Några kommentarer i aktuella frågor

Stockholms biskop Eva Brunne har träffat SD:s partiledare Jimmie Åkesson i ett offentligt samtal. Dagen refererar detta i en artikel där det mot slutet står följande:

”Från publiken restes flera kritiska frågor om islam. En man menade att i sharian finns ett ”vi och dom” och undrade om Eva Brunne tycker att det är bra att de värderingarna kommer till Sverige. Hon tog avstånd ifrån sharialagar och menade att det var viktigt att inte bunta ihop alla muslimer till ”en sort”.

Ibland har jag mer gemensamt med muslimer än med Livets ord och trosrörelsen, trots att de är kristna, sa Eva Brunne.” (min kursivering, slut på citat)

Frågan är vem som har något gemensamt med Eva Brunne?

Om vi utgår från att hon verkligen sade det som här refererades i Dagens artikel, så uppkommer onekligen en del reflektioner, som delvis har att göra med det samtal om s k ”församlingstukt” som Stefan Swärd dragit igång, (se bl.a. denna artikel).

1. Enligt Paulus, så borde jag som kristen inte ha någon gemenskap med Eva Brunne, eftersom hon kallas kristen och samtidigt lever i ett förhållande som enligt Paulus är synd. Det bygger jag bl.a. på följande bibelord: 1 Kor 5:9-13 och 1 Kor 6:9-11.

2. Eftersom Brunne uppenbarligen inte anser dessa ord av Paulus vara av något intresse för hur hon ska leva, så är hon uppenbart så pass ”liberalteologisk” att hon och jag inte har mycket gemensamt vad beträffar bibeltolkning eller kristen lära överhuvud taget.

3. Min bibeltolkning och teologi i detta avseende är vad kristen tro och kristna kyrkor historiskt sett alltid har hävdat, dvs det är klassisk/traditionell kristen tro, som alla gamla väckelserörelser har stått för.

4. Livets ord och trosrörelsen står i detta avseende, (likväl som i de flesta andra avseenden, antar jag), för samma saker som kristen tro alltid stått för.

Därmed uppstår flera frågor:

1. Har jag och andra arvtagare till ”väckelserörelserna” (som t.ex. pingströrelsen, EFK och EFS och ELM) något gemensamt med Eva Brunne? Eller borde vi ha det, med tanke på t.ex. ovan anförda bibelord?

2. Anser muslimerna att de har något gemensamt med Eva Brunne?

3. Vad exakt menar Eva Brunne med att hon har mer gemensamt med muslimer än med kristna rörelser som i huvudsak står för klassisk kristen tro?

Nu inser jag att ingenting är enkelt och självklart i den komplicerade tillvaro vi lever i, så jag föreslår för närvarande ingenting i detta avseende. Eva Brunne är biskop och högste ledare för det största svenska kyrkosamfundets stockholmsavdelning och alltså ingen betydelselös person. Och hade jag varit pastor i Stockholm, så hade jag haft ett delikat problem i frågan om hur jag skulle förhålla mig till situationen. Å ena sidan, skulle det utifrån Paulus perspektiv vara tydligt att hon borde stötas ut ifrån församlingsgemenskapen. Å den andra sidan, så har t.ex. en pingstpastor inget inflytande över hur en sådan sak bedrivs inom Svenska kyrkan och måste dessutom tänka på att Brunne inte bara representerar sig själv, utan också en mängd sanna troende kristna inom Svenska kyrkan (att de lider, kan jag verkligen förstå) som jag definitivt vill stå i god broderlig relation till. Dessutom, så har vi i frikyrkan och i pingströrelsen i synnerhet inget fungerande system när det gäller medlemskapsfrågan i församlingen, så vi borde ju kanske första sopa rent framför egen dörr. Det är dock onekligen komplicerat när ett ledande kyrkosamfund så uppenbart består både av brinnande och sanna kristna och av personer som det är svårt att se hur de på något sätt kan relateras till den kristendomstyp som vi läser om i Nya testamentet.

