Är kyrkan bara vår föreningslokal?

C-H Jaktlund skriver i Dagen om uthyrning av frikyrkor, föranlett av den diskussion som förts angående det faktum att Filadelfiakyrkan i Stockholm hyrs ut till olika koncerter med artister som utifrån kristen synpunkt kan väcka en del tveksamma frågor. Inget i artikeln är väl särskilt uppseendeväckande och inget är något som man inte hört förut, men det ger en lite märklig känsla. Jag är kritisk, inte utifrån någon sorts färdig rationalistisk teologi från min sida, utan snarare utifrån en intuitiv magkänsla jag har att detta är fel. Den känslan bygger jag givetvis på ett sorts tänkande som jag tror är informerat utifrån Skriften. Men, jag är inte teologiskt färdig på denna punkt. Jag sympatiserar också med Daniel Forslunds inlägg om detta på Aletheia.

Jaktlund tycks mena att en kyrka som lokal i sig inte har någon särskild betydelse som heligt rum eller liknande.  Endast den kristnes kropp är ett tempel enligt honom. Om då frikyrkokristna idag går på koncerter med en viss artist i andra sammanhang eller allmänt lyssnar på den artisten, så borde det inte vara något problem att hyra ut kyrkolokalen till en koncert med sådan artist. Kyrkolokalen i sig betyder nämligen ingenting.  Den som inte accepterar detta är antingen för finsmakande när det gäller populärkultur eller så lever han/hon i en subkulturell bubbla. Inte lätt här inte, att ha annan åsikt!

Frågan om uthyrning av kyrkolokaler handlar dock , enligt min mening, inte om hur vi ser på populärkultur eller kulturliv i stort. Det handlar inte om subkultur eller inte. Utan det handlar om frågan hur vi ser på kyrkolokalen som sådan. Är den på något sätt ett ”heligt rum” eller bara en föreningslokal, vilken som helst?

Jaktlund förlitar sig här på ett förmodligen vanligt synsätt inom frikyrkligheten – att kyrkan i sig är ”vår föreningslokal”, utan någon inneboende helighet. Endast den enskilde kristne har en viss helighet i sin kropp, som Paulus på något ställe kallar Andens tempel. Gud bor inte i tempel gjorda av människohand, läser vi i Bibeln, och tolkar det på ett rationalistiskt sätt och lösryckt ur sammanhanget som att kyrkolokalen i sig intet betyder.

Jag är dock inte helt tillfreds med det sättet att tänka. Som pingstvän sedan barnaår har jag ju visserligen själv fått en viss dos av detta tänkesätt, men faktiskt också något annat. Och jag får nog säga, att i dessa tider så gör sig den ”hemlige lille anglikanen” inom mig alltmer påmind. Jag är nämligen både allmänt reformert i tänket (och alltså inte lagd åt det högkyrkliga), men samtidigt lite ”anglikan”, vilket gör mig positivt inställd till episkopalism, liturgi och kyrkobyggnader som hålls heliga. Jag är starkt skeptisk till den rationalistiska heligarumsgnosticism som Jaktlund med flera företräder.

I Bibeln så kallas den kristnes kropp ett Andens tempel, det är riktigt. Men, även församlingen som helhet med alla medlemmarna räknas som en Guds boning i Anden. Det sistnämnda måste rimligen vara mer relevant när vi talar om kyrkan som lokal, då den är en lokal för det stora kollektivet.

När då det stora kollektivet samlas till gudstjänst för att tillbe och ära Gud, då händer det något i den andliga världen på den plats/i den lokal där detta sker. Om det sker i en lokal som är helgad åt ändamålet och som används vecka efter vecka, så menar jag att det finns något sorts kvarvarande ”andligt klimat” i den byggnaden som är mer öppet än vad motsvarande klimat är i det angränsande ABF-huset. Finns det någon gammal pingstvän som känner igen vad jag talar om? En del kan givetvis avfärda detta som känslomässigt argument, men å andra sidan ligger detta också i pingsttraditionen.

