När vi nu sysslar med bibelord som protestanter ofta säger att de handlar om Skriften allena, medan katoliker säger att de inte gör det, har vi nu kommit till 2 Timotheosbrevet 3:16-17. Paulus skriver:
“Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.”
Det finns väldigt mycket att säga om denna text – den handlar ju väldigt mycket om vår bibelsyn överhuvudtaget – men här ska jag i försöka avgränsa mig till att enbart behandla det som är relevant för frågan om Skriften allena.
Protestanter brukar citera denna text och säga,
- Se här, Bibeln är inspirerad av Gud och till stor nytta på olika sätt. Alltså, ska vi hålla oss till Skriften allena.
Katoliker brukar svara,
- Ja, visst är den inspirerad av Gud och till nytta, men det betyder ju inte att den är högsta och enda auktoritet. Texten säger ju oss inget om just det. Och dessutom kan ju ni protestanter inte använda den texten om Skriften allena, eftersom de skrifter Paulus här skriver om ju bara kan syfta på Gamla testamentet, då ju Kyrkan vid den tiden ännu inte fastslagit någon nytestamentlig kanon. Och han kan ju inte ha menat att man bara skulle hålla sig till Gamla testamentet och inte det nya! Case closed!
Hur ska vi tänka här?
Vi får först påminna oss om. att eftersom Paulus levde under det första århundradet och inte hade ställts inför 1500-talets stridsfrågor, så har han heller inte formulerat ett direkt svar på frågan om det är läran om Skriften allena som gäller, eller om det är katolikernas Skriften och Traditionen. Men han kanske skriver saker här ändå, som kan ha relevans för denna sentida frågeställning. Och för att kunna ta reda på detta, ska vi titta väldigt noga på både texten och kontexten. Därför citerar jag här lite mer av det Paulus skriver, så att vi får lite mer sammanhang.
“Men du har troget följt mig i min lära, mitt liv, mina föresatser, min tro, mitt tålamod, min kärlek och min uthållighet, mina förföljelser och lidanden, som i Antiochia, Ikonion och Lystra, ja, alla de förföljelser som jag har fått utstå – Herren har räddat mig ur dem alla. Så kommer var och en som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas. Onda människor och svindlare kommer att gå allt längre på vägen mot fördärvet, på en gång bedragare och bedragna. Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus. Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.
“Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst.” (2 Tim 3:10 – 4:5)
Syftar det på bara Gamla testamentet eller kan det inkludera det Nya också?
Det är mycket riktigt att “de heliga skrifterna” och “varje bok i skriften” som Paulus här talar om i rent bokstavlig mening syftar på Gamla testamentets skrifter. Det var dessa skrifter Timotheos hade varit hemma i sedan sina barnaår. Det var i dessa skrifter han hade fått undervisning i sedan barnaåren.
Men betyder det att det Paulus här skriver inte i en vidare och överförd bemärkelse skulle kunna åsyfta även Nya testamentets skrifter?
Skriftens inspiration
För att förstå detta måste vi först betänka vad det är Paulus säger om skrifterna i fråga. Han säger att de är inspirerade av Gud. I grekiska grundtexten används ordet theopnuestos, som ordagrant skulle kunna översättas “Gud-utandat”. Innebörden är att skrifterna är utandade av Gud. De är skrivna av människor, men så inspirerade av Gud att de är att betrakta som Guds ord på samma gång som de är människors ord.
Aposteln Petrus skriver om skrifternas inspiration på följande sätt:
“Och framför allt skall ni tänka på att man aldrig kan tyda en profetia i skriften på egen hand. Ingen profetia har förmedlats genom mänsklig vilja, utan drivna av helig ande har människor talat ord från Gud.” (2 Pet 1:20-21)
Det är uttrycket jag markerat med fet stil ovan som jag mest tänker på här. Paulus skrev om att skrifterna var “utandade av Gud”, Petrus skriver att människor har talat ord från Gud “drivna av helige ande”. Detta handlar om vad de heliga skrifterna är – de är Guds ord, därav deras auktoritet, deras helighet, deras ställning.
Att skrifterna är Guds ord i betydelsen att innehållet och budskapet i dem inte är mänskliga påhitt och tolkningar, utan Guds tankar och tolkningar, framgår ännu tydligare om man förstår att grekiskan i 2 Pet 1:20-21 kan översättas på ett annat sätt, såsom till exempel den engelska ESV (English Standard Version) gör. Här i min översättning från engelskan:
“… då vi först av allt vet att ingen profetia i Skriften kommer från någons egen tolkning. För ingen profetia kom någonsin till genom mänsklig vilja, utan människor talade från Gud burna av den helige Ande”
Poängen verkar alltså här vara – om vi ska uttrycka det på ett modernt sätt – att Skrifterna inte är mänskliga tankar om Gud eller tolkningar av vad Gud kan tänkas vilja säga, utan Skrifterna är Guds ord. Det texterna vill säga, budskapet, är vad Gud vill säga.