Så, inga konkreta förslag från min sida, men väl en mängd frågor. Detta tjänar dock till att visa, att frågan om medlemskap i församlingen och frågan om man eventuellt borde eller ska utesluta vissa från församlingen, inte är en enkel fråga även om vissa bibelord har ett ganska tydligt budskap. Därför tycker jag att det är synd att , som Stefan Swärd skriver:

”Ett problem med församlingstuktsdebatten är att det är så få samfundsledande personer och pastorer som deltar i debatten, det känns som att det finns ingen att debattera med. Och Hörnmark hukade sig direkt och tyckte att frågorna inte skulle diskuteras förrän i maj vid ett rådslag…” (slut på citat)

Detta är ju en fråga som inte bara berör hur frikyrkoförsamlingar ska organiseras internt, utan även hur vi ska agera i ekumeniska sammanhang. Att det är obekvämt att tala om saker som dessa är ju tydligt, men borde inte de samfundsledande personerna och pastorerna ha betalt för detta, och är det inte deras skyldighet?

Pelle Hörnmark är i ett blogginlägg lite bekymrad över att en del pastorer ägnar tid åt att skriva blogginlägg:

”Vad församlingen står för behöver bli ännu tydligare. Processen av lärjungaskap ( vägen till omvändelse, dop, överlåtelse och ett heligt liv) behöver definieras och större ansvar behöver läggas på ledarskapet för att denna process är i funktion ( Ef 4:11-13) (personligen tror jag dessutom att en del blogginlägg skulle skrivas med en annan ton om detta fungerade i våra församlingar. Jag tror också att en del blogginlägg inte skulle hinna skrivas om ledare/pastorer tog detta på allvar)” (slut på citat)

Jag vet ju inte vem eller vilka han syftar på, men personligen tycker jag att det är en pastoral plikt att föra teologiska samtal och att göra det offentligt. Det kanske viktiga jobbet för en pastor är trots allt att undervisa. Och i dagens samhälle måste väl offentliga samtal i tidningar och på bloggar kunna anses ingå i detta uppdrag. Arbetsinstruktionen till att undervisning är en huvudprioritet hittar jag i Timoteosbreven och Titusbrevet. Dock kan jag lugna samtliga läsare, att detta blogginlägg är skrivet på mindre än en timmes tid, så vi kanske kan räkna det som en del av fritidsskrivandet.

En helt annan frågan är den om flyktingmottagandet i Sverige. Dagen skriver i en artikel om nya direktiv från Migrationsverket angående flyktingar som åberopar religiösa och sexuella skäl. Dagen skriver:

”Nya direktiv från Migrationsverket kring homosexualitet som asylskäl gör även reglerna kring konvertiter tydligare.
Där sägs bland annat att ingen får uppmanas att vara diskret med vare sig sin sexuella läggning eller sin religion.” (slut på citat)

Ska man verkligen inte kunna uppmana människor att sköta sina sexuella aktiviteter diskret!

Jag menar att det är stor skillnad på att åberopa religion eller sexuell läggning som skäl. Dessa saker kan inte jämföras med varandra.

Övriga länkar: a, b

38 reaktioner på ”Några kommentarer i aktuella frågor”

  1. Christian

    Du maler och maler och maler… Jag orkar inte ens bemöta dig längre och sen av hänsyn till pastor Mikael (kommer du ihåg vad han skrev) vill jag inte göra det här heller! Du är bara för mycket; i kubik (eller valfri tiopotens)!

  2. wildwest
    Ok, Tråkigt för dig även om jag kan tillstå att det trots allt kan finnas vissa fördelar. Det tyckte även mina svärföräldrars katolske granne som alltså pläderade för celibatet men själv var gift, vilket dock inte híndrade honom från en mängd affärer och så småningom från 4-5 äktenskap… 🙂

    Självklart behöver man inte hålla med Luther i allt. Det gör inte jag heller till Anders förtret… 🙂

    Luthers uttalande i sin helhet kan läsas här http://www.logosmappen.net/uppbyggelse/luther/huspostillan/2_son_e_tretton.htm Han lägger ut texten om bröllopet i Kana och visar på att Herren håller äktenskapet högt etc. Det får alltså ses mot bakgrund av den situation han befann sig i med ständig konfrontation med Rom. Han vill visa på att äktenskapet alltså är något som Gud instiftat och att celibattvånget för katolska präster och munkar m m inte gärna kan vara i enlighet med Guds intentioner. Uppenbarligen har detta tvång genom tiderna ställt till med en hel del problem för de präster och munkar/nunnor som inte klarat av att leva upp till detta. Sodomi och pedofili i dessa sammanhang är inte direkt något nytt. Problemet menar jag är när celibatet blir tvång. Tror endast en liten minoritet av dem som Gud kallar har denna ”gåva”. Att då pålägga dem detta som tvång kan inte gärna leda till annat än problem. Nat.vis har långt ifrån alla som lever i celibat homosexuella böjelser inte ens katoliker… 😉