Bibeln ger exempel på denna typ av företeelse där fysiska föremål på något sätt får del i andliga kraft. Jag tänker på då man tog dukar och plagg som varit i beröring med Paulus kropp och lade dem på de sjuka, som då blev friska och befriade från onda andar (Apg 19:11-12). Jag tänker på när man lade ut sjuka på gatorna, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på dem (Apg 5:15-16) och underförstått bli botade. Jag tänker på att vi uppmanas att smörja de sjuka med olja och be för dem till helande (Jak 5:14-15 och Mark 6:12-13) och det faktum att man ska lägga händer på de sjuka. Det är bara några exempel på när fysiska ting får del av andlig kraft – från Nya testamentet.

Att det andliga klimatet är olika på olika fysiska platser kommer fram även i det faktum att sådana ting som demoner är rumsligt begränsade i Bibeln. Jag tänker t.ex. på berättelsen om när Jesus drev ut en legion demoner från en besatt man. Demonerna önskade då fara in i en svinhjord, vilket Jesus tillät. Då blev svinen galna och for ner i sjön, två tusen svin.

Det finns säkert många fler exempel, och dessa har ju inte direkt med byggnader att göra, men de visar att fysiska ting får del det andliga, på gott och ont. Jag tror det är likadant med kyrkobyggnader. En kyrka kan aldrig betraktas som vilken lokal som helst, den är inte ”vår föreningslokal”. Kyrkan/lokalen får del i församlingens helighet, i det andliga liv som finns i församlingen, om man så vill. Kyrkan/lokalen får del i budskapet som vi predikar. Det är ju inte bara våra ord som räknas, utan också våra handlingar – och våra lokaler. Byggnaden är det synliga monumentet/yttre manifestationen/symbolen för den närvarande andliga boningen åt Gud – församlingen. Jag tror att detta måste få konsekvenser för hur vi ser på uthyrning av våra kyrkor.

Jag tycker att Jaktlund och de som tycker som honom missar något här. De har gjort en rationalistisk tolkning av vissa bibelord, som tillåts spela ut den andra dimensionen av detta. Sedan kan jag inte dela hans åsikt, att om en stor grupp frikyrkokristna gör en viss sak eller tycker en viss sak, så blir det rätt. Hela världen kan faktiskt ha fel och stå som syndare inför Gud!

Hur vi sedan som kristna ska se på kulturen och tänka om den är en annan sak. En intressant sak som jag gärna ska återkomma till, men det har inte att göra med frågan om uthyrning av kyrkobyggnader. Så kan det bara vara för heligarumsgnostiker, som liksom andra gnostiker bara bryr sig om det inre livet och anser det yttre vara likgiltigt.

En kyrka som byggnad kan inte jämföras med det gamla templet i Jerusalem eller tabernaklet i öknen, men det vore kanske lite märkligt om en Gud som visar ett så minutiöst intresse för både liturgi och lokaler i GT, helt plötsligt har tvärvänt i NT. Man kunde ju tänka sig att en del här har misstolkat vissa bibelverser.

Sedan kan man ju ha en övervägande positiv inställning till kulturen, informerad av ett bibliskt och kristet kritiskt tänkande, utan att för den skull anse att allt kulturliv ska äga rum just i kyrkolokalen.

 

 

 

 

23 reaktioner på ”Är kyrkan bara vår föreningslokal?”

  1. Wildest: eftersom jag är från Vilhelmina kan jag i någon mån korrigera det du hört. Så här är det: pingstkyrkan inbigdes i slutet av 50-talet. Eller om det möjligtvis var 1960. Någon väckelse tror jag inte man kan tala om då. Möjligtvis tidigare. När kyrkan byggdes och man rappade fonden framträdde en bild som kan tolkas som en Jesusbild. Dock ska sägas att den inte är tydlig. Men som sagt, den kan absolut tolkas så. Nu är dock bilden övertäckt. Varför vet jag inte.

  2. Elisabeth Hammarlund-Lorenzsonn

    Uthyrning av Filadelfiakyrkan ar inget nytt fenomen.

    Kommenterade i en tidigare bloggpost om min egen reaktion, samtal med forsamlingsledning och slutliga beslut om overflyttning av medlemskap till annan forsamling pgr av utlaning av Filadelfikyrkan till en Aidsgala med en lattkladd artist pa estraden redan sommaren 1995.

