Tyvärr har jag inte tid att hänga över datorn dygnet runt, men jag försöker följa med något så när i den debatt som nu har uppstått i bloggvärlden över Runar Eldebos Dagenartikel, som jag recenserat i mitt tidigare inlägg.
Fakta verkar vara detta: Runar Eldebo, en känd och uppskattad frikyrkoteolog och förkunnare, har skrivit en artikel i Dagen som ingen tycks förstå. Jag brukar personligen normalt sett inte reagera speciellt mycket över det Eldebo skriver, det brukar vara ungefär som vanligt, dvs man håller med om en del och några detaljer är man tveksam till, men det är inte lönt att engagera sig med någon kommentar. Denna artikel. däremot, kunde jag inte annat än reagera på. Min allra första reaktion var, att Eldebo måste skämta! Därför skrev jag, i ett första kort inlägg:
Det är för mig ganska oklart vad han egentligen vill säga med artikeln. Kanske han bara skämtar och vill provocera, kanske han bara vill kolla om Dagenläsarna är vakna, men… Det är en hel del (rätt så många) konstigheter… milt sagt.
Vid närmare genomläsning, tänkte jag dock att det kan vara värt att ge artikeln en kritisk granskning, eftersom budskapet, om han inte skämtar, är ganska så märkligt från en person som annars är så hyllad i vida frikyrkliga kretsar. Frågan kan ju också vara, om inte det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Det märkliga med den debatt som sedan följer, är inte alla de kommentatorer som håller med mig i vad jag skriver, utan de är de enstaka individer som inte kan tåla att man kritiserar en artikel i en dagstidning – inte om den drabbar någon man själv upphöjer till skyarna.
Joachim Elsander är en av dem som har svårt för detta. Han kan inte förstå hur någon kan våga kritisera hans hyllade hjälte. Han är så fascinerad av Runar Eldebo, att han undrar om det är samme Runar vi talar om, och ställer frågan: ”Varför har vi så svårt att läsa en text och resonera om den?” Ja, jag tänkte precis ställa den frågan! Nu har Elsander även lite andra problem med kritik av hans hjältar, ty om hjälten är en s k ”intellektuell” och ”teolog”, så är man med Elsanders logik automatiskt antiintellektuell och antiteolog om man kritiserar vederbörande, i alla fall om man ska tolka en kommentar han skriver på Stefan Swärds blogg. Här gäller alltså att vara mycket försiktig i sitt debatterande, annars vet man inte vad man kan bli kallad för konstigheter.
Jag vet ju inte vad Elsander har för utbildning, men jag har läst tillräckligt många år på universitet för att veta, att inga texter eller personer är för heliga för att bli utsatta för kritisk granskning av människor som kallar sig för intellektuella, och teologer utgör här inget undantag. Och i universitetsvärlden, där jag vistats rätt mycket, anses det inte antiintellektuellt att ge stark kritik mot det man läser. I universitetens teologutbildningar är detta också ett mycket framträdande fenomen, vilket många fromma yrvaket och ibland för sent kan komma att upptäcka.
Däremot vet jag, att man inom olika sekter, vare sig de är religiösa eller politiska, starkt ogillar kritik av sektens läror…
Jag kritiserar inte allt som Runar Eldebo har skrivit eller sagt genom sitt aktiva liv som teolog. Han har säkerligen sagt många bra saker, och visst, om ni som känner honom hävdar att han är väldigt from och Jesuscentrerad, så har jag inget att säga om det. Men, som intellektuell och som teolog (ledsen Elsander, men så är det) tar jag mig friheten att kritisera vilken artikel jag vill av vem som helst, om jag anser att den är osaklig, konstig, dålig, vilseledande eller på annat sätt värd kritik. I det här fallet läste jag bara en artikel och kritiserade den. Jag var inte färgad som somliga tycks vara, av en sorts djup beundran för artikelförfattaren som bygger på annat än just denna aktuella artikel.