  3. Eftersom jag själv i princip lever celibatärt kan jag bara meddela att jag inte har några som helst homosexuella böjelser eller dragningar. Även om någon vänlig kvinnlig själ härinne såg ett helt mönster av icke-bejakad nedtryckt och skambelagd homosexualitet i mina kommentarer om nåt helt annat. Stark personanalys!

    Man måste inte hålla med Luther i allt, ty han var inte Jesus och inte ofelbar. Celibatet förespråkas ju även ibland inom luthersk kristendom och genererar inte såna utfall i den kontexten. Om man då som just katolik och celibatär lutar mer åt homosexualitet än nån annan finner jag vara ett något magstarkt uttalande minst sagt. Men Luther var ju å andra sidan en frustande temperamentsmänniska vilket märks då och då i hans texter – man kan understundom känna igen sig i det tyska temperamentet…

  4. Christian

    Vilken fantastiskt profetisk text!

    Man kan tro karln vart celibatär själv – och inte klarat av det och söker rättfärdiggöra sin lägre moral – och dessutom påbjudit skiljsmässor och bigami!

    Den som inte klarar leva som det lärs, lär snart som han lever! Pecca fortier! 😉

  5. Anders G
    Ja, Luther skrev mycket bra. Följande kan läsas i Huspostillans text över 2a efter Trettondedagen och kanske även kan sägas ha viss bäring på Karlendals inlägg…

    Detta är också ganska nödvändigt, därför att äktenskapet, som vi vet, under påvedömet mycket ringaktats och det ogifta ståndet däremot ensamt prisats. Men vi vet ganska väl, hur Gud vedergällt och straffat de ogifta prästerna med, att inte bara böjelsen för äktenskapet utan också den naturliga kärleken till kvinnan hos dem blivit nästan utsläckt. Man kan undra över, att inte den gudlösa, sodomitiska hopen i påvedömets stift och kloster för längesedan blivit uppbränd av helvetets eld och nedstörtad i avgrunden bara för denna synds skull, som härlett sig av förakt för äktenskapet.

  6. Kanske någon som vill ha fler titlar av Fader Martin (även på svenska). Ni får stå för frakten… (vet ej hur många det är, men förr hade jag allt på Swiensko, men en del är bortskänkt).

  7. Ja, nog tyckte jag min var röd, men så särskilt tjock var den inte (definitionsfråga), den hade dock en numrering som kan ha varit 3000 punkter. Är en bra bit hemifrån så jag kan inte kolla nu.

    Martin Luther-biblioteket är välfyllt, mest på tyska dock, ”Die Freiheit des Christenmenschen”. Men tål att läsas igen, absolut.

  8. Wildwest

    Kan kännas onödigt petigt, men det finns alltså två katekeser. En röd stor fet med nästan 3000 punkter (finns även i pocket och på nätet som katekesen.se) från 1996!

    Och en mindre elegantare (grön) med ca 700 frågor och svar. Se http://www.catholica.se/Visa_detaljer.asp?BokID=139

    Den lilla är enormt mycket mer lättläst och med ett fantastiskt index längst bak. Den stora tjocka är för biskopar och präster, men väl värd att läsa även för oss vanligt dödliga… 🙂

    PS! Luthers böcker som Christian rekommender, kan jag också rekommendera. ST Gal är riktigt rolig, inte minst i språkbruket… DS! 😉

  9. För övrigt var den vinröd, inte grön, och jag köpte enligt personalen det sista blädderexet i en nyutgåva som hade gått åt som smör i solsken.

    Jag håller med, vill helst inte diskutera med en sån som Dej utan att ha läst på. Det finns flera aha-upplevelser redan efter att ha skummat en del i boken. Det är alltid skillnad på läran och vad folk sen gör av den. Så är det i alla kyrkor. Människor är inte felfria men det borde vara läran som är utgångspunkt för diskussioner om skillnader mellan samfund.