    Lewi Petrus har gatt till historien som den troshjalte som i TRO lat bygga Filadelfiakyrkan mitt under trettio-talets ekonomiska depressionstid.
    Kyrkan var samlingsplatsen for BON och forkunnandet av GUDS ORD.

    Nagra decennier senare far Hedin ga till historien som den som salde den ena efter den andra av forsamlingens fastigheter och aven valkomnade varlden in i kyrkans mitt genom uthyrning av sjalvaste gudstjanslokalen till evangemang dar Guds namn inte blev arat.
    Naturligtvis agerade han inte solo. Utan uppbackning i aldstekaren och profetrosters undlatade att hoja sin stammor hade inte detta nedbrytande av forsamlingens LIV kunnat aga rum.

    Fenomenet att for MAMMON salja sin ande och sjal ar ingalunda nagon ny foreteelse.

    Att Esau for en tallrik soppa salde sin FORSTFODSLORATT fick odesdigra konsekvenser och trots tarar kunde det Gudagivna aldrig fas tillbaka.

    Den Helige Ande maste vara med i forsamlingarnas beslutsprocesser annars ersatts DHA med en annan ande.
    Ljusstaken flyttas.

    Jesus sjalv upptandes av helig vrede nar han fann att det som var amnat att vara ett BONEHUS blev gjort till en rovarkula. Med piskan i hand drevs manglarna ut ur Herrens hus med orden:

    ”Mitt hus (min anm. ett ”fysiskt hus”) skall vara ett BONEHUS men ni har gjort det till en rovarkula”

    Den som inte vagar att driva bort det orena kanske en gang kommer att drivas bort vid himmelens port med Jesu ord:
    ”Jag kanner er inte. Ga bort harifran ni ondskans hantlangare”.

  3. En aspekt som negligeras av de som frankt menar att en kyrka ska inte hyras ut pga att den är helgad för sitt ändamål som Bönehus & Gudstjänst-lokal.
    Denna hållning lutar jag åt enl. tidigare inlagor, men konsekvensen av att inte hyra ut är att inte enbart ställa ledningskrav gentemot uthyrning, utan också vara med & bära kostnader och omsorg (underhåll) av lokal.

    I dag har ett antal frikyrkoförsamlingar önskemål om nya kyrkor.
    Frikyrkor som ofta planeras med tilläggsprojekt för uthyrning & ”mer ändamålsenliga” lokaler.
    Motiven för ny kyrka är annorlunda än de var under väckelseepoker.

    Men frågeställningen inför ”kyrkans användande” bör också speglas i hur dagens omsorg ser ut:
    Hur hanterar församlingen städning av kyrka – för trivsel & ”Guds tjänst” där Gud är närvarande. Han ser säkert de slappt lämnade dammtussarna bland de väldressade besökarna… är det ett välkomnande pss. som ens eget hem inför gästbesök ?

    Om lokaler anses sunkiga & eftersatt underhåll anses vara motiv för ny kyrka, ska inte det ställas i samma relation som vid försäljning av den egna villan ?
    Sköts inte underhåll som fasadmålning & trädgård, så blir steget till ny fastighet (kyrka) en altför stor klyfta ekonomisklt.

    Och avslutningsvis: Har församlingen inte omsorg om det man äger i form av kyrka, varför tror man att omsorgen om det ”nya” kyrkbygget blir bättre ?
    Förslappad omsorg om befintlig kyrka växlas knappast över till god omsorg om det nya.

  4. Marissa J

    Frågan är väl bara om internet skulle vara så mycket bättre än TVn, väldigt tveksam där.
    Snacka om en källa full med ondska som du kan mätta dig med närhellst du vill.

    I övrigt håller jag helt och hållet med dig

  5. Man måste se vad var orsaken till att kyrkan/kyrkorna byggdes en gång? Vad hade de som byggde för syfte med det hela? Var det något tal om att det skulle vara en massa kulturaktiviteter i kyrkan/kyrkorna?