Och även om detta sedan kommer i form av vad som ser ut som en människas funderingar och tolkningar, så är det funderingar och tolkningar som är inspirerade av Gud på ett sådant sätt, att de är Guds ord och inte bara en mänsklig fundering bland andra.
Och självklart är det de gammaltestamentliga skrifterna Paulus har i åtanke när han hänvisar Timotheos till vad han lärt sig sedan sina barnaår och de skrifter han är hemma i sedan barnsben. Det var det vi kallar Gamla testamentet han tänkte på.
Judisk tradition att läsa skrifterna
Lägg också märke till, att Timotheos ända sedan sina barnsben har stått i en tradition som hela tiden hänvisat honom till skrifterna, och det är just det Paulus här knyter an till och uppmärksammar. Det är alltså en judisk tradition som håller skrifterna i högsta auktoritet.
Detta har vi redan tidigare sett i flera texter.
Bland annat när Herren själv sade till Josua, folket nya ledare efter Mose:
“Följ troget den lag som min tjänare Mose gav dig. Vik inte av från den åt vare sig höger eller vänster, så får du framgång i allt vad du gör. Ha alltid denna lag på dina läppar, läs lagens bok dag och natt, så att du troget följer allt som står skrivet där. Då kommer allt du gör att lyckas, då får du framgång.” (Jos 1:7-8)
Eller vad som sägs om hur Israels kungar borde göra:
“När kungen har bestigit tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag, den lag som de levitiska prästerna har hand om. Han skall ha den hos sig och läsa i den så länge han lever, så att han lär sig att frukta Herren, sin Gud, och troget följer allt som står i denna lag, alla dessa stadgar.” (5 Mos 17:18-19)
Eller vad som sägs om den vanlige, fromme israeliten:
“Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndares väg eller sitter bland hädare utan har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt. Han är som ett träd planterat nära vatten – det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen. Allt vad han gör går väl.” (Ps 1:1-3)
Vi har också sett i tidigare inlägg i serien, att Jesus i sin polemik gentemot flera av dåtidens judiska skriftlärda kraftigt kritiserar dem för att de skapat mänskliga traditioner och tolkningar som står i vägen för en rätt läsning, förståelse och tillämpning av de heliga skrifterna. Jag hänvisade till bland annat Markus 7:1-12. Vi såg att Jesus upphöjde de heliga skrifternas auktoritet över de mänskliga uttolkarnas auktoritet.
Vi såg också att när Jesus frestades av Satan i öknen, så svarade han på dennes frestelser genom att bara citera bibelord, som att det räckte.
När Paulus då i 2 Timotheosbrevet uppmanar Timotheos att tänka på de skrifter han är hemma i sedan sina barnsben, så handlar det om Guds ord i bokstavlig bemärkelse. Och det är Guds skrivna ord som har den ställningen av att vara högsta auktoritet i den israelitiska frommas liv, som vi sett i Gamla testamentet och hos Jesus.
Och så säger Paulus om dessa gammaltestamentliga skrifter:
“De förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus”. (2 Tim 3:15)
Så slutsatsen måste här bli – Paulus syftade verkligen i bokstavlig mening på de gammaltestamentliga skrifterna när han skrev detta. Kan texten inte användas om resten av Bibeln, om Nya testamentet?
En allmän sanning om vad de heliga skrifterna är
Det kan man. Och så brukar man göra i kristna teologiska sammanhang när man ska förklara vad Bibeln är – att den är Guds ord. Men hur är det möjligt?
Det beror på att det vi ser att Paulus gör i denna text, är att han framhäver en allmän sanning om vad helig skrift är eller kanske snarare vad som gör vissa skrifter till heliga skrifter – nämligen att de är “Gud-utandade” eller inspirerade av Gud. Det är ju på grund av det som Paulus hänvisar Timotheos till dessa skrifter, just därför som dessa skrifter har sådan nytta och så vidare.
Men om detta är en allmän sanning om vad de heliga skrifterna är eller vad som gör just dessa skrifter till heliga – och han tänker ju rent bokstavligen här på de gammaltestamentliga skrifterna som Timotheos kände väl från sin barndom – då måste ju denna allmängiltiga sanning även gälla för övriga heliga skrifter. Det vill säga, för de heliga skrifter som även nyligen skrivits (nyligen från Paulus tids perspektiv) och som skulle skrivas efter Paulus tid. Och då tänker vi på alla de skrifter som utgör vårt Nya testamente.
Aposteln Petrus skriver så här,
“Att vår herre dröjer skall ni betrakta som en räddning. Detta har också vår käre broder Paulus skrivit till er i enlighet med den vishet han har fått. Det gör han i alla sina brev när han talar om dessa ting. Där finns somligt som är svårt att förstå, och detta liksom vad som står i de övriga skrifterna förvränger okunniga och obefästa människor, till sitt eget fördärv.” (2 Pet 3:15-16)
Lägg märke till att Petrus här räknar in Paulus brev bland “de övriga skrifterna”.
