Så här sent påkommet, vill jag gärna tipsa om en artikel från Biblical Archaeology Review. Författaren Andrew McGowan tar upp frågan om julfirandets (eller snarare datumet den 25 december) ursprung. En vanlig uppfattning är ju att de kristna började fira jul just den 25 december därför att det var på den dagen som de hedniska romarna firade solgudens födelsedag, och att detta hade något med någon kejsare att göra. Den uppfattningen säger då, att de kristna gjorde detta för att ersätta eller ta över en hednisk festdag, i evangeliserande syfte. McGowan visar, att detta dock är en sen tolkning av denna fråga, som blev populär först fram emot 1800-talet.
Första gången någon gör denna koppling mellan Jesu födelsedag och Solgudens födelsedagsfirande är faktiskt på 1100-talet. Ingen av kyrkofäderna gör denna koppling. Däremot finns det gott om belägg för att man redan på 200-talet gjorde en sammankoppling mellan ängeln Gabriels besök hos Maria och Jesu bebådelse och hans korsfästelse. Man menade att Jesu bebådelse och korsfästelse ägde rum på samma dag. Det fanns två traditioner kring detta, som båda byggde på att man hade räknat ut när den judiska påsken inföll vid dessa tillfällen enligt romersk kalender. Den västliga traditionen kom då fram till att korsfästelsen (och därmed också bebådelsen) ägde rum den 25 mars; den östliga traditionen kom fram till att detta ägde rum den 6 april. Räknar man då 9 månader framåt, så får man den västliga respektive den östliga traditionens datum för firandet av Jesu födelsedag, den 25 december respektive den 6 januari. Att man tänkte så här är belagt från kyrkofäder från kring år 200. Det finns inget belägg för att kyrkofäderna tänkte att man skulle fira jul den 25/12 för att ”ta över” solgudens födelsedag från den hedniska religionen eller att man på den tiden överhuvud taget såg det som en metod att ta över olika hedniska datum. Däremot såg man det som ett bonus att det i detta fallet råkade göra det. Först på 600-talet finns det en påve som tänker i betydelsen ”ta över” hedniska högtider. På 200-talet däremot, när dessa två traditionella kristna juldatum först uppkom, så levde kyrkan i svåra förföljelsetider och ville snarast ta avstånd från hedniska högtider och ville knappast bli associerad med sådant. Tanken att skapelse/tillkomst och frälsning ska ske på samma dag har också visst stöd i Talmud, i judisk tradition (det finns bl.a. en diskussion om huruvida världen skapades i påskmånaden eller ej).
För den läsare som är intresserad av dylika ting, rekommenderar jag en läsning av McGowans artikel, i vilken han går in på detta mer i detalj och också har källreferenser. Själv nöjer jag mig med detta.
Den amerikanske teologen Albert Mohler skriver i ett blogginlägg om Joel Osteens ödestund, The Osteen Moment. Denne har nämligen offentligt tvingats bekänna färg, vad han anser om homosexuellt leverne. Och, han klarade det! Osteen brukar ju inte annars så gärna tala om sådant som kan verka negativt, som synd. Men pressad av Piers Morgan på CNN (här kan du se intervjun) om vad han egentligen tror i denna fråga, så måste Osteen färg och säga att homosexuellt leverne är synd. Under ett samtal där programledaren säger rakt ut att han menar att Osteen är ”en domare”, så hänvisar Osteen gång på gång till Bibeln, att Bibeln säger just detta. Al Mohler skriver om detta som The Osteen Moment och menar att kristna i USA kommer att få möta mer av detta i framtiden, att få frågan om vad man anser om detta och då mötas av chocken hos den som frågar, att mötas av detta att bli anklagad som dömande etc.
Detta är väl något som vi svenskar redan är rätt så vana vid, dvs att få den frågan och känna hotet av att bli anklagad som ”dömande”. Däremot är vi kanske inte så vana vid att kristna förkunnare som vill framstå som populära och som på modernt sätt vill nå ut till de stora massorna, att de svarar så pass rakt och ärligt på denna fråga. Att Al Mohler tolkar Osteen som mer motvillig att svara på denna fråga än vad jag gör, visar väl vilken kulturell skillnad det trots allt är mellan USA och Sverige på denna punkt.
Givetvis kommer detta att diskuteras i kristna kretsar åtminstone i USA ett tag framöver. John Starke har skrivit ett inlägg om vad vi kan lära oss av detta.