    Orsaken att det har ändrats så mycket som det har gjort, är att människorna som finns i dem har förrändrats totalt. Från väckelsens början var det bara tal om att människor skulle frälsas, och upprättas från allt elände och superi. Och hängivenheten var stor bland människorna, men det var också att människorna i dåtida samhälle levde i en så mycket mera utsatt livssituation än idag. Idag har vi ett enormt skyddsnät, så att alla kan få hjälp men så har det inte varit.

    Även frikyrkofolket har fått det enormt gott på alla sätt och vis, och nöden står inte längre för dörren som de förr gjorde.
    Hur har allt detta TV-tittande t ex påverkat frikyrkofolket? Det kanske skulle behövas en sanering med detta TV-tittande ibland frikyrkofolket och se vad som hände om de tog och slängde ut den.
    Kampen är borta och det är skönare i TV-soffan där hemma.

    Jag för min del har aldrig haft TV och det är en ren befrielse i själ och hjärta och det blir en annan atmosfär hemma. Man blir bevarad på något sätt det räcker med radion och nu finns ju också internet, så att det räcker ska alla veta. Om flera ur frikyrkorna skulle på fullt allvar våga slänga ut TV, så skulle det bli mera tid över till bibelläsning och bön och eftertanke. Det räcker med internet för att få all information. För min del så saknar jag inte TV på något sätt. Man tittar på viktig information på internet, sedan kan man be och läsa bibeln och tänka och fundera över allt det svåra som händer.

    TV har gjort människorna bekväma,slöa och likgiltiga.

    Min uppmaning är släng ut TV, den är en avgud därhemma som man måste göras upp med på fullt allvar. Hur det skall vara i kyrkorna om det skall vara enorma kulturaktiviteter eller ej, så måste det först börjas hemma.

  6. Det har ju helt klart skett en teologiförskjutning här! Det var ju faktiskt inte så här förut, det är 30 år sen det var en helt annan syn på detta. Då stod fortfarande i församlingsbladet att man skulle visa respekt för kyrkolokalen, inte tugga tuggummi, inte prata högt, inte springa ut och in, osv. En folkdansuppvisning med barn från den indonesiska pingstväckelsen orsakade visst rabalder, Bertil Boo sjöng Till havs eller någon annan oförarglig sång på ett kvällsmöte och folk skruvade på sej. Jag minns Filadelfias uthyrning till Nobelfestligheterna något år när debatten gick hög i Dagen att Jesus-skylten hade täckts över. Vi är ju numera ljusår från den nivån!

    Det är inte heller länge sen då det inte gick för sej att se vad som helst, lyssna till vad som helst eller läsa vad som helst. Jag är inte generell anhängare av det synsättet, men när jag träffar pingstungdomar som köar till Iron Maiden eller AC/DC-konserter så funderar jag. Öh, vaddå, å ni gamlingar tyckte ju Elvis va läskig, de e ju ingen skillnad.

    Jag var i helgen på en snabb biltur uppåt fjällvärlden och passerade Vilhelmina. Min mor berättar om pingstförsamlingen i Vilhelmina som upplevde stark väckelse på 50talet (jag har inte verifierat denna story). En morgon så visade sej ett avtryck på väggen i kyrkolokalen, Jesus på korset! Man vågade av helighet knappt gå in där sedan. Bilden förbleknade, men när mamma och några vänner var där många år senare så syntes den fortfarande.

    Jag är brutal nu – men till dom som anser att en lokal inte betyder nånting! Hyr ut den till en strippklubb med sångarestraden som bas och ha baren nere vid första bänken! Inklusive avtrycket av Jesus på väggen, eventuella kors synliga osv. Vaddå? Detta är bara en lokal, vilken som helst? Spelar roll? Strippen kan föregås av några underlivsfixerade ståuppkomiker. Jättebra! Vi får in grymt med stålar och hela samhället vet plötsligt var kyrkan ligger.

  7. Intressant läsning. Jag tror aldrig att en lokal kan bli helig på samma sätt som Bibeln beskriver att vi är Guds tempel. Kyrkan beskrivs som Guds tempel men då menas individen och individerna tillsammans som är den verkliga kyrkan, inte den fina byggnaden. Jag tror dock att en byggnad kan vara helig på ett annat sätt.