Om det är sant att de skrifter som vi räknar som heliga skrifter och därmed som Guds ord, om det är sant att dessa skrifter är detta därför att de inspirerats av Gud (Gud-utandade), då måste det rent logiskt gälla för alla likadant inspirerade skrifter. Paulus brev räknas dit av Petrus. Och då måste det betyda att vad Paulus skriver till Timotheos i 2 Tim 3 också gäller hans egna brev och resten av Nya testamentet. Detta gäller både vad skrifterna i fråga är och vad de har för roll och funktion.
Skriftens roll och funktion
Och vad är då denna roll och funktion. Paulus skriver att Skriften är
“… till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv…”
Skriften är till nytta när man,
- undervisar (utlägger och förklarar positivt vad den kristna läran är)
- vederlägger (motbevisar falsk lära och den som säger emot den sunda läran)
- vägleder (här används egentligen ett ord som kan översättas med korrigerar/att man korrigerar den som handlat fel)
- fostrar (att man lär människor att handla rätt i enlighet med den kristna läran)
Sedan fortsätter Paulus,
“så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar”
För att åter citera ESV,
“that the man of God may be complete, equipped for every good work” (så att gudsmänniskan ska vara komplett, utrustad för varje gott verk)
Vad är “man of God” eller “den som tillhör Gud”?
Samma uttryck (på grekiska anthropos theou) förekommer i 1 Tim 6:11,
“Men du som tillhör Gud, håll dig borta från sådant. Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.”
Det kan översättas ordagrant “gudsmänniska” och kan ha den enkla innebörd som Bibel 2000 har använt, “den som tillhör Gud”, och därmed syfta på alla kristna. Men det kan också mer bestämt syfta på den som står i en ledarposition i Guds församling.
Paulus kallar Timotheos för “gudsmänniska” i 1 Tim 6:11. Och flera gånger i den grekiska översättningen av Gamla testamentet används som en beteckning på en speciell Herrens tjänare, “gudsmannen Mose” i 5 Mos 33:1; “gudsmannen David” i 2 Krön 8:14; gudsmannen Elia i 1 Kung 17:18; gudsmannen Elisha i 2 Kung 4:40.
Och ser man till sammanhanget 2 Timotheosbrevet, så är det nog mer logiskt att förstå texten som att Paulus här åsyftar ju Timotheos mer specifikt, och andra som står i tjänst för Herren allmänt sett.
I verserna 10-15 talar Paulus specifikt till Timotheos i hans livssituation, i den roll han hade som Paulus medarbetare sedan många år och den ledarroll han står i nu. Timotheos bör i den roll han står i nu särskilt minnas och hålla fast vid de heliga skrifterna som han känt sedan sina barnaår. “De förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus” (3:15). Sedan följer orden,
“Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.”
Vem är det som har nyttan av skrifterna när han undervisar, vederlägger, korrigerar och fostrar, om inte “den som tillhör Gud” eller “Gudsmänniskan”. Och vem är det i sammanhanget? Timotheos. Det är han som står i rollen att vara en gudsman, en Herrens tjänare, den som står i heltidstjänst för Herren, för att uttrycka sig modernt.
Paulus fortsätter ju sedan,
“Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst.” (2 Tim 4:1-5)
Vem är det som uppmanas att predika i tid och otid, att vederlägga, tillrättavisa och vädja, om inte Timotheos. Eller alla som står i en förkunnares tjänst.
Vad menar Paulus då han i 2 Tim 3:17 skriver “så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar”?
I den engelska översättningen ESV skriver de,
“… that the man of God may be complete, equipped for every good work.”
I den svenska 1917 års bibelöversättning skriver man,
“… så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk.”
Ovanstående översättningar är här mer ordagranna än Bibel 2000, som jag tycker har gjort en märklig översättning här.
Det betyder att “gudsmänniskan”/Herrens tjänare/Timotheos i detta fallet blir helt komplett, fullt färdig till att göra det arbete vederbörande är satt att göra, nämligen att predika i tid och otid, vederlägga, tillrättavisa, korrigera, fostra etcetera.
Allt som behövs för vår frälsning, allt som vi behöver veta för vår frälsning, allt vi behöver för att växa i tron och stå fast i den rätta och sunda tron – allt detta kommer från den heliga Skrift som förkunnaren/gudsmänniskan använder sig av i sin verksamhet.
Avslutning
Jag tycker att detta om något är ett väldigt starkt stöd för läran om Skriften allena.
Aposteln Paulus skriver till sin medarbetare Timotheos, som i Paulus ställe är ledare över den kristna församlingen i Efesos, och vill styrka honom som kristen broder i tjänst för Herren. Paulus vill styrka Timotheos genom att hänvisa till det som varit det central i Timotheos liv ända sedan hans barndom och som fortfarande är det mest grundläggande och viktigaste när det gäller tjänsten för Herren. Och när Paulus här här hänvisar till det mest fundamentala och viktigaste att stå på, till det som är den centrala källan till vad Timotheos ska göra i sin tjänst, det som är allra viktigast att hålla på med, det som han har mest nytta av, det som är över och mer än allt annat – då hänvisar Paulus till Skriften och till att predika och undervisa utifrån den.