En del kommentatorer blir upprörda över att någon ”dömer”, vad gör ni själva nu då? Andra tycks överhuvud taget ha svårt med själva fenomenet att läsa och tolka texter, jag har inte tid att gå på alla detaljer här.
Däremot har jag lättare att ha förståelse för Stefan Greens (lärare och rektor för PTS) två kommentarer på mitt längre blogginlägg. Stefan känner Eldebo sen förr, har haft med honom att göra, och är därför inställd på att göra en välvillig tolkning. Men han inser lika fullt för det, att Eldebos artikel är dåligt skriven och vill därför egentligen inte försvara den, utan distanserar i stället sig själv och PTS från Eldebos artikel. Det är en mer intellektuellt hedervärd position, än den infantila upprördhet som somliga visar över att deras heliga ikoner blir ifrågasatta.
Vad kan man då dra för slutsats av detta angående Eldebos artikel. Ja, den var uppenbarligen inte väl skriven, annars inte denna debatt. Det säger oss, att vi som är teologer måste jobba betydligt mer på att vara tydliga med det vi vill ha sagt. Vi får inte bara vara kittlade av tanken att få provocera, att vi uttrycker oss på ett sådant sätt att det vi skriver kan bli tolkat på ett sådant sätt, att det tycks säga raka motsatsen till det vi egentligen vill ha sagt. Vi måste inse, att vi teologer måste gå vidare från det initiala teologistudiestadiet där vi hoppar som kesande kalvar i kätten i glädje över att vi får ifrågasätta invanda doktriner och levnadsmönster från de religiösa sammanhang där vi växt upp. Vi måste gå vidare till det stadium där vi inser att teologin är kyrkans tjänarinna, och att dess syfte ytterst är att uppfylla missionsbefallningen.
Om jag skulle ha misstolkat eller övertolkat Eldebos artikel, vilket några hävdar, så är ingen gladare än jag. Det vore ju bättre för kristenheten, om också en känd frikyrkoteolog som Eldebo insåg att Gardell varken är en stor teolog (vilken jag menar att man fortfarande kan få intrycket av om man läser artikeln) eller skriver inom ramen för en kristen teologi. Jag hoppas innerligt att han är klokare än vad denna artikel ger vid handen, att den här artikeln bara var ett olycksfall i arbetet. Då går det ju att rätta till genom att skriva en ny och klargörande sådan.
Sen tycker jag inte heller, som en del kommentatorer har gett uttryck för, att Eldebos artikel är ett bra analysredskap. Den är för trubbig och missvisande på olika sätt.
Jag återkommer senare i veckan med ett blogginlägg om teologistudier i allmänhet och teologins uppgift.
Tydligen är vissa personer oberörbara för kritik, och den som ändå vågar kritisera ska tillrättavisas av någon moraliskt mer högtstående, och Elsander krävde att jag skulle be en fjärde person om ursäkt, för att jag skrivt att denne hade beljugit kyrkan genom att påstå att kyrkan har ändrat sig om slaveriet. Javisst, men först hade jag frågat om han avsåg någon speciell kyrka, och fick till svar ”kyrkan i stort, den som alla kristna tror på.” Eldebo skriver också att kyrkan har ändrat sig om slaveriet. Var försvar för slaveriet Jesu lära, eller fanns det en motsättning mellan Paulus och Jesus, så att Paulus försvarade slaveriet? Hur vi än vrider på saken: Antingen är den bibeltrogna kristendomen en vedervärdig religion som försvarar slaveriet. Eller också är vi inga riktiga kristna, eftersom kyrkan har ändrat sig. Eller också är Bibeln inte Guds ord, eftersom Paulus sa emot Jesus. Eldebo bör svara.