    Att något är heligt betyder ju att det är avskilt för ett speciellt syfte. Det är sällan så att något i denna världen är heligt från evighet till evighet. Alltså att det alltid har varit avskilt för något speciellt och sedan alltid behåller den statusen. Istället är det så att vi helt enkelt bestämmer att en sak är helig. Mitt hem är på detta sätt heligt för mig och min familj. Huset där vi bor var förut inte vårt utan blev de när vi köpte det. Huset är nu mycket viktigt för oss och vi lånar inte ut det till vem som helst. På samma sätt ser jag på ett hus som man använder till lokal för gudstjänst. I min lokala församling har vi det så ställt att vi kan äga en egen lokal. Denna är avskild för kyrklig verksamhet. Vi (inte vi men våra föregångare) har helt enkelt bestämt om platsen att den skall användas till Guds syfte till Guds-tjänst. På detta sätt är lokalen helig och jag tycker inte att man kan hyra ut den till vad som helst.

    Tarbenaklet är en intressant företeelse då det var flyttbart. Platsen de kom till var ingen helig plats men blev efter att tarbenaklet var uppslaget den heligaste platsen på jorden. Frågan är om platsen fortsatte vara helig efter de lämnat platsen i så fall hur länge. Platsen var vad jag kan förstå inte helig på det viset att man till exempel inte kunde beträda platsen för det allra heligaste efteråt. Platsen var på något vis tillfälligt helig då vissa förhållanden rådde.

    Jag tycker som sagt att man skall hålla saker heliga. Man skall använda dem till det som de är avskilda till. Särskilt om man har fått något givet av Gud eller människor så skall man använda dem till det som givaren menat. Särskilt inom frikyrkan så finns mycket ideellt arbete och mycket kollektpengar som skänkts för speciella syften, dessa gåvor bör då förvaltas på det sätt som givaren velat.

    I övrigt tycker jag att i många av de sammanhang jag har varit engagerat i har ägnat för mycket tid åt kyrklokaler och för lite tid åt Andens tempel som är Kristi Kropp. Åtskilliga arbetstimmar och hundratusentals kronor läggs på en bra kyrkbyggnad men vi har inte tid att be för varandra, läsa Guds ord eller hälsa på den ensamme.

  8. Anders Gunnarsson

    Mikael Karlendal

    Som kryptoanglikan har du min fulla respekt! Tyvärr är ju den anglikanska gemenskapen på glid! Ja t o m C S Lewis betraktas numera med skepsis av sina moderna anglikaner i CoE! Inte konstigt många börja vandra söderöver på den ”väg” som slutar där alla vägar leds!

  9. Pingback: Frikyrkans låtsasfamiljära gemenskap

  10. En kyrka är en kyrka och ska så vara. Därifrån reflekteras det kristna hoppet ut till vårt omgivande samhälle. Den innehåller symboler som förstärker att det är en kyrka, ett kors, namnet Jesus kanske lyser någonstans – och normalt också en plats varifrån Guds Ord predikas – en predikstol.

    Predikstolen ja, den kanske starkaste symbolen i sammanhanget har av någon anledning hamnat på undantag. Den har varit i vägen för något annat och blivit en mobil enhet och ett bord, eller notställ bärs fram till predikanten vid behov.

    Jag tycker att varje kyrka ska ha en stor och maffig predikstol dekorerad med ”JESUS”, skruvas fast i golvet i estradens framkant, omöjlig att flytta eller övertäcka.
    Det skulle ge en signal till alla, att här betyder Ordet och predikan någonting.

    Jag tycker det är möjligt att hyra/låna ut kyrkolokalen till andra än kristna människor.
    Och för att alla ska förstå att det är en kyrka man är i, ska symbolerna för kyrkan, ha kvar sin framträdande placering.

    Vi kanske skulle bli mer radikala i vår kristna framtoning.

