Tim Keller riktar i en artikel på The Gospel Coalition ett välmenat förmaningens ord till alla oss som beundrar hans predikokonst: Försök inte imitera på ett felaktigt sätt! Många har lagt märke till att Keller inte bara är en god exeget av bibeltexterna, utan också av den samtida kulturen och att han på något sätt lyckas väldigt väl i att predika in i vår kultur, ofta med en mängd goda citat från rad betydelsefulla tänkare.
Han skriver att varje predikan måste utgår från tre viktiga punkter: För det första, att predika bibeltexten utifrån dess kontext. för det andra, måste man alltid predika Kristus och evangeliet. För det tredje, måste man alltid predika till hjärtat. Var kommer då det kulturella engagemanget in i detta? Han skriver:
You might be surprised to hear me say that my use of cultural references is actually part of my effort to reach the heart. But, you may respond, aren’t those references to Nietzsche or de Kooning highly intellectual, designed to appeal to the mind and not the emotions? Not exactly. One of the keys is in how we define ”the heart.” Remember that according to the Bible, the heart is not primarily the emotions but rather the seat of our fundamental commitments and trusts, and therefore it is the control center of the whole life. So to preach to the heart means to go right for the commanding commitments of people’s lives that drive their desires, thinking, feeling, and action.
Kulturen är det kollektiva hjärtat…
Läs mer om detta i Kellers egen artikel!
hmmm…
Skannade hemsidan för TGC.
En ny tuva att hoppa till för att sen hoppa vidare.
Altsomofta undrar jag numera: Hur mycket av bestående värde har detta ?
Visserligen är det ett ytterst fåtal som Martin Luther King, Moder Teresa, David Wilkerson sätter bestående avtryck.
Men det gemensamma för dessa olika förebilder var att de var trogna den kallelse de en gång fick & bländades inte av att pröva nya idéer eller hoppa till en ny tuva som för stunden är inne att pröva.