Och det han skriver om heliga skrifter – att de är inspirerade av Gud och till nytta, och så vidare – är en allmängiltig sanning om alla skrifter som är inspirerade av Gud, vilket betyder att det även inkluderar det Paulus själv skriver och allt som ingår i vårt Nya testamente, förutom det Gamla testamente som han mer direkt tänker på i skrivandet stund.
Jag har alltid tänkt – även under den period jag var bedårad av katolicismen – att de så kallade pastoralbreven, 1 och 2 Timotheosbreven och Titusbrevet, är svåra att förena i anden med det katolska tänkandet. Det gäller inte minst 2 Timotheosbrevet. Här har vi protestantismen i dess prydno. Här talar den protestantiske kyrkoledaren till sin andlige son. Här uppmanar han sonen att hålla sig till Skriften – Skriften allena.
Det är Skriften som är det verkliga sakramentet!
Att läsa Bibeln – som är utandad av Gud – är att sitta vid Andens flod. Genom Skriften flödar Guds Ande till den som läser och tar emot.
”Skriften allena” kan jag inte uppfatta som helt bibliskt. Jag har fått s k ”utombibliska” tilltal och visioner till mig de senaste 40 åren. De är i samklang med Skriften och jag är nöjd med det. Detta är huvudsakligt och avgörande.
”Skriften Allena” betyder inte att man inte kan få sann information, vägledning etc från annat håll också; det betyder att Skriften är en högre auktoritet än allt detta andra.
Ja så är det.
Anna!
Många förstår inte vad Jesus menar i Matt 5:17- 19
Du kan läsa vad jag förstått om detta!
http://skanebloggaren.blogspot.com/2011/08/min-syn-pa-matt-517-19-mat-517-i-skolen.html
Det där uppfattar jag som lagvrängeri. En annan infallsvinkel på lagens innebörd och giltighet, så länge denna jord består, är definitionen av synd enligt aposteln Johannes:
”Var och en som gör synd, han överträder ock Lagen, ty synd är överträdelse av Lagen.”
”Därav veta vi att vi hava lärt känna honom, därav att vi hålla hans bud. Den som säger sig hava lärt känna honom och icke håller hans bud, han är en lögnare och i honom är icke sanningen”
Lars W!
Lagen och det gamla förbundet är en enhet och det gamla förbundet är avklarat och ett nytt förbund har inträtt. Det var det Jesus syftade på, har du läst hela texten?
Bb
”Och jag skall låta mina två vittnen profetera under tolvhundrasextio dagar, klädda i säckväv.” Vittnena är de två olivträden och de två lampställen som står framför jordens herre. Om någon vill skada dem kommer det eld ur deras mun och förtär deras fiender. Var och en som vill skada dem måste bli dödad på det sättet. ” (Upp 11:3-5)
När du Mikael nu anser att Jesus har slutat att tala, berätta då för mig hur du inte försöker att skada Herrens två vittnen.
Hmm, intressant öppning. Kan du börja med att tala om för mig vilka du anser att dessa två vittnen är, så ska jag svara på din fråga.
Sedan anser jag inte att Jesus har slutat att tala. Men jag anser i likhet med hela den kristna kyrkan i hela världen att den normativa uppenbarelsen, den som vi har i bibeln, är avslutad. Det kommer inget nytt som ska läggas till Bibeln – förrän Jesus kommer tillbaka. Fram till hans återkomst har vi Bibeln som måttstock för allt. Samtidigt kan Jesus tala till människor personligen om deras liv etc. Men det som man då rent individuellt uppfattar som Jesu tilltal står givetvis under Bibeln och måste prövas utifrån Bibeln, som är den enda objektiva uppenbarelsen.
Mikael,
” Men jag anser i likhet med hela den kristna kyrkan i hela världen att den normativa uppenbarelsen, den som vi har i bibeln, är avslutad.”
Detta är totalt inkompatibelt med vittnenas budskap. Det kanske är därför som Jesus frågar sig om Han skall finna någon tro på jorden när Han kommer. Detta yttrande av Jesus visar vilket dåligt stöd ”hela den kristna kyrkan” är att luta sig emot. I vilket fall skulle du av denna anledning förkasta vittnena och försöka skada dem enligt Upp 11:5.
Jag kan se fariséernas självgoda min framför mig. Den här snickaren, skulle han vara Messias? De kände honom som något av en särling. Som barn utförde Han en hel del mirakler men från tolvårsåldern så slutade det. Han var tystlåten, svarade knappt på tilltal, skämtade aldrig. Skulle Han vara den utlovade Messias? De jämförde Hans liv och gärningar med Torah och drog den för dem ödesdigra slutsatsen att Jesus inte var Messias. Och runt år 70 belägrades Jerusalem av Titos arméer som fullständigt förintade staden och dess invånare.