  11. Pingback: Viktig, men inte helig | Christian Mölk

  12. Hej! Känner behovet av att bara kort anmäla att jag inte håller med dig. Eftersom du menar att Jaktlund feltolkar bibelverser skulle det vara intressant att veta hur du tänker när du menar att våra lokaler blir heliga utifrån de bibelverser du anger. Vad skulle isåfall inte bli heligt? Kablarna vi använder i våra mixerbord som Ordet förkunnats genom? Kaffekopparna som församlingen haft gemenskap vid? Lamporna som fått höra så mycket lovsång genom åren?
    Nej, min övertygelse är att lokaler kan vara viktiga eftersom vi som människor har minnen och känslomässiga band till platser där vi mött Gud, men att någon lokal, något hus eller någon grej skulle vara helig eller speciell i Guds ögon. Nix. Människor är viktiga i Guds ögon. Särskilt församlingen, som är Guds boning i Anden.
    OBS, detta är nu inget inlägg i frågan vad vi bör göra i våra lokaler, eller om vi som lärjungar ska gå till andra konsertlokaler för att lyssna på nån Harvey.

  13. Mikael! Bra skrivet av dej. Om de kristna hållningarna ska vara något bestående, då är denna utveckling katastrofal! Anser de ledande p-vännerna, att allt kan förändras och är bara betingat av omständigheterna. Har man ingen respekt för PRs historia?

    Utan att bena ut PRs uppfattningar genom tiderna, vill jag säga något allmänt. Genom hela kyrkohistorien har man visat respekt för kyrkolokalen och vi som reformatoriska kristna menar, att kyrkorummet är avsedd först och främst för Ordets förkunnelse. Det allra viktigaste sker i kyrkorummet, när man samlas till Ordets förkunnelse, nattvard och dop. Alla dessa tre är viktiga och kan inte ersätta varandra. Det normala är at när man har byggt en ny gudstjänstlokal, att den avskiljs, helgas åt detta specifika bruk, genom läsning av Guds Ord och bön. Det är allvarligt, om man struntar i detta och inte tillmäter invigningen dess rätta värde.

    Att anordna konserter i detta helgade rum, förutsätter att musiken ska ha kristen anknytning. För det andra musiken ska också uppfattas så att det harmonierar med de kristna texterna. Det är väldigt olämpligt med någon hårdrock-konsert i kyrkolokal, eftersom sådan musik harmonierar dåligt med kristna texter. Det finns massor kristen musik av olika slag, från enkla läsarsånger till kantater och mässor, som passar väldigt bra i kyrkolokalen.

    Jag kan förtälja lite som musikintresserad, att Louis Alfred James Lefébure-Wély (1817 – 1869) retade prästerskapet i Paris med sitt orgelspel, när han spelade musik, som närmast uppfattades som dansmusik. Annars gillar jag även hans ”annorlunda” orgelmusik. Sedan kom andra kompositörer, som förstod lite bättre att spela orgelmusik med kristen anknytning i kyrkan och spela annan orgelmusik i La Salle des Fêtes Trocadéro, t.ex. Alexandre Guilmant.

    Jag tror, att det är viktigt att inte bli kulturfientliga. Vår kultur, och musiken i synnerhet vilar på kristna rötter. En musiker i särklass är Johann Sebastian Bach och han om någon var en levande kristen, som ville ära Gud. Ingen musiker som allvarligt ägnar sej åt musiken, kan komma förbi honom och hans betydelse. Det är glädjande att på flera platser i Sv. Kyrkan har man satsat på bra kristen musik, typ Bach, Mendelssohn.

    Låt oss FÄSTA igen predikostolarna i våra kyrkor, så att INGEN kan ta loss dem! De är påminnelse om att HÄR uppenbarar sej Herren, i predikan, och även i sången och musiken!

  14. C-H J skrev

    ”Vad vi släpper in i våra liv är än mer avgörande än vad som släpps in i kyrkolokalen. Den förstnämnda formar den andra, det är min poäng”

    Då kan man ju bara undra vad (c-H J) han släppt in i sitt liv när han försvarar förfarandet på Rörstrandsgatan???????

  15. Lennart Jacobson

    Jag tycker att diskussionen skall begränsas till vad som gynnar Guds rike och är till Herrens ära. Allt annat blir en röra av åsikter.

