Varför är det så svårt att tala i klartext om homosexualitet?

Jerry Walls, professor på Houston Baptist University, sätter fingret på en känslig punkt i kristet tal om homosexualitet. Hans poäng är att den kanske främsta anledningen till att så många kristna har så svårt att tala i klartext och stå för den den kristna kyrkans traditionella syn som säger att homosexuell livstil är synd, är att den kristna heterosexuella majoriteten inte lever konsekvent enligt Bibelns och kyrkans etik själva. Man är tyst överens om att föräktenskaplig sex och skilsmässa av vilken orsak som helst inte är något viktigt att avhålla sig ifrån. Dvs, utan att man offentligt har ändrat läran. Det är livet, praktiken, som ändrats. I en sådan situation blir det svårt att tala i klartext om just en liten minoritets synder, om man inte själv lever enligt den etik som också gäller för heterosexuella.

Jag citerar här från de avslutande två styckena. Vill du läsa hela artikeln, gå till: http://christianthought.hbu.edu/2013/06/28/homosexual-behavior-and-fornication-intimate-bedfellows/

So here is the main point at which I am driving. Christians have no chance whatever of challenging homosexual behavior with integrity unless they start with the sexual sins of heterosexuals. We cannot take a morally credible stand against the sexual sins of the small minority of the population if we condone the sexual sins favored by over 90% percent of the population. If fornication is okay, if casual divorce is no big deal, then it rings utterly hollow to try to take a loud (or even a quiet) stand on homosexual behavior.

Of course, challenging heterosexual sin is no simple matter in contemporary culture. For the fact of the matter is that the non-marital sexual practices of many persons, including Christians, flow quite naturally out of the worldview in which they have been steeped (unfortunately many Christians are shaped more by pop culture than they are by Scripture). To have any realistic chance of countering this will require a serious recovery of the Christian view of sexuality, which requires even more fundamentally a substantive Christian view of human persons and their place in the great drama of creation and redemption. In short, that will require that we persuasively teach Christian morality as an integral component of the entire Christian vision of reality. And we must convey the beauty and goodness of this vision, and how it conduces to human flourishing, as vigorously as we argue for its truth. But nothing short of that has any real hope of bringing genuine renewal in the realm of sexual morality.

 

7 reaktioner på ”Varför är det så svårt att tala i klartext om homosexualitet?”

  1. ”Hans poäng är att den kanske främsta anledningen till att så många kristna har så svårt att tala i klartext och stå för den den kristna kyrkans traditionella syn som säger att homosexuell livstil är synd, är att den kristna heterosexuella majoriteten inte lever konsekvent enligt Bibelns och kyrkans etik själva. Man är tyst överens om att föräktenskaplig sex och skilsmässa av vilken orsak som helst inte är något viktigt att avhålla sig ifrån. Dvs, utan att man offentligt har ändrat läran. Det är livet, praktiken, som ändrats. I en sådan situation blir det svårt att tala i klartext om just en liten minoritets synder, om man inte själv lever enligt den etik som också gäller för heterosexuella.”

    – Kan förmodligen inte uttryckas bättre eller klarare.

  2. Eller så handlar det helt enkelt om att det saknas några verkliga argument till varför det skulle vara synd att leva i en parrelation som homosexuell. Jag talar då inte om vissa exegetiska argument, vilka verkar tillräckliga för en del som bekänner sig som bibeltroende, utan om de argument utgår från den värld vi lever i, vilken försett oss med nya erfarenheter och empirisk forskning. Jag tror att de allra flesta synder i Bibeln framstår som logiska både för troende och icke-troende. Synd uppfattas som synd eftersom det skadar en människa på ett konkret sätt även om det också är en handling som bryter mot Guds vilja. Det allra tydligaste exemplet: Det är synd att dräpa eftersom det tar livet av en annan människa.

    Men när det kommer till att förklara varför det skulle vara synd att leva i en homosexuell parrelation finns där inte mycket till verklig grund att stå på. Anledningen till varför troende har svårt att tala klartext som homosexualitet idag tror jag helt enkelt beror på att man tvivlar. Man tvivlar på det som pastorn har predikat eftersom man upplever att det saknar bäring i verkligheten där man möter människor av kött och blod. För varför skulle deras genuina upplevelse av kärlek gentemot sin partner av samma kön vara missriktad och skadlig?