  10. Wildwest

    Ja, varken glädjer mig eller är sorgsen åt din nya studiebok. Jag tycker det är en männsklig skyldighet att ta reda på fakta. Så har jag tänkt sen jag var läskunnig.

    Om bara hälften av alla anti-katoliker hade läst hälften så mycket i den lilla gröna som i sin McCarthy eller Boettner eller Chick m.fl., så hade hälften av alla debatter varit hälften så ointressanta och hälften så många…

    Rädsla, miss-förstånd och lathet är drivkraften bakom. Det finns inte 100 personer som hatar KK, men det finns tusentals som hatar vad de tror är katolicism! Du börjar i rätt ände. Vad tror hon! Den lilla gröna borde kopieras av alla kristna (och de som vill får väl klippa bort det som inte passar i sitt samfund)!

    Teologi har jag förstått som en tro som söker förståelse. Jag tvivlar på att min ”oroliga” själ nöjer sig med ofullständigheter. I want ”The truth, the whole truth, and nothing but the truth”! Andra är annorlunda än mig, det är (nog) de mest glada för… 😉

  11. Till och med Stanley Sjöberg, känd pastor, har föreslagit detta. Se artikel i Hemmets Vän. Man är i gott sällskap när inte heller jag känner mej hemma nånstans just nu. Vem vet, det kanske slutar så? Men jag är definitivt inte en predikanttyp, därtill är tålamodet för kort. Det är fint med en orgel i en stor katedral men hemma får det bli piano…

    Kan glädja Dej med att jag varit i Katolska bokhandeln vid Kungsträdgården och köpt en Katolsk katekes. Dock enbart för studiesyfte… På tal om medlemsskapsdebatten vore det faktiskt inte heller i frikyrkan dumt att ha en samling regler och förklaringar som denna att hänvisa till.

  12. Daniel Hweeg: Du har en berättigad fråga. För min del handlar det om att vara ärlig. Det finns mycket i den församling jag fortfarande tillhör på pappret som jag inte kan ställa mej bakom. Andlig nivå, medlemstillströmning och gudstjänstdeltagarfrekvens ger mej rätt så här långt, alla kurvor pekar nedåt sedan det år jag lämnade. Det går åt fel håll. Men det är inte med glädje jag inte är med där. Tvärtom. Det är stor sorg.

    Efter tre-fyra år när gudstjänsterna inte gav mej särskilt mycket, när jag ofta åkte hem och var irriterad över det jag mött i kyrkan, så tog jag konsekvenserna och lät bli att pendla de fem milen. Jag saknar verkligen att finnas i ett hav av allmän tillbedjan, däremot får jag mycket bra predikningar via tv.

    Jag har varit med i en församling sedan barnsben, jag har haft många förtroendeuppdrag i den, mina syskon, mina föräldrar, mina farföräldrar, mina morbröder, min mormor, min farfarsfar, min farfarsmor, min farfars farfar, min farfars bror, min farmors bror: alla har de varit aktiva i frikyrkan, varit pastorer, kyrkvärdar, körledare, körsångare, vaktmästare, ljudtekniker, söndagsskollärare, cellgruppsledare, församlingsbladsredaktörer, byggnadskommittémedlemmar, officiell fotograf etc, etc. Jag är stolt över alla dessa, så det är verkligen en anomali att i dagsläget ”bara” se på tv-gudstjänster och skriva insändare/bloggkommentarer.

  13. Anna-Karin: Haha, delningen av Döda havet, den fick jag till. Dagens första asgarv. Men det kanske hann bli en liten delning när Sodom och Gomorra sjönk ner där, sen slog vattnet ihop över städerna.

    Allvarligt talat, Anna-Karin, Du vet att jag uppskattar Dina inlägg och Din samtalston. Men jag tycker det är sorgligt när pingstvänsknutar och homosexualitet likställs. Det ena står det inte ett pip om Bibeln, ity är det totalt fel, det andra står det en hel del om i Bibeln, inte mumbo-jumbo-snack utan väldigt tydligt. Så jag fattar inte hur Du kan hoppa över det utan diskussion. Hur läser Du alltså dessa rader av Paulus, det är den springande punkten. För om Du menar att detta inte är nåt att bry sej om just nu, efter år 1990 just i Sverige, vilka fler bibelställen kan vi rationalisera bort som inte passar oss?

