Lag och evangelium – modell för predikan?

I vår del av världen är det mycket vanligt att man gör en skarp åtskillnad mellan lag och evangelium. Framför allt bland kristna med starkt luthersk bakgrund, men inte bara bland dem, utan även bland många frikyrkliga och bland många reformerta.

Den reformerte teologen John Frame gör i denna artikel (Law and Gospel) upp med det sättet att tänka på ett mycket sakligt, allsidigt och koncist sätt. Han gör det med särskild hänsyn till luthersk teologi som den uttrycks i Konkordieboken. Men, det är inte frågan om en ensidig kritik mot specifikt luthersk teologi, då det han kritiserar som obiblisk även finns på t.ex. en del reformert håll, därför tror jag inte att man  nödvändigtvis behöver bli helt negativ till artikeln, även om man är lutheran.Dock är den skarpa kontrasten mellan lag och evangelium i predikan inte en ursprunglig reformert tanke. Den är på engelska och jag har tyvärr inte tid just för stunden att översätta eller referera den, men jag vill ändå inte undanhålla mina läsare denna utmärkta artikel.

För övrigt, kan man undra om det är ett krav att man ska heta Martin, om man vill bli biskop i Linköping (i så fall den tredje i raden).

Jag gläder mig också över att speciellt Tuve Skånberg och Annelie Enochsson har blivit inkryssade i riksdagen.

Övriga länkar:

a, b, c,

38 reaktioner på ”Lag och evangelium – modell för predikan?”

  1. Pingback: Martin Luther – (Gal 2:21) Stora Galaterbrevskommentaren | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  2. Pingback: Martin Luther – (Gal 2:20b) Stora Galaterbrevskommentaren | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  3. Pingback: Martin Luther – (Gal 2:20a) Stora Galaterbrevskommentaren | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  4. Intressant diskussion, men för mig finns inget alternativ till den universella, allmäna och katolska kristendomen.
    Skulle Gud ha övergett de troende i nästan 2000 år, bara för att nu, mirakulöst, låta dem bygga upp den kyrka det hela tiden skulle ha varit?

    Och jag ska vara med er alla dagar, eller (?)

    Fred
    Tobias

  5. Pingback: Martin Luther – (Gal 2:19) Stora Galaterbrevskommentaren | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  6. Josef
    Menar du att det skulle vara någon skillnad v g soli deo gloria mellan kalvininster och lutheraner eler för den delen visavi protestantisk kristndom i allmänhet?

  7. @Arne.
    Jag är Kalvinist därför att inom Kalvinismen får Gud 100% av äran.
    Annars om inte Gud får 100% av äran, kan människan säga jag valde Gud och Jag valde att inte synda, därför förtjänar Jag en plats I himlen.

  8. Anders G, ja ring mig. Övervinn din tröghet. 🙂
    Shabbat shalom!

    ps/ Du som säger att katolska kyrkan är den sanna judendomen. Du har väl sabbaten som vilodag. Det är nämligen ett utmärkande drag om det är judendom man praktiserar. 😉 /ds

  9. Pingback: GA: Martin Luther – (Gal 2:18) Stora Galaterbrevskommentaren | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  10. Anders G: ”Är jag trög eller är du – SÅ – otydlig?”

    – Du är trög. 😉

    Ja skicka skivorna till Stefan, han kanske värdesätter dem för vad de är värda.

  11. Stefan

    Vill du ha skivorna kan jag skicka dem. De två första var inte något om Gal, men sista handlade en del om just Hillel och Shamais skolor. Intressant, men nog inte särsklit djuplodande för den som kan den judiska miljön som du…


    Tänkt att ringa dig, men vi får höras i nästa vecka…

  12. Eftersom ersättningsteologin inte har någon officiell ställning i KK, undrar jag hur man lyckas med att först kidnappa skrifterna och sen ersätta religionen smygande; utan att det märks!

    På 100-talet (och innan dess i t.ex. Didache, 1 Cl) var alla katoliker. När sker då detta sektövertagande? Den judiska sekt som hade de 27 skrifterna verkar helt försvunnen i de historiska källorna! Och NT:s kanon sker ju först sent 300-tal!

