Varför tror protestanter på katolska traditioner?

Det finns många saker man skulle kunna skriva om utifrån tidningen Inblicks förra och lite mer anti-katolska nummer. Det är numret där de riktigt rejält frikyrkliga tar i från magen och uttrycker sin rädsla för katolicismen, i detta fallet mest representerad av den katolska vördnaden för Maria. Tillförordnade chefredaktören Ruben Agnarsson framför på olika sätt sin oro över att detta har sitt ursprung i forntida modergudinnekulter. IMG_2317 Det ligger naturligtvis ingenting i det överhuvud taget och av flera skäl, som jag ska återkomma till. Det har faktiskt lika lite med det att göra som bilder av solen på SMHI:s väderkartor har med dyrkan av Solguden att göra. Jämförelsen mellan modergudinnekulter och vördnaden för Maria ligger på samma nivå. Men innan jag skriver mer utförligt om det, vill jag först förbereda det genom att resonera en aning utifrån Sven Nilssons gästkrönika i tidningen. Och som parentes, jag tar med bilden av det aktuella numret av Inblick även denna gång. Den är så katolsk på något sätt! Och det vill jag ju gärna ge mitt stöd till.

En lämplig utgångspunkt för kommande resonemang om den katolska läran om Maria, är att börja fundera över varför vi överhuvud taget håller olika läror för sanna. Varför tror vi det eller det? Protestanter brukar hävda att vi bara ska tro på de läror som uttryckligen har sitt stöd i Bibeln (Skriften-allena-principen). Och de är därför negativa till det katolska talet om Skrift och tradition, och det katolska talet om ett läroämbete. Sven Nilsson som varit pastor inom både Örebromissionen (fint namn) och Trosrörelsen, skriver:

Fortsätt läsa ”Varför tror protestanter på katolska traditioner?”

Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 1

I Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, under Niklas Piensohos ledning, är det bråda dagar nu. Det är mycket som diskuteras. Världen idag skriver om det. Ska troendedop krävas för medlemskap eller ska även andra släppas in? Ska det krävas någon livsstilsförändring hos dem som vill bli medlemmar? Ska de som lever i homosexuella parrelationer kunna bli medlemmar utan att sluta med det? Osv. Niklas Piensoho betonar att det måste ske en synkronisering mellan det som är gemenskapen och det som är medlemskapet. Församlingen ska vara en varm gemenskap med plats för upprättelse.

Här finns det flera frågor att diskutera. Det gäller dels naturligtvis dopet och församlingssynen, och dels frågan om omvändelse, synd och dom och församlingssynen. Utifrån tidningsartikel och lite information jag fått från annat håll, är jag tämligen säker på att min egen uppfattning skiljer sig ganska väsentligt från Niklas Piensohos och hans vapendragares åsikter.

Jag väljer här att diskutera enbart den första frågan som handlar om dopet och församlingssynen. De andra frågorna är av något större karaktär och jag kommer ta upp dem ordentligt i kommande inlägg. Men jag tror att alla dessa frågor sammantaget visar att Filadelfia i Stockholm, om Piensoho får som han vill, är på väg att utvecklas bort ifrån att vara en stabil pingstförsamling av klassiskt evangelikalt snitt till att bli en mer allmänreligiös intresseförening av mer folkkyrklig karaktär. Orsakerna till det tror jag är olika. Jag tror inte att Niklas Piensoho är en liberalteolog eller har felaktiga motiv, men jag tror att konsekvensen av hans undervisning och den praxis han driver kommer att få konsekvensen att Filadelfia blir en liberalteologisk församling på lite längre sikt. Jag tror inte att det är hans avsikt, men jag tror det blir konsekvensen. Goda avsikter är inte alltid tillräckligt, vilket kommer att visa sig.

Fortsätt läsa ”Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 1”

Ny inriktning för teologin behövs

Det ska bli intressant att se vilken riktning Dagens nya artikelserie om Teologi från Syd kommer att ta. Den har i alla fall börjat bra. De växande kyrkorna i syd, i det vi brukar kalla tredje världen, kännetecknas alla av att de tror på Bibeln. De tror att när man läser Bibeln, så läser man en bok skriven av författare som har ett budskap de vill framföra och som de menar är livsviktigt och sant. De uppfattar det som att de i väldigt stor utsträckning lever i samma mentala värld som de bibliska författarna. De har med andra ord inga problem med att tro att de s k övernaturliga händelser som beskrivs i Bibeln verkligen har ägt rum. De har inget behov av några modernistiska eller postmodernistiska tillrättalägganden av bibeltexterna. De tror att det de bibliska författarna ville säga med sina texter, är det som Gud vill säga, och att det är sanningen. Fortsätt läsa ”Ny inriktning för teologin behövs”