  14. Om man nu ska vara riktigt biblisk…. och lyda den… Wildwest: varför är inte du med i en församling? Varför vara olydig emot Gud?

    Det är så många anonyma på nätet som har åsikter om allting, men att stå med i en församling och ta ansvar DET är de för fina för…

  15. Hej igen Anna karin

    Väntade nästan detta svar, då går jag tillbaks till liknelsen.
    Kärnkraftsmotståndarna som försöker leva efter sin övertygelse har nog full rätt att kritisera ditot som bygger ett kärnkraftverk på sin gård om han fortsätter att kalla sig just kärnkraftmotståndare.
    Sammtidigt finner jag det knepigt för kärnkraftbyggaren att hitta något att anklaga dem andra, så länge han lever långt utanför det självklara.

    Detta har då jag full förståelse för.

    Till din tidigare kommentar vill jag bara säga att jag är överbevisad om att det finns väldigt många präster innom svk som inte har en tro på Gud,detta är inget jag dömmer utan vad dom säger själv, det är väl faktiskt inget krav längre vad jag har förstått, sorgligt.

    Men dock glädjer det mig att du har hittat ett andligt hem i svk var du nu bor med förhoppningsvis god gemenskap och djupt engagemang.

  16. Anna-Karin

    Jag har släppt SvK, därför att jag inte kan stå bakom det teologiska eländet (med bland annat rotlösa biskopar) och relativismen.

    Att det finns olika tolkningar av Skriften är helt riktigt. Kan du beskriva din ifråga om homosexualitet, då jag aldrig hört någon sakligt kunna argumentera för detta…

    Det har inget med att nedvärdera ditt sammanhang, jag vill bara veta hur DU resonerar. Själv tror jag alltså på den klassiska tron som beskrivs väl – och med stor själavårdande ton – i katekesen.se runt punkt 2357-9!

  17. Oj vad ni gick igång…. 🙂

    Alla kan: Du tycker att jag ska släppa andra församlingar om jag trivs i SvK….Javisst, men då får andra släppa SvK om de trivs i andra församlingar.

    Jag kommenterar på denna och Stefan Swärds blogg och inte särskillt frekvent. Givetvis tror jag lika mycket på Bibeln som någon annan men kanske inte min tolkning är lik din. För vi tolkar alla, det är få som är fullständigt bokstavstrogen.

    Min kära westernkompis: Inte delade sig Döda havet vad jag vet, jag tror du menar Röda havet :-). Att hon gratulerar Någon Idol-Mariette var väl artigt. EB nominerades till tävlingen, det var inte hon själv som anmälde sig precis….

    Jag instämmer med EB-s beskrivning av homosexualitet i sista stycket. Hon lever i en varaktig relation med en partner. De fostrar tillsammans en son. (Hur var det nu med hans tillblivelse, Wildwest?)

    Det är mycket i Bibeln som även frikyrkan kastat överbord. Jag minns min barndoms pingstvänsknutar på kvinnorna, äldstegrupper som enbart bestod av män, människor som inte fick vara med längre om de skilde sig och ännu mindre om de gifte sig igen. Jag tycker inte att vi ska kicka vidare på varandra, det är en tävling med bara förlorare…..

  18. vildawesternkillen sköt rätt i prick än en gång.
    Det är ju detta som är problemet när man tex läser tex Anna Karins kommentarer på olika bloggar så förstår man att hon vill bygga en religion som passar henne och kanske inte bibeln i första hand.

    Känner du att du då trivs bäst i svk så är väl det helt ok, men då tycker jag att man släpper taget om andra församlingar som vill ha bibeln som rättesnöre.

  19. Man kan tycka väldigt olika i många kyrkliga frågor, man kan så att säja diskutera färgen på huset, inredningen, hur stora lägenheterna ska vara, om det ska vara parabolantenn på taket eller på varje balkong – men man kan inte riva ut grundstenarna och diskutera om dom ska sättas tillbaka eller inte, då har nämligen hela bygget redan rasat.

    För att diskutera kristendom så måste man utgå ifrån att Bibeln är Guds ord, inte delar av den. Annars kommer vi in på ett generellt gungfly där diskussion inte ens är möjlig eftersom man naturligtvis kan börja ifrågasätta precis varenda bibelvers.