    Ärligt talat får jag inte ihop historieskrivningen. Varför litar du på Kyrkans kanon. Varför inte kasta ut en hel del skrifter och kanske ta in andra; talmudiska. Jag förstår inte inkonsekvensen! Är jag trög eller är du – SÅ – otydlig?

  13. Stefan H: ”Jag vet inte vad det materialet säger om Galaterbrevsproblematiken”.

    – Jag bedömer det som en mycket intressant bakgrund. Det ger en insikt vilka de judar var som kom till Galatien med en förkunnelse att hedningar måste bli judar för att bli frälsta. Det fanns nämligen två helt dominerande fariséiska skolor vi denna tid, Hillels och Shamais. Förmodligen var dessa ”judaister” sådana som konverterat till Shamais stränga judendom. Det handlar alltså om den historiska bakgrunden som får bitarna att falla på plats.

  14. Anders G: ”När var de 27 skrifterna judiska och var har du ett sånt beslut i historien och när i kyrkohistorien kidnappade vi dem???”

    – De var judiska i samma stund som de skrevs. ”Den vägen” som den kallades betraktades som en ”sekt” bland judendomen ca 20 olika sekter eller inriktningar. Pauluis lämnade aldrig judendomen. Varför lämna den enda tro som har löfte om en Messias? 😉

    ”Tre dagar senare kallade han till sig de ledande bland judarna, och när de var samlade sade han till dem: ”Bröder, trots att jag inte har gjort något som kunde skada vårt folk eller våra seder från fäderna, blev jag fängslad i Jerusalem och utlämnad åt romarna. Sedan de förhört mig ville de frige mig, eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänade döden. Men då judarna satte sig emot det, blev jag tvungen att vädja till kejsaren. Dock har jag inte någon anklagelse mot mitt eget folk. Det är därför jag kallat er hit för att träffa er och tala med er, eftersom det är för Israels hopp jag bär dessa bojor.” De svarade honom: ”Vi har inte fått något brev om dig från Judeen, och inte heller har någon av de bröder som kommit hit meddelat eller sagt något ont om dig. Men vi vill gärna höra vad du tänker. Ty den här sekten blir motsagd överallt, det vet vi.” Apg 28:17-22

    Den katolska kyrkans kidnappningen av dessa skrifter skrivna av judar, skedde i en lång utdragen process i symbios med ersättningsteologin.


  15. SÅ:”inkonsekvent att inte bejaka de judiska skrifter som kyrkan lagt beslag på och kallar sina egna.”
    AG: När var de 27 skrifterna judiska och var har du ett sånt beslut i historien och när i kyrkohistorien kidnappade vi dem???

  16. Anders G: ”SÅ: ”Varför kasta bort 27 judiska gudomligt inspirerade böcker…”
    AG: Därför att de inte godkänns av judarna.”

    – Jo av en hel del judar och så småningom kommer de att erkännas av i stort sett alla. Tror man att Jeshua är Israels Messias och konung, så är det inkonsekvent att inte bejaka de judiska skrifter som kyrkan lagt beslag på och kallar sina egna.

  17. Jag vet inte vad det materialet säger om Galaterbrevsproblematiken, men get finns olika argument för att harmonisera berättelserna om Paulus första år som kristen, eller att anse den ena som mer sann och trovärdig, eller att tillverka en egen historik.

    För min del är jag mest inne på harmonisering, som innebär att Lukas utelämnat och förkortat en del. Det innebär att Paulus efter att ha hämtat sig i Damaskus åkte till Arabien, dvs till öknen för att fasta och be, vilket både Elia och Jesus, och många andra fromma judar gjort före honom. Åter i Damaskus blev det så småningom problem, vilket förde honom till Jerusalem. Att han bara träffade Petrus & Jakob kan stämma med att förföljelserna efter Stefanos död fortfarande gjorde att de flesta fanns på annat håll. Hans resa därifrån är i så fall en skönskrivning för vad Lukas berättar om hur man skickade bort honom, eftersom han skapade oro även där.