    1. Jonas Rosendahl

      Jag tror du till viss del har rätt här i din analys kring tvivlet. Bibelundervisningen har varit så pass eftersatt i frikyrkorna.
      Med din logik så kan man ju resonera på likvärdigt sätt när det gäller samborelationer, varför skulle två personer som älskar varandra, inte kunna dela ett sexuellt liv innan man gift sig? Det vill säga: Kärleksargumentet blir alltid överordnad oavsett vad bibeln säger i övrigt. Man finner så att säga hela tiden vägar runt bibelord med hänvisning till kärlek. Märkligt nog används ju ”kärleksargumentet närhelst det passar, även av ateister: Varför skulle en kärleksfull Gud acceptera ondska?
      Jag vill mena på att det är en konsekvens av eftersatt bibelundervisning men undervisar man förbundstanken som den framkommer i bibeln som helhet mellan man och kvinna så är det en oerhörd tyngd i det argumentet om man i hjärta och sinne förstått vad det innebär men det förutsätter ju undervisning genom den helige Andes klarhet för det.

  3. Nja, håller bara delvis med. Snarare handlar det om en ny dikesvisit – i motsats till syndakatalogens fingerpekande – att eftersom vi alla är syndare och dagligdags begår synder så kan vi inte kritisera eller påpeka någon annans synder heller. Det synsättet stöter man på hela tiden, även på bloggar av det här slaget. Det går dock inte ihop med Paulus till synes stenhårda bud där han ibland t o m talar om uteslutning, därav en del tolkningar om att Paulus predikar nånting annat än Jesus,

    Det finns kristna som tycker att hela västvärldens välstånd är ett slags stöld från Tredje världen, då kan man aldrig kritisera Tredje världen eller flyktingar som kommer hit från Tredje världen. Det finns kristna som tycker att kristendomen hade sina brister med korståg o antisemitism, då kan man inte kritisera islam, osv.

    Det är snarare det som är anledningen till att homosexualitet kan vara svårt att kommentera. Men så är det ju också ett oerhört samhälleligt tryck på att acceptera, man gungar ju emellanåt till själv ibland och undrar om det är jag som har fel eller den överväldigande majoriteten. Och här fallerar kyrkoledare, präster o pastorer, som inte har en konsekvent linje, inte bibelenlig heller, och som låter vanligt kyrkfolk ta striden själv utan större uppbackning. Ibland är det ju t o m så att man får på skallen av sin egen församling om man har en för konservativ åsikt om homosex.

  4. I ett samhälle som vårt, där sex i nästan alla dess former anses vara ett utslag av kärlek och därför tillåten är det svårt för många kristna att inte ta intryck. Då blir det lätt en anpassning till rådande praxis. Får inte kristna stöd av sina ledare i den situationen följer många minsta motståndets lag och anpassar sig. Och har man anpassat sig till en synd är det lätt att också acceptera andra.

    Om ett bejakande av hbt-liv är ett uttryck för den egna bristen inom det sexuella området är det naturligtvis allvarligt. I den mån det dessutom beror på utebliven bibelundervisning faller ansvaret på det ledarskap vi har, utan att bortse från det egna ansvaret. Paulus betonar att du är utan ursäkt.

    Jag kommer ihåg en predikanthistoria om han som startade en resa med en nytvättad och ren bil med ambitionen att avsluta den med bilen i samma fina skick. Han lyckades inte med detta därför att resan var lång och det blev dåligt väder. När han, trots sin försiktiga körning, upptäckte att bilen i alla fall blivit smutsig slutade han att köra försiktigt och resan slutade med en rejält nersmutsad bil.
    Är det så vi har det, vi har inte stannat upp för att återställa bilen i det skick den var vid starten, om metaforen godkänns. Vid ett av dessa stopp kan vi sluta köpa och läsa den press som förnedrar Guds kärlek och lockar oss bort från den.
    Jesus sa också, det är bättre att riva ut ditt högra öga om det blir till förförelse.
    Vi kan inte låta vår omgivnings normer (eller brist på normer) få styra våra liv, i något avseende, då förlorar vi striden.
    Men, vi får heller inte glömma bort att det alltid finns en väg tillbaka.

  5. Tio års debatt på nätet bland kristna från olika kyrkor och samfund går rundgång nu. Som jag ser det. Var det så svårt att fatta vad Stefan Swärd menade med den teologiska utbildningen från rena bibelstudier till akademiska höjder? (Min formulering). Debatten mellan exegeter på hans blogg var uppslitande för min del. Bland Svenska Kyrkans Unga har det hetat. ” det är ju bara från breven..” till skillnad från evangelitexterna. I Pingströrelsen har det hetat att vi ”utesluter inte längre” ett låt gå system för allting. Alltså är det fråga om tillbaka till hela bibeln eller lämna den mer och mer.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.