Det är samma självgodhet jag förnimmer hos många kristna (men inte alla) som bekänner sig till ”Sola Scriptura”. Likt fariséerna sitter de på ”sanningen”, de har ju Bibeln. Men de förstår den inte.
Ge mig uttydningen av följande uttalande av Jesus så kommer du att få det ena namnet:
”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud” (Matt 8:20)
Då du nu har utsett mig till ”självgod”, så får jag väl konstatera att du verkar vara en religiös kuf eller vettvilling. Din position tycks alltså vara att du tror dig känna till vilka de två vittnena enligt Uppenbarelseboken är, att du har dessa som näst högsta auktoritet, att du själv är högsta auktoritet eftersom du kan avgöra detta. Det är en vettvillings ståndpunkt och all fortsatt diskussion med dig är meningslös.
Det är ingen idé att du ödslar tid med att skriva fler kommentarer till denna blogg. De kommer inte att släppas in. Du borde nyktra till!
Som många andra tycker jag att denna bloggserie var mycket intressant och tänkvärd. (En liten konsekvens är att jag nu ännu mer förstår hur ”hårt hållna” katolikerna är när det gäller lydnad mot läroämbetet. Därav har jag genast och obönhörligen blivit raderad så fort jag uttryckt kritik mot vissa dogmer på katolska bloggar och Fb-grupper.)
När det gäller Svenska kyrkans förhållningssätt till Bibeln så förstår jag fortfarande inte hur vi ska förstå det som Jesus sa och du citerade ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen…”Ibland har jag av mer eller mindre kunniga fått förklarat att GT ”är med i Bibeln” för att ge bakgrunden till Jesus lära och gärningar och man pekar just på att Jesu upphävde lagar i alla de välkända fallen med steningen, tanden för tanden och den orena maten osv. Och att man därför kan dra slutsatsen att det inte finns några ”renhetsregler” alls som måste följas. Eller är ”lagen” endast Tio Guds bud?
Min fråga gäller alltså, vilka lagar syftar Jesus på när han säger att inte en prick ska förgås? Skulle Jesus ha sagt att det är rätt och riktigt att en kvinna är oren dubbelt så länge efter att ha fött en flicka som efter en pojke till exempel? Om hon nu är oren överhuvudtaget? (Förstår dock poängen med avskildhet för nyförlösta och att man redan då förstod hälsofaror med andras kroppsvätskor.)
Men när Jesus säger som han säger
Hej Anna,
Jag känner mej inte färdig med ett svar till dej men dina frågor har startat viktiga frågor även inom mej. Ett bibelställe som jag tror kan vara rätt att ta med i helheten är Galaterbrevet 3. Kanske speciellt från vers 15.
Generellt sett tänker jag också att ett senare testamente ändras bara i de delar som skiljer sej från ett äldre testamente. Att man kan läsa det senare testamentet i ett bättre ljus om man känner till det äldre testamentet.
En annan sak tycker jag också är intressant den att Abraham räknades som rättfärdig av tro innan Moses kom med lagen.
Du tar upp det här med att inte en prick i lagen ska förgås. Jag tänker att om man skulle påstå motsatsen, vilka de laglösa ju gärna gör, så hade inte Jesus behövt ta våra överträdelser (så dyrköpt) på sej.
Bra frågor, Anna!
Kanske följande bibelverser kan vara en pusselbit (du behöver säkert flera).
”När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” Han svarade honom: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.”” (Matt 22:34-40)
Så istället för att plocka bort delar av lagen så ska vi försöka att bli uppfyllda av Jesu kärlek, och jag tror att vi blir det genom att omsätta Herrens lära i praktiken. Vi kan inte bara luta oss tillbaka mot Paulus och tro att gärningarna kommer automatiskt. Gå med ett kristet gäng och dela ut kaffe och mackor till hemlösa en bitande kall november-kväll (eller varm juli-dito) och då är jag övertygad om att du när du kommer hem har en annan syn på de frågor du just ställde.
Gud välsigne dig Anna! Jesus lovar att om vi bultar så ska dörren öppnas. Så, bulta!
Tack för svar Ulrika. Återkom gärna!
Tack för svar Martin. Men det håller inte helt ut när det gäller om Gud verkligen har gjort sådan skillnad på flickor och pojkar en gång i tiden att en föderska blev ”dubbelt oren” om hon födde en flicka.
Däremot så förstår jag att om man bara håller det viktigaste budet (vilket givetvis är det allra svåraste) så ”följer resten med”. Samt glömmer jag ”hela tiden” just detta att ”bulta” utan vill allt som oftast lösa allt i min egen hjärna. Tack detsamma!
Hej igen Anna,
Tänker nu på det här som du tar upp angående föreskrivna renhetsperioder vid födsel av pojke respektive flicka.