Kul att höra detta om Joel Osteen. Har bara mött honom på satellit-tv en gång och blev inte imponerad. Den stora gudstjänsten handlade i 20 minuter om beskrivningen av en riktigt häftig hamburgare och vad man kunde göra för att reducera dess kalorihalt, t ex använda lättmajonnäs och bara lite dressing. Man kan lugnt säga att den ”predikan” inte gav mej mycket matnyttigt (!), att den var mer än lovligt lättsmält (!)… Även i USA handlar det mer och mer om att bekänna färg och våga stå för obekväma åsikter i en modern tid. Det är skönt att vi inte behöver vara ensamma i den kampen.
För de som redan tror på Jesus Kristus som Guds son är det perifert hur hans födelsedag räknats ut. Men jag tror det är bra att kunna visa icke-troende att det inte är så enkelt som de tror, en slags religionssubstitution, först var det romerska gudar och sen kom de kristna, man kalasade på varandras högtidsdagar och försökte ge det gamla en ny klädnad, så mycket skillnad är det liksom inte…
Kjell,
naturligtvis är inte resonemanget kring Jesu födelsedag frälsningsgrundande. Men likväl intressant =)
Resonemanget i den länkade artikeln utgår kortfattat ifrån det vi vet om Jesus födelse i förhållande till Johannes döparens från Lukasevangeliet, samt från tjänstgöringslistorna över året i templet för Sakarias, Johannes döparens far. Jag kan själv inte upptäcka något som i artikelförfattarens resonemang verkar felaktigt utan tycker det verkar rimligt, men jag har inte studerat detaljerna i det. Men hur det nu än är med den frågan så har den ju endast begränsad betydelse i alla fall.
Juha, låt mej först deklarera att jag inte tror att kunskapen om dag och månad är frälsningsgrundande.
Vidare kan jag inte bedöma, utan mycket studie, om resonemanget i din länkade artikel håller.
Men den som vill vara ute på marken i Israel, på kullarna runt Betlehem, bör nog klä’ sig ordentligt varmt och kanske dricka eller äta något om håller värmen uppe.
Många anser idag att hösthögtiderna profeterar om Jesu återkommelse.
Trevligt sammanträffande med tiderna i den artikel du länkade till.
/Kjell
Angående Jesu födelse skulle jag rekommendera den länkade artikeln nedan. Den tycks på ett övertygande sätt peka på att Jesus föddes i månaden Tishri (troligen den 15e dagen i den månaden utan att på något sätt vara säkert) vilket innebär i september/oktober.
http://biblelight.net/sukkoth.htm
”Under ett samtal där programledaren säger rakt ut att han menar att Osteen är ’en domare’, så hänvisar Osteen gång på gång till Bibeln, att Bibeln säger just detta.”
Det var ju roligt att Joel Osteen börjat läsa Bibeln.
Pingback: Joel Osteen: Homosexualitet är synd | Erevna - Blogg & Tankesmedja
Mycket intressant!
Och då syftar jag på både Julen och Joel.
Först Julen:
Är det verkligen troligt att herdarna var ute på marken mitt i den kalla Decembernatten?
Kopplingarna okay! Men tiden verkar inte realistisk. Någonstans mellan Mars och Oktober verkar troligare.
Sedan Joel:
Det verkar ju faktiskt som om han inte är villig att låta mega-successen gå före relationen med Herren.
Okay, inte var det väl super-tydligt. Men man bör naturligtvis inte glömma att han bor i samma land som Pat Robertsson. 🙁
Mer och mer kommer jag till slutsatsen att själafienden introducerar sina villor stegvis.
Först hela pingstens tradition att genom kryptiska beskyllningar och syndkataloger och så kallade profetior som aldrig prövades, skapa en generation som är spyfärdig av pådyvlat dåligt samvete.
Sedan en predikan om bara successer, och att vinna och bli rik och vacker. Ett feel-good evangelium.
Men som ”Wildwest” sade. Efter att ha ätit 2 liter vispgräde med florsocker, mår man jättedåligt.
Nu trillar framgångsteologins slaktoffer ur denna villolära och faller tyvärr, icke sällan, offer för de mera moderna villorna.
Kommer nu Joels ”feel-good” gospel att falla ur smaken? Kommer då dess slaktoffer också att falla för nya villor?
Detta verkar vara findens taktik.
Vi kommer allt närmare en ”breaking-point” där skillnaden mellan lokala väckelser och totalt avfall är minimal.
Aldrig har så mycket berott på vår gemensamma position i sanningen. Det vill säga att vara vittnen. Bara vara vittnen!
/Kjell
Den av många bespottade Osteen står alltså upp för Guds ord. Hur många ledare i Sverige gör det ? Här kan man se intervjun
http://onfaith.washingtonpost.com/onfaith/undergod/2011/01/joel_osteen_homosexuality_is_a_sin.html
(verkar inte funka på CNN. Den kanske är borttagen…)