Så här upptäckte jag Eldebos artikel. En avfällig Svk-präst, som med slavfrågan som ”prejudikat” menar att kyrkan måste revidera syndaläran, hade höjt Eldebo till skyarna. Så fann jag Eldebos artikel, som jag tolkade på samma sätt som Svk-prästen. Med denne Svk-präst hade jag tidigare haft en lång diskussion om just slavfrågan. När man skriver en artikel i Dagen får man räkna med att den kan läsas och citeras av vem som helst. Sedan valde Elsander att missförstå mig, att jag ville inleda en dopdebatt med Elsander, för att jag skrivit att jag kräver att Svenska kyrkan håller sin del av de överenskommelse som träffades med mina föräldrar när jag döptes som litet barn. Mina föräldrar fick lova att uppfostra mig i den tro, som jag döptes till. Då har jag rätt att kräva att Svk håller fast vid samma tro, och inte ”konstruerar” en ny ”kristendom” varje årtionde. Därför var Eldebos artikel synnerligen ovälkommen för mig, men välkommen för nyhedningarna bland Svk:s präster.
”ta inte till dig” ska det va- förlåt.
Tack Mikael för din genomgång av de olika kommentarer till Eldebo debatten.
En fråga som slår mig i denna debatten är: Var finns det andliga djupet?
Sen ta dig inte när för att vissa människor önskar placera dig i en ”antiintellektuell och antiteologisk” fack, finns det något annat att förvänta sig när man står upp för den kristna tron?
Joachim, det står nog klart för alla att vi ser saker och ting lite olika. Vem som kritiserar utan att förstå, vem som uppträder hetsigt i debatten, vem som övertolkar och är överdrivet misstänksam, får väl i detta sammanhanget bedömas av andra. Jag vill inte här, för att travestera Paulus, sitta och skriva som en dåre, även om jag i det här fallet skulle ha en riktigt rejäl, saklig grund till det.
Jag anser dock att vi faktiskt behöver mer teologisk debatt och diskussion och samtal, i tidningar och i bloggar mm, debatt som kan läsas av allmänheten. Vi har i kristenheten idag alldeles för lite debatt, och alldeles för mycket strunt får passera utan att någon säger något. Detta gäller i synnerhet om det är ”kära” bröder som yttrar sig. Kom ihåg att Paulus uppträdde rätt skarpt mot Petrus i en viktig fråga, Gal 2.
Joachim skrev: ”På min blogg så ifrågasätter jag …’klipp’… hela grejen att vilja kritisera mer än att förstå. en tendens som jag tycker mig se mer och mer och som bekymrar mig.”
Det är väl bra att kritisera det som är dåligt och dåligt att kritisera det som är bra?
De som kritiserar bekymrar sig över den tilltagande tendensen att byta ut sund biblisk lära mot trender och synkretism.
En del basuner ger klarare signal än andra.
Mikael Karlendal,
Vill tacka att du tar en debatt som borde ha förts bland gamla missionförbundare och andra med större inblick i vad som försiggår på THS. Den stora bristen på sälta och ljus bidrar till en stor aningslöshet hur man skall tackla postmodernismen där sanningar bara betraktas som bubblor i subjektets värld där bubblan spricker när subjektet dör. Själv vet jag inte så mycket om Eldebo mer att jag har läst äldre artiklar av honom i Tro & Liv. Men om hans teologi har färdats mot det som han i artikeln förmedlar finns här all anledning till att reagera. Vilket jag tyckt att du har gjort på ett sunt och adekvat sätt. Det var även intressant att Stefan Green var tvungen att förtydliga PTS hållning gentemot Eldebos artikel.
Joachim Elsanders angrepp på dig får nog stå för honom och jag såg inget riktigt argument från hans sida mer än att medvetet eller omedvetet misstolkat dig och reagerade därefter. Det är också fel att tolka in, som Joachim vill göra, allt till det bästa istället för att läsa in vad som skrivs. Det är ju fakta man skall utgå ifrån. Annars kan man ju tolka in trosförkunnares raljerande med bibelverser till det bästa när de byggt upp en lärosystem för tro som inte är förenlig med Guds ord. Man bör ta fasta vad som lärs ut och inte leva i en naiv kärlekskult där allt egentligen är ”bra”.