    OM det inte är bra och nyttiga saker som Gud och den Helige Ande gillar så kan jag inte se att vi skall gynna det oavsett var det är. Dock tror jag inte att vi vill reglera detta i detalj…
    Det är en samvetsfråga.

    Däremot tycker jag att klassisk musik och annan fin musik och annan kultur med bra budskap tillhör sådant vi anser inte bara OK utan även odlande, det tillhör det civiliserade samhällets uppbyggnad. Och det är inget nytt, vi har anordnat konserter i kyrkorna i alla tider.

    Den stora frågan är varför vi accepterar att vi som enskilda kristna går till profana lokaler och lyssnar till dålig musik, som uppenbart går mot Guds vilja. Är det sådant som Gud inte sanktionerar borde det vara fel oavsett var jag tar in det. Och då blir frågan väldigt svår…….

    Jag tillhör de radikala pingstvännerna. Och tycker att det finns bara ett förhållningssätt och det är att man hyr ut endast till sådant vi själva tycker är tveklöst bra och kan stå för. Något annat vore hyckleri.

  16. Pingback: Pure Worship Motivated by Love (GA av Kari Jobe) | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  17. Pingback: Då kan 99% av pingströrelsens verksamhet monteras ned

  18. Carl-Henric Jaktlund

    Jag menar mest att vi behöver börja med den här frågan utifrån andra hållet. Vad vi släpper in i våra liv är än mer avgörande än vad som släpps in i kyrkolokalen. Den förstnämnda formar den andra, det är min poäng. Därmed inte sagt att all populärkultur ska omfamnas, tvärtom väcker jag ju på slutet frågan vad i den som bör utmanas. Men om det bara är kyrkan som stänger till för den men de kristnas liv står vidöppen för den så är liksom inte mycket vunnet, tycker jag.
    Så nej, jag tycker inte ”endast” att kroppen är ett tempel, men jag tycker att det templet är det allra viktigaste att slå fast om. Jag slår ett större slag för att tänka till där än jag slår ett slag för att kyrkan bara är en tom lokal.
    Nu stänger jag ner för helgen, reser bort med familjen, så jag kommer inte följa någon debatt vidare på några dagar. Så fritt fram!:-). Allt gott och trevlig helg!

    1. Mikael Karlendal

      Vad vi släpper in i våra egna liv är förstås en väldigt viktig fråga. Och vi borde verkligen ägna oss åt mer genomtänkt teologi om kulturen i allmänhet. Men, individuell vidöppenhet för allt är kanske inte något odelat positivt ur biblisk synvinkel. Och det faktum att kristna är vidöppna för mer än de kanske borde vara, betyder ju inte att församlingen ska låta kyrkan vara lika vidöppen för allt. Även om jag som enskild kristen är delaktig i eller tar del av kulturen på något eller flera sätt, om jag gör det som kristen människa, så behöver inte det betyda att allt detta ska äga rum i kyrkobyggnaden. Här finns det nog bland många en lite märklig fixering vid att saker och ting måste ske i kyrkan. Det är det gamla sättet att tänka ”församling” och ”kyrka”. ”Jag har problem med fritidssysselsättningen – kyrkan måste göra något!”

      Jag menar att det kan vara ”bra” på olika sätt och ur olika synvinklar att en kristen människa går på en viss koncert, som man inte skulle kunna tänka sig att den får äga rum i en kyrka. Men, det hör hemma i en annan debatt, om vårt levande i denna världen, men inte av den.

  19. Well put! Som vanligt uttrycker du det jag försöker säga på ett lite mer sofistikerat och genomtänkt sätt.

    Jaktlund meddelar mig via twitter att jag totalt missförstått honom. Gissar på att det bör gälla dig också då jag litar på att du skrev din bloggpost utifrån hans egen artikel och inte min post…

    Jag lägger ut denna post på twitter också för att driva lite trafik hit.

    Ha en välsignad helg!

    /D

  20. Pingback: Aletheia — Blogg & Tankesmedja » Bloggarkiv » Jaktlund fortsätter sprida bara-en-lokal-filosofin

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.