Dagens Gardell och andra ting

Även jag har tittat på Jonas Gardells första TV-program i serien ”Åh, Herregud!”. Enligt Dagen är recensenterna relativt måttligt förtjusta – lite för mycket av Gardells ego, helt enkelt. Bitte Assarmo skriver en kritisk recension av serien efter några förhandstittar i Världen Idag. Jag tycker att C-H Jaktlund är inne på några kloka tankar om serien i sin blogg. Fortsätt läsa ”Dagens Gardell och andra ting”

Sunt tänkande

Det är roligt att läsa debatten här på bloggen. Jag konstaterar att den ibland går livligt och ibland också i viss mån utöver vad mina inlägg handlar om. Som alla kanske förstår, så är det inte alltid möjligt för mig att svara på eller ta upp alla trådar som dyker upp i kommentarerna. Jag försöker i stället lägga krutet på mina inlägg, som sedan kan debatteras. Av vad man kan läsa i debatten och i vad som även kommer fram när man en längre tid följer kristna tidningar som Dagen, så finns det några områden där jag anser att jag borde lägga mer krut i framtiden för att därigenom kunna verka för ett sunt tänkande. Fortsätt läsa ”Sunt tänkande”

Svenska kyrkan – ord och handling

Jag konstaterar att det kan få allvarliga konsekvenser om man talar som folk gör mest, i Svenska kyrkan. Den frispråkige prästen Dag Sandahl är nu kallad till Växjöbiskopen för uppsträckning. I den kyrkan är det mycket allvarligt om man i sitt tal uttrycker ”fel åsikter”, för det är det som det egentligen handlar om, och inte om vissa grova uttryckssätt. Att teologin och därmed praxis sedan länge gått fullständigt åt helvete (jag menar bokstavligt!) inom Svenska kyrkan, är det numer ingen som tänker på. Det är bara pensionerade biskopar som vågar säga vad de tycker, förutom Dag Sandahl förstås. Intervjun med den förre biskopen för Visby stift, Biörn Fjärstedt, är en uppfriskande läsning. Fortsätt läsa ”Svenska kyrkan – ord och handling”

Slå an den rätta tonen…

Predikantveckan i år handlar om ”Ditt bästa för din nästa”, och på tisdagen lades särskild vikt vid temat: Med de rätta orden. Därför talade riksevangelist C-O Hultby utifrån Ef 6:19-20, där Paulus skriver:

”Be också för mig att orden läggs i min mun och att jag talar frimodigt när jag bär fram hemligheten i evangeliet, vars sändebud jag är i min fångenskap. Be att jag förkunnar det så frimodigt som jag bör.”

Han hade fyra punkter: Vi vet Ordet som vi ska predika (Jesus), vi ber Gud om de rätta orden, vi ber om modet att göra det, vi ber om nåden att få slå an den rätta tonen (Gal 4:20). Fortsätt läsa ”Slå an den rätta tonen…”

Förändringar i svensk kristenhet

Stefan Swärd skriver på sin blogg om förändringar i svenska kristenhet. Dagen har några artiklar som också belyser det frågan just nu handlar om, dels att ordföranden för den ekumeniska ungdomsorganisationen Equmenia är kritisk mot hur Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet på styrelsenivå har hanterat frågan om homovigslar, dels att missionspastorn och förre riksdagsmannen Tuve Skånberg hotar att lämna sin pastorstjänst inom Svenska Missionskyrkan om styrelsen håller fast vid sitt beslut att öppna för homovigslar. Fortsätt läsa ”Förändringar i svensk kristenhet”

Det allvarliga med aningslösheten

Jag tycker det är en intressant diskussion som pågår om ”kvinnoföreståndarfrågan”, både här på denna blogg och på andra ställen. Jag lovar att återkomma till den frågan längre fram. Kortfattat, kan jag säga att jag inte anser att den ur bibeltolkningsperspektiv är jämförbar med frågan om hur vi ska ställa oss till homosexualitet och s k homovigslar, vilket antytts i en del kommentarer. Jag ska argumentera mer för det i senare inlägg.

Det jag vill beröra idag är den fråga som de senaste dagarna och under denna vecka, åtminstone, lär vara högt uppe på diskussionstapeten, nämligen frågan om vigsel av homosexuella par. Det aktualiseras ju denna vecka dels av att baptistförsamlingen Norrmalmskyrkan i Stockholm har fattat ett beslut om att införa homosexvigsel (med endast ca 10 % av församlingens medlemmar som röstade för beslutet!), dels av att Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, på torsdag lär fatta samma beslut. Flera andra bloggare har redan kommenterat detta, Ulf Ekman, Stefan Swärd, Aletheia, m fl. Jag ska inte upprepa deras argumentation, utan bara konstatera att dessa beslut att införa homovigsel är klart i strid med både Bibelns samlade undervisning och den kristna kyrkans historiska tradition. Men det som kanske är allra mest alarmerande i detta är kanske den djupa aningslöshet och intellektuella blindhet detta är ett uttryck för. Fortsätt läsa ”Det allvarliga med aningslösheten”