    Det finns mycket som INTE står i Bibeln och det kan man diskutera om. Det står ingenting om karaoke, köttbullar, kärnkraft eller kostymtvång i Bibeln. Du skall icke gå på bio finns inte med (det tyckte däremot 50talets pingströrelse). Du skall icke skriva fler än två bloggkommentarer per dag, det står inte heller.

    Men – det står klart och tydligt att homosexualitet är synd och inte leder till himmelriket, det är så tydligt att det inte går att bortförklara. Jag bara fattar inte vilken storlek på skygglappar man måste ha för att missa detta?

    Har man väl öppnat dammluckorna finns det ingen hejd på att tolka bort allting annat som inte passar. T ex bort med Edens lustgård, det är poesi, bort med delningen av Döda havet, det var menat symboliskt, Jesu uppståndelse – omöjligt, det var en önskedröm, läbbiga straff i GT, bort med hela GT, jobbig Paulus, bort med alla Pauli brev, Uppenbarelseboken – hemsk science fiction, bör barnförbjudas, etc. Vad blir kvar om man börjar tumma på bibelord som inte känns coola för mej just idag?

    Så ser jag homosexdebattens teologiska problem. Man tar ett ord av Gud och kastar det på soptippen trots att 2000 år av kristendom och 1,3 miljarder andra kristna på jordklotet tycker det ska respekteras.

    Man kan inte bli präst utan att tro, håller med, nåt tror alla på. Men kyrkan vill mera, den vill att man tror på dess fundament, Jesus som frälsare. Eva Brunne gjorde klokt i att avgå som biskop och präst och bli en snäll tant som tar hand om missförstådda homosexuella.

    Saxar två citat ur tidningen QX 100503, som finns på nätet:

    Hur kändes det att bli nominerad till ”Årets homo” av QX läsare?
    – Det var jätteroligt, jag kände mig hedrad och stolt! Att jag sedan inte vann omröstningen kan jag leva med, jag gratulerar Idol-Mariette som vann! Jag tycker det är kul att så olika människor som vi två finns med i samma lek, och kan nomineras i samma genre.

    Har du något standardsvar till folk som hävdar att homosexualitet inte är förenligt med Bibeln?
    – Mitt standardsvar är att Bibeln inte vet så mycket, om ens något, om det vi i dag talar om som homosexualitet. På de ställen Bibeln berör homosexualitet handlar det inte alls om det liv jag lever i dag, som trygg homosexuell med en kvinna som partner genom hela livet, utan om enstaka händelser som går att historiskt förklara. Exempelvis män som har sex med män för att sedan gifta sig med en kvinna. Det vänder sig Bibelns författare emot, vilket jag tycker är begripligt eftersom det då handlar om tillfälliga kontakter som inte ska vara livet ut, och där man inte ger några löften om trohet. I Gamla testamentet handlar det om renhetslagar som inte har något som helst att göra med dagens syn på homosexualitet och homosexuella relationer.

  20. @Anna-Karin

    Man får tro olika. Och jag kan respektera SveK:s ståndpunkt (jag tänker inte ändra henne), även om jag personlig tror den väg man slagit in på är en återvändningsgränd; för både SvK:s liv och lära.

    SvK har inga formela krav och numera ingen urskiljning i sitt prästrekryterande… Det tycker jag är sorglikt!

    En folkkyrka som inte längre vill vara kyrka och som tappat nästan allt folk, kan inte vara roligt att vara biskop för! Inte ens om man är inte man och inte lever i celibat. Redan där mörknar det för mig. Man behöver ju inte ens dra ut konsekvenserna ett steg till.

    Den andliga omvärlden skakar på huvudet och någonting har stigit den moderna dogmatikens (frihet, jämlikhet och brödraskapare) härförare åt huvudet. Jesus försvann och nu verkar folket försvinna och snart försvinner pengarna. Det ser mörkt ut för kgl salighetsverket! Beckmörkt! Hoppas jag har fel!

  21. @Anna-Karin
    Jag kan inte se att någon skulle ha påstått eller insinuerat att din tro inte duger. Däremot talar Bibeln tydligt om att tro förvisso är en förutsättning för frälsning (och därmed att vara sann kristen) men att det i sig inte är tillräckligt. Det finns också ett omvändelsekrav.