Jag tror att de föreskrifterna ska ses ur ett GT-perspektiv. (Ev även ur främst ett ökenvandringsperspektiv men det kan jag inte säga ännu.)
Och det tror jag ur två anledningar just nu. Det ena är att Jesu renande blod renar pojkar och flickor från synden lika mycket.
Det andra är att det blir mycket svårt att ”andas in” det som Paulus säger när han säger att nu är ingen man eller kvinna, jude eller grek, utan alla är ett i Kristus, om man samtidigt försöker ta till sej renhetslagarna. Där suddar Paulus ut gränser både mellan könen och den judekristne och den hednakristne.
(Ibland kan jag känna att Gud, säkert med rätta, gjorde lagarna under ökenvandringen tillräckligt omöjliga för att ingen människa skulle klara av att bli rättfärdig på egen hand…… och då kommer vi även in på ”friheten i Kristus” 🙂
Anna,
Några saker jag undrar över just nu.
Sista versen i Josua kap 9 berättar: ”Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem. ”
Det där är en intressant ”brytpunkt” (?) tycker jag. Att främlingar följde dem och tog del av Mose befallningar. Man önskar att man fått vara med där och då en stund för att få lyssna och se vad som skedde. Vilka främlingar var med? Rahab och hennes släkt som en kort tid innan blivit räddade från Jeriko. Som Josua låtit leva. Och då kan man undra: Skulle verkligen Rahabs släkts döttrar leva enligt lagen vid barnafödandet som Moses givit i 3 Mos 12? I Josua 6 berättas det att Rahabs släkt bodde utanför Israels läger och vi vet att det uppenbarelsetält som barnaföderskorna skulle besöka i slutet av sin renhetsperiod låg innanför lägret. Satte israeliterna ens upp detta tält när man kommit över till andra sidan jordan?
Jag läser just nu ”Seklernas strid” av Linnea Sundvall. Tänk vad mycket man har missat medan man läste Moseböckerna. En stor hop av egyptier följde med Israels barn genom öknen och lyssnade till YHWH vid Lagens berg, samma ord som Josua läste upp senare. Om de var främlingar? De skulle räknas som infödda enligt det som lästes upp.
”Satte israeliterna ens upp detta tält när man kommit över till andra sidan jordan?”
Jo, det berättas i slutet av Josua att man inför slutfördelningen av landet satte upp tältet men det är nog som sagt prästernas roll som ska vara i fokus för reningen. De hade ju även en roll vid reningen vid spetälska.
Josuas tid berättar att leviterna och deras djur fick bo fördelade i 48 städer med utmarker. Det påminner om NT-apostlarnas spridning i hednavärlden och samtidigt frigjordhet från att behöva förvalta den till gagn för avskildhet till Herren. Apostlarna bodde hos kristna syskon runtom i de områden som världen omfattades av på Apostlarnas tid. Och då var det inte tal om uppenbarelsetält och reningsföreskrifter för kvinnorna. Då lydde budskapet till båda könen: ”Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss. ” (1 Joh 1:7ff)
Jag tror att det är nu man säger Halleluja.
Lars W,
”En stor hop av egyptier följde med Israels barn genom öknen och lyssnade till YHWH vid Lagens berg, samma ord som Josua läste upp senare.”
Tack.
För att koppla vidare till Annas frågeställningar tror jag att jag gjorde ett felfokus när jag lade till uppenbarelsetältet som en förutsättning för kvinnornas rening efter födslar. Kopplingen är snarare till prästerna? Och leviterna fick inget land eftersom de tillhörde Herren och fanns då överallt där folket fanns. Sedan tänker jag att när Jesus blev vår överstelevit blev förutsättningarna helt annorlunda . Förutsättningarna och innebörden av att renas. Jag tror som du att man missar mycket om man inte läser GT. Är i slutet av Josua nu.
Nja, så var det då men i framtiden får leviterna en ganska stor arvedel. Om man studerar Hesekiel kapitlen 47 och 48 kommer de att ha hand om hela den heliga delen av Löfteslandet under ”de tusen åren” och under ”en liten tid” därefter. I centrum av denna arvslott ligger Templet, furstens palats och det enorma tempelområdet, avpassat för att rymma ca 2 miljoner besökare från alla delar av världen (se vidare i Sakarja kapitel 14) men i de övriga delarna kommer Levi stam att få en slags arvslott med egna odlingar etc. En fin animation av Hesekiels vision av det framtida templet i Jerusalem och dess offergärdsområde: https://www.youtube.com/watch?v=M58fM2ae7Zw
Anna,
Jag avrundar här angående frågan om kvinnors rening i GT genom att citera ur hebreerbrevet:
”Liksom med reglerna om mat och dryck och olika reningar handlar det bara om yttre regler fram till tiden för en bättre ordning. ”
Den bättre ordningen kom med K_ I_T_S 🙂
Ulrika
”Jag tror att de föreskrifterna ska ses ur ett GT-perspektiv. (Ev även ur främst ett ökenvandringsperspektiv men det kan jag inte säga ännu.)”