    Att Petrus skulle ha varit i Antiochia säger också andra traditioner, och det finns skriftligt material från den första tid att Petrus skulle vara församlingsgrundare, eller åtminstone ansvarig bland apostlarna, för den församlingen fram till år 53, då han utsåg Evodius till biskop. Evodius följdes år 69 av Ignatius som har lämnat en del skrivet material efter sig. Med all sannolikhet kände Ignatius såväl Petrus som Paulus och Barnabas, även om han var litet yngre.

    Apostlagärningarna nämner två resor till Jerusalem. Den ena för att lämna bistånd inför en hotande hungersnöd, och den andra för att lösa konflikter mellan judiska och hedniska kristna. Det talas också om två uppenbarelser. Den ena är föraningen om svälten, och den andra handlar om att Paulus och Barnabas skulle missionera bland hedningarna. Emellan de båda resorna till Jerusalem finns den första missionsresan. Dock är det inte sagt att tidsordningen är just denna, utan det kan vara så att berättelsen är disponerad på annat sätt. (Det saknas ord som därefter eller sedan). Det skulle kunna innebära att det var endast en resa, men med tre ärenden; biståndet, att få godkännandet som missionärer, och att lösa frågan om hedingar och lagen.

    Med lagen menade man inte bara de skrivna lagarna i Torah, utan också de traderade, som vi ser många exempel på att man följde. Dessa handlade om detaljerade regler kring det mesta här i livet. Allt ifrån fastor och allmosor till hur sabbatsbudet skulle hållas. Härutöver fanns också prejudikaten. Mycket finns samlat i de rabbinska traditionerna.

    Det erkännande som Paulus sökte, och fick, av Petrus har av de flesta kristna tolkats som en ordination, dvs. att den utsträckta handen lades på deras (P & Barnabas) huvuden. En del protestanter har tolkat det som ett godkännande i efterhand. Det argumentet är svårt, eftersom Paulus säger att han ville ha välsignelsen för att inte ville slita i onödan. Han hade redan förkunnat och omvänt / döpt många människor, men han hade uppenbarligen inte haft ett fullständigt mandat. Vad som fattades står inte, men det är helt klart att alla kommuniteter av kristna på något sätt stod under en apostels överinseende. Vi vet att de tillsatte tillsyningsmän / biskopar (episkopus, epi = över, skopus = titta). Vi vet också att dopet inte var tillräckligt ifrån apg 8:14-17 </Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord sände de dit Petrus och Johannes, som reste ner och bad för de troende att de skulle få helig ande. Ty ännu hade Anden inte kommit över någon av dem, de var bara döpta i herren Jesu namn. Men nu lade apostlarna sina händer på dem, och de fick helig ande. Av praktiska skäl måste mycket ha varit delegerat, men vi vet inte riktigt vad och till vem. På sina håll nämns flera olika tjänster, och Paulus nämns som profet eller lärare i församlingen i Apg. 13:1.


  18. SÅ: ”Varför kasta bort 27 judiska gudomligt inspirerade böcker…”
    AG: Därför att de inte godkänns av judarna. Och du vill ju inte veta av den grund som treenigheten och mariologin vilar på; så kasta ut de 27 skrifterna – som kyrkan sent kanoniserat – också…

    Konsekvent tänkande är bra. Du menar att protestanter inte är tillräckligt konsekventa (och det tror jag du har rätt i). Men du själv är inte tillräckligt judisk… Bli jude eller bejaka den kristna fullheten! 1:a eller 0:a… Allt eller inget! Kyrkan eller judendomen!

    Blev det klarare?

  19. Anders G: ”Om du ska vara konsekvent logiskt, så kasta ut NT:s 27 böcker.”

    – Varför kasta bort 27 judiska gudomligt inspirerade böcker bara för att man vill vara en efterföljare till juden Jeshua ben Josef. 🙂
    Har svårt att följa dina tankegångar.