    Tänk också på liknelsen om de tio brudtärnorna. De var alla troende men alla fick inte vara med på bröllopsfesten. Varför, tror du? De var ju alla troende och väntade på brudgummen.

    ”Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja.” Matt 7:21

  22. Ja, hon lever i ett registrerat partnerskap men har du sett hemma-hosreportage, EB viftandes med regnbågsflaggan, EB på barriärerna för homosexuellas rättigheter mm? Det är det jag menar med att hon aldrig anför sin sexualitet offentlit. Detta diskuterades en del innan biskopsvalet.

    Hur har deras barn tillkommit på olaglig väg? Har de kidnappat barnet? Att åka till ex. Danmark för att bli inseminerad är inte förbjudet.

    Jag vet att min kristna tro inte duger eller räcker för er. Det gör mig ledsen in i märgen.”Alla kan”, liknelsen med kärnkraftsmotståndaren förstår jag. Om en präst eller predikant predikar att Gud inte finns är han inte trovärdig. Man kan liksom inte BLI präst eller predikant och utan att tro. Däremot kan man tro på olika sätt och man kan visa varandra respekt för varandras tro.

  23. Tja den goda Brunne har åtminstone haft den goda smaken att bli intervjuad i gaytidningar, har varit nominerad till årets hbt-person men blev slagen på mållinjen vilket hon tycket var lite tråkigt. Så inte sticker hon under stol med att hon är lesbisk. Det barn hon har ihop med sin partner är, så vitt jag kommer ihåg, tillkommen på olaglig väg, jag hittar inte den artikel nu, men det kanske nån annan gör.

    Det handlar återigen inte egentligen om homosexualiteten som fenomen utan det handlar om bibeltroheten. Om man kan avfärda det som står ett flertal gånger, helt solklart, i Bibeln och tycka att det inte gäller dagens kristna och självklart inte den som ska vara högsta kristna ledare och en förebild, så kan man förstås inte lita ett skvatt på att även andra av Bibelns sanningar efterlevs. Kan det ena slängas i soptunnan så kan det andra också slängas. Hur ska man ha förtroende för en sån?

  24. Mikael Karlendal!
    Har inte träffat någon pingstpastor tidigare, som gillar teologi som du.Tack igen!
    Men hur kul är det med dessa kommentarer, som kommer på Stefan Swärds Blogg t.ex. eller här?

    Niklas Piensoho är verkligen en duktig teolog och visade var han stod redan som pastor i SMK. Smekmånaden är över i Filadelfia och det kommer fula påhopp anonymt. Han råkade gå bredvid stockholmsbiskopen ut från gudstjänsten, när riksdagen öppnat i höstas(!) (Jag har inget till övers för anonyma inlägg).

    Jag för min del skulle uppskatta, om du ville utveckla den märkliga läran om dubbel predestination.
    Jesu definition av synd var ju att människorna inte trodde på honom. Det kan ju inte ha med läggning att göra.

    ”Jag är inte lagd åt det religiösa hållet,” sa en man. Är han predestinerad till helvetet då?

  25. Anna-Karin skrev:
    ”Vi har ju ingen definition av denne sanne kristne, en definition som gäller för oss alla. Allt är bara ett tyckande och troende.”

    Även djävulen har tro men inte är han kristen för det! Tro mig, för Gud finns det får och getter, sanna kristna och falska dito (eller ljusets änglar och ulvar i fårakläder om man så vill). Den korta definitionen enligt Bibeln skulle kunna sägas lyda ”tro och omvändelse”. De som förnekar omvändelsen och t ex lever i och bejakar perversionen av Guds skapelseordning, kan således inte sägas vara sanna kristna. På frukten ska vi känna igen trädet.

    ”…Eva Brunnes sexualitet, något som hon för övrigt aldrig anför offentligt.”

    Det är iaf ett offentligt registrerat partnerskap, eller hur?

  26. Hej Anna Karin

    Visst du har helt rätt, alla kan kalla sig vad dem vill. Men
    skulle du kalla en uttalad kärnkraftsmotståndare som bygger ett eget kärnkraftverk på sin gård för trovärdig?

    Det finns ju liksom saker man måste följa och leva upp till om trovärdighet skall uppstå.