Mikael, här ser vi olika och det är väl okej. Min kommentar var lite slarvigt formulerad men visst mynnade samtalet du startade ut i en kommentar fån Stefan Green där han kände sig tvunget att försvara Eldebo som lärare på PTS?
Det enda jag menar är att jag menar att debatten blev för hetsig, här men givetvis också på andra ställen. Hur man än läser det du skriver så tycker jag nog ändå att du läser Eldebo på ett väldigt kritiskt och misstänksamt sätt. Det är inte ett brev från en kär broder du vill förstå och tolka till det bästa och det tycker jag är tråkigt.
Ursäkta mig om jag formulerat mig skarp mot dig, jag tror inte på digitala påhopp och misstänkliggöranden. På min blogg så ifrågasätter jag inte dig så mycket som hela grejen att vilja kritisera mer än att förstå. en tendens som jag tycker mig se mer och mer och som bekymrar mig.
Jag förstår om du är trött på att läsa alla olika bloggar och alla kommentarer, speciellt eftersom du verkar engagera dig mycket i att skriva egna kommentarer. Denna trötthet verkar dock ha spelat dig ett och annat spratt denna gång.
Jag tror du har läst mitt inlägg väldigt slarvigt och du har missat väldigt mycket av de kritiska synpunkter mot Eldeboartikeln som jag gav uttryck för. Jag skrev ju faktiskt inte bara om Gardell. Du verkar endast ha fått upp dina skygglappar för snabbt. Dessutom läser du in en massa saker som jag faktiskt inte skriver, och då handlar det inte om tolkning, du beskyller mig för saker som andra kommentatorer gjort.
Om du läser lite noggrannare, så ska du finna att jag i mitt långa kritiska inlägg om Eldebos artikel, faktiskt inte någonstans yttrar mig om PTS och Eldebos roll där. Det har du hämtat från dina från dina fria fantasier. Däremot kan jag ha väldigt stor förståelse för, att många fromma känner viss undran över vad de håller på med på PTS, om en sådan artikel skulle vara representativ för skolans teologi, vilket ju Stefan Green nu har förklarat att det inte är. Men om detta skrev jag inte i mitt inlägg, eftersom jag faktiskt inte då visste att Eldebo undervisade på PTS.
Sedan kritiserar jag tankegångar och påståenden i artikeln, som jag anser felaktiga eller på annat sätt inte bra. Men att jag skulle uttryckt mig i form av att jag varnar för Eldebo personligen, är ytterligare en inläsning av dig. Man kan möjligen tolka mig så, att jag varnar för många av de tankegångar som förs fram. Och om de skulle vara representativa för Eldebo, så vore de väl inte mer än rätt att i så fall ifrågasätta hans roll som husteolog i frikyrkan. Men han kanske kan klargöra lite mer vad han egentligen menar. Jag vill gärna upprepa här: vi teologer har ett ansvar att försöka uttrycka oss så tydligt som möjligt.
Tack Mikael!
Det behövs fler av din kaliber i Sverige i dag!
Hej Mikael!
Självklart får du kritisera vem du vill, hur mycket du vill av vilka skäl du vill och när du vill.
Men jag tycker faktiskt är onödigt är att du verkligen tar i och varnar så för Eldebo, ja, det stämmer att jag verkligen undrar om det är samme Eldebo vi menar. Så här i efterhand så är det uppenbart att Eldebos text kunde missuppfattas, han kunde uttryckt sig klarare.
Men samtidigt kan jag inte se det försvar av Gardell som du läser in. Runar skissar på faktorer som påverkar och påverkat den kristna trons utveckling över världen. Han tar som jag läser det inte ställning utan presenterar ett verktyg, ett sätt att tänka. Perfekt som underlag för samtal. Man behöver absolut inte hålla med honom naturligvis. Men att varna för honom som du gör, att tom ifrågasätta att han är lärare på PTS etc tycker jag är en mycket märklig och överdriven reaktion.
Allt Gott