Jo det ska man nog. Men liksom när det gäller krigen (som bloggägaren och jag tidigare varit inne på) så kan jag inte acceptera att Gud ”en gång i tiden var kvinnofientlig” men efter Jesu födelse inte längre är det. Man kan hur man än vrider och vänder och försöker ”hitta lösningar” inte få det till något annat om en kvinna är dubbelt så oren efter en flicka så är det just kvinnofientligt. Det blir för mig som om Gud ”gick med på” att tjejer blev orättvist behandlade BARA för att de var just tjejer under ett par tusen år, för att Jesus skulle ”framstå som ännu bättre”. Lite hädiskt uttryckt men jag tänker så, och kan därför inte vara bokstavstrogen när det gäller Bibeln. Jag förstår inte hur man kan få det att gå ihop.
Fortfarande är frågan vad Jesus menar när han säger ”tro inte att jag har kommit” när han uppenbarligen just upphävde lagen, i en del fall.
Jag kan tyvärr för lite för att hänga med i ”tälthistorien” så jag kan inte hjälpa dig där.
Anna,
Har ställt frågan, om de olika renhetstiderna, till Judiska Församlingen och fick följande svar:
” Hej Ulrika,
Det är en av de ställena i bibeln som har utlöst en mängd kommentarer och diskussioner bland rabbiner och vanliga judar under årtusenden. Så du är i gott sällskap. Det finns ingen orsak angiven i texterna men olika förklaringsmodeller har presenterats i den rabbinska litteraturen, det ansågs viktigt att modern har tid att tillbringa mycket tid med sitt barn utan att hon behöver gå tillbaka till sina vanliga sysslor, att stanna hemma och hålla sig borta uttrycktes då på så sätt. Tiden med flickorna är dubbelt så långa än den för pojkarna som du ser. En tanke är att det berodde på att man såg förmågan att ge liv som någonting mycket speciellt, och en liten flicka sågs som den framtida livsgivaren och att det därför ansågs bäst att mamman fick dubbelt så långt tid.
Denna utökade perioden som nämns i texten samt offergåvorna följs inte längre idag då Templet inte längre finns men nyblivna judiska mammor har alltid stannat hemma med sina barn under den första tiden (även innan föräldrarledighet infördes per lag).”
”…det ansågs viktigt…”
Vad som står skrivet i Lagen är inte vad ”man” ansåg. Det som står skrivet är vad Ordet, Herren Israels Gud, själv har sagt. Tråkigt att även rabbiner har en så fadd syn på Ordet. Samtliga lagar, rekommendationer, föreskrifter, råd och anvisningar – som inte är direkt knutna till tempeltjänsten – äger full giltighet i denna ”paus” som har uppkommit mellan det andra och det tredje templet.
En mycket bra föreläsning utförd med stor noggrannhet. För att krångla till det lite undrar jag hur du ser på apokryferna? Själv har jag en luthersk syn på dem men har svårt med merparten. Mackabéerböckerna är de enda jag verkligen uppskattar. En viktig pusselbit i Israels historia utan anspråk på att utgöra helig skrift.
Stig Andreasson arbetade tillsammans med sin hustru som missionär i Frankrike under drygt 50 år. I podcasten nedan berättar Stig om skillnader mellan romersk katolsk tro och evangelisk tro. Podcasten innehåller tre delar och alla delar är mycket intressanta. I del 1 talar Stig även om skriften allena.
https://pod.kristenmp3.se/stig-andreasson-podcast/
Det fanns en serie videoinspelningar med Stig Andreasson. En av få skärpta förkunnare i vår tid. Jo, de finns kvar att se på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=j74whXJBufg
Där ser jag att han var missionär för Helgelseförbundet. Det samfundet gick i graven när rörelserna likriktades och stelnade i några få samfund för kanske 30 år sedan, men jag har kvar många fina minnen från Helgelseförbundet och Torpkonferensen. Frank Mangs, Bertil Paulsson, Rolf Nordström m fl. I synnerhet Bertil Paulsson minns jag mycket väl. Han betydde mycket för min övergång till messiansk tro. Han annonserades med ”predikan” i det lilla kapellet, då för ca 40 år sedan, men tog fram ett blädderblock och höll istället en mycket givande föreläsning om jordens framtid. Han och Folke Thorell, tillsammans med den forna pingströrelsen, ”sådde fröet” som började gro och sedan bära frukt hos mig för ca 13 år sedan.
Mikael,
Får jag utmana dej? Det är avsett som stöd för det som du hittills har skrivit i denna serie som heter: ”Är Skriften allena en biblisk lära och fungerar den?”
Att ”Skriften allena” är en biblisk lära tycker jag och många andra är bevisat.
Men utmaningarna i vissa kommentarer anser att den inte funkar. Den biten har du, tror jag, inte ännu tagit upp.
Frågan blir då hur man kan verifiera detta. Funkar den? Ja, säger jag. Nej säger andra.