    Visst kan alla kalla sig kristna och dom flesta vill nog kännas vid det namnet när Jesus en dag kommer tillbaks, dock kommer det inte att räcka med att kalla sig kristen.

    Vi har fått en manual, bibeln att följa och leva efter, den tror jag inte att du och jag kan strunta i.

    Med detta ifrågasetter jag varken dig eller någon annan sin kristenhet, bara en liten tankeställare för alla, främst till mig själv

  27. Amen Mikael Karlendal!

    ”Detta är ju en fråga som inte bara berör hur frikyrkoförsamlingar ska organiseras internt, utan även hur vi ska agera i ekumeniska sammanhang. Att det är obekvämt att tala om saker som dessa är ju tydligt, men borde inte de samfundsledande personerna och pastorerna ha betalt för detta, och är det inte deras skyldighet?

    Jag vet ju inte vem eller vilka han syftar på, men personligen tycker jag att det är en pastoral plikt att föra teologiska samtal och att göra det offentligt. Det kanske viktiga jobbet för en pastor är trots allt att undervisa.”

    Tack, vill bara trycka extra på detta citat. Jag förstår att det är tufft och en oerhört utsatt position för en pastor att stå upp i den offentliga debatten för klassisk kristen tro. Men det är ett ansvar som ingår i kallelsen och uppdraget och fler borde axla detta ansvar….

    Tack för din blogg Mikeal, den är en tröst som inger hopp i den kristna svenska ”natten”.

  28. Som fd svenskkyrklig i Stockholms stift, kan jag bara bekräfta att det stiftet har få om några större beröringspunkter med det jag skulle kalla klassisk kristendom. Mina definitioner kan ju vara helt uppåt väggarna, men att gå till en svenskkyrklig församling en vanlig Söndag fick mig att bli riktigt deprimerad. Jag var ofta yngst och glad om det kom 10 pers. Om prästen nämnde Jesus i predikan, fick man vara nöjd. De få präster jag fick förtroende för, har aktivt motarbetats. Denna toleranta nya popreligion har blivit intolerant mot sitt ursprung. Folkkyrkan i Sthlm vill inte vara kyrka och saknar folk! ”It speaks volymes”!

  29. – Vem får kalla sig kristen? Ja, det får väl alla som vill göra. Sen, om min westernkamrat eller Mikael Karlendal håller med är en helt annan fråga.
    – De sanna kristna inom Svenska Kyrkan…., ja vem ska besluta vilka som är sanna kristna…..Eva Brunne är för mig lika sant kristen som Westernkompisen.
    – De sanna kristna lider enligt M Karlendal….hur vet han det? Vi har ju ingen definition av denne sanne kristne, en definition som gäller för oss alla. Allt är bara ett tyckande och troende. Tro mig, jag är lika sant kristen som någon annan och inte lider jag av Eva Brunnes sexualitet, något som hon för övrigt aldrig anför offentligt.

  30. Det är just exemplet Eva Brunne som titt som tätt får mej att ropa på en definition över vem som får kalla sej kristen, kristen utan förklarande adjektiv! Att leva i ett pågående uppror mot Gud, negligera Hans ord, är nånting helt annat än att vid upprepade tillfällen begå synder, inse att det är synd och sedan be om förlåtelse. Man kan inte karskt försvara en synd offentligt och förleda andra att utan eftertanke begå synd och inte kalla det uppror.

    Jag förstår inte heller problemet för en stockholmspastor! Det finns ingen anledning att samarbeta! Om högsta hönset i Stockholm inte kan betraktas som kristen, vad ska jag då samarbeta om? Ekumenik? Med icke-kristna företrädare? Hålla gemensam mässa, med en som står vid altaret och inte tror på det som celebreras? De sanna kristna inom Sv kyrkan tror jag dessutom blir allt färre och med dem kan man ha umgängelse med på det enda ekumeniska sätt som jag tycker är passande: från person till person.

  31. Mikael K
    Amen n amen! Fantastiskt bra skrivet. Att en öppet lesbisk kvinna kan bli biskop i SvK visar bara hur långt man fjärmat sig från Guds ord. Som du skriver skulle hon inte ens få vara med i församlingsgemenskapen enligt t ex Paulus. Tyvärr förekommer det även i pingstförsamlingar.

    Mindre än en timmes tid… Det var imponerande!

Lämna ett svar till Alla kan Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.