Vilket är kriteriet, eller vilka är kriterierna för ”att funka”?
/Kjell
Hej Mikael!
Gratulerar att du kommit ut ur den katolska tankebanan och nu främjar Sola Scriptura. Jag var med i Uppsal när Ulf Ekman konverterade och såg vänner konvertera. Mitt intryck är att det inte alltid är rationella argument som ligger till grund för en konvertering. Ofta finns det upplevelser av att Gud önskar att personen konverterar. De tidigaste övertygelserna kan vara Maria-fromhet (eller som jag anser avgudadyrkan) där man börjar söka helgonens förböner. En av de giftigaste lärorna anser jag är den om Maria. Jag läste Mary in Early Christian Faith and Devotion av Stephen J. Shoemaker och tycker det är tydligt hur obiblisk läran är. Har du några tankar att skriva om fenomenet katolsk appropriering av hedniska tankar och bruk genom kyrkohistorien, där läran om Maria är en del?
I Svenska bibelsällskapets tidning ”BIBEL” säger en av världens bibelöversättare så här:
”Och ju mer du läser Ordet, desto bättre förstår du Gud och din tro på honom växer mer och mer. Du blir en annan person.”
Är det så?
En av mina svagheter är att jag ibland kan känna ett högre intresse av världsliga ting och begär till ”skatter på jorden” än att hjälpa utsatta på olika vis. Ett av Guds ord som räddar i sådana situationer är det här:
”Se om jag är på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.” (Ps 139:24)
Olycksvägen i ”mitt” fall är ju då att tvärsemot vad skriften säger samla skatter på jorden och inte hjälpa utsatta människor.
Om Guds ord får gro i god jord och inte bara landar på stenig mark och flyger bort vid nästa vindpust till ”förmån” till begären kan det börja förvandla människan.
Bibelöversättaren (och Gud) får alltså rätt.
Mycket intressant serie. Såg den dessvärre när den pågått ett tag och läste igenom allt på en gång vilket gjorde att jag missade ett skype-möte… Vi jobbar ju alla hemifrån numera.
En sak blev kvar som något oklar – de judar som studerade Skrifterna och kom fram till att det Paulus predikade stämde, vem beslutade att det som Paulus predikade stämde enligt Skrifterna? För strängt taget så finns ju här den välbekanta protestantiska splittringstendensen. Om alla enskilt läste i det som då var GT och kom fram till att det som Paulus förkunnade stämde så var det säkert några som kom fram till att det stämde, några inte, några ansåg att bara en del stämde. Det är ju problemet, kanske inte för kristendomens grunder, men för en del mindre centrala tolkningar.
Baptisterna har tolkat det som Paulus skrivit som att det enda accepterade dopet är nedsänkning. Andra, likt Luther och många andra, har tolkat att det är barndop. Båda har en poäng. Ska vi då säga att splittringen baptism/klassisk lutherism är ett utslag att man inte läser skrifterna ordentligt eller att någon har fel, eller har båda rätt (varvid omdop i baptismen måste betraktas som något mycket utmanande)?
Vi har i den protestantiska världen policies, deklarationer och uttalanden – så visst håller protestantismen på att centralt definiera något som många har läst och många har ansett vara sant i Bibeln/NT. En del ställer sig sedan bakom dessa deklarationer och uttalanden, andra inte. Splittring.
För den skulle vill jag givetvis inte ha ett katolskt läroämbete som tolkar åt mig.
Vill bara berätta för dej, Mikael, att din slutkläm, där där du skrev: ”Det är Skriften som är det verkliga sakramentet!”; var en av de mest betydelsefulla förklaringar jag har sett på lång tid.
Som ärkeprotestant har jag aldrig hajjat ordet ”sakrament”. Varför inte låta dopet vara just ett bekännelsedop och nattvarden just den åminnelse som Guds ord säger att den är?
Varför ta ifrån den troende sitt ansvar och låta en ”prästvigd” sköta saken?
Men i samband med ”Inget utom Skriften” får din förklaring plötsligen konkret betydelse. Jag har ju själv upplevt hur Skrifterna, Guds ord, har varit och är ett ”nådemedel”.
Äntligen hajjar jag vad ”nådemedel” betyder. Även om jag inte kan koppla det med de ”officiella” sakramenten.
Men det beror nog på att jag är ”protestantare” än både Luther och Kalvin.
/Kjell
En man, som jag aldrig mött eller hört något om, predikar här jättefint om det eviga evangeliet helt utifrån Guds ord.
Rekommenderar varmt att lyssna och sprida den.
https://pod.kristenmp3.se/wp-content/uploads/2019/10/Ulf_Granat_Ett_evigt_evangelium.mp3
Hej Mikael!
Tack för den här serien, den är en välsignelse för mig. Jag uppskattar att du är så noggrann och utförlig. Det är den enda ordentliga undervisning jag någonsin sett/hört på temat, vilket som protestant som läst teologi och gått bibelskola är ganska märkligt.