  20. Så före 100-talet (innan avfallet) bestämndes NT:s kanon av judarna, men sen när grekerna tog över förföll allt och bara NT:s kanon fanns kvar så att några 1900 år senare kunde rekonstruera ”den sanna församlingen”!

    Låter troligt!!!

    Om du ska vara konsekvent logiskt, så kasta ut NT:s 27 böcker. Allt eller inget. 1:a eller 0:a. Antingen har KK fel, fel och fel i all oändlighet eller så hade hon rätt i början under mellantiden och i evighet. Du är alltså inte tillräckligt antikatolsk själv (hon är inte en fullständig nolla, bara nästan), så du är tyvärr på samma sida som dina protestvänner… 😉

  21. Stefan H: Tack för din kommentar. Be Anders skicka dig tre speciella CD-skivor som behandlar en del av galaterbrevsproblematiken. Skulle vilja att du lyssnar på dem och tala om om de tillför dig något nytt.

  22. Anders G: ”Vem fastställde de 27 skrifterna?”

    – Fastställa och fastställa! Men vem skrev det som kyrkan fastställde då det redan var utkristalliserat under många år vad som skulle fastställas?

  23. Om man tänker efter litet, så finner man att de som döptes i de första generationerna knappast kan ha bekänt att de tror på bibeln, eller något liknande, utan de trodde på den förkunnelse som de fick ta emot, i den form som de tog emot den. Med stor sannolikhet var den mestadels ganska knapphändig – det finns inte utrymme för något annat. NT:s äldsta bok, första brevet till de kristna i Thessalonike, vittnar om att det ganska snart uppkom en hel del frågor, som inte var besvarade i det första budskapet, vars kärna sannolikt var att Jesus dött och uppstått, varigenom vi kan befrias från våra synder och få en möjlighet att komma in i Guds boning. Att undervisningen inte var fullständig framgår också av Efesierbrevet, som sannolikt är ett herdabrev, en predikan av den som har det högsta ansvaret, och som är avsedd att läsas upp för församlingen. Texten ger god mening om man förstår den som en predikan som riktar sig till de nydöpta. De har tagit första steget, och skall nu förhoppningsvis fortsätta sitt liv som kristna.

    Något måste de ändå ha lärt sig innan de döptes… Vi kan mest bara gissa vad, och det varierade nog mellan platser, och över tiden, liksom med vilka förkunskaper de hade – judar kunde ju antas veta mycket mer om löftena och lagen än vad greker gjorde.

    Vi vet emellertid att det mycket snart blev så att man för att döpas skulle bekänna den nya tron i en bestämd form. Det var inget kristet påhitt, utan motsvarande tillämpades för nya judar, och det kan också sägas motsvara diverse eder som man var tvungen att avlägga för att tas upp i olika sammanhang. Vi vet att dessa formler sade ungefär vad den apostoliska trosbekännelsen säger, dvs att man tror på Gud: Fader, Son & Ande, att man tror på att Jesus blev människa, att han föddes av jungfrun Maria, att han dog, uppstod och for upp till himmelen. Dessutom sade man sig tro på kyrkan, på syndernas förlåtelse och ett evigt liv.

    Det var ingen tillfällighet att man sade sig tro på kyrkan snarare än på bibeln. Kyrkans förkunnelse var det som apostlarna lärde tillsammans med dem som de utsåg och ordinerade. Vi läser t.ex. att de utsåg presbyer (äldste / präster) i varje församling, eftersom de inte själva kunde vara överallt (Apg 14:23).

    Kunde man tro på vad folk sade, utan att ha texterna? Svaret är ja – på den tiden ansågs muntliga vittnesmål mycket mer värda än texter, som man i allmänhet antog var tillrättalagda.

    Fanns det inte folk som meddelade felaktigheter i läran? Jo visst fanns det sådana, och de fanns redan då de flesta av apostlarna fortfarande levde. Några hade mest missuppfattat saken, och lät sig föras tillrätta, t.ex. i Apg 18, medan andra tog läran och gjorde något annat av den, med det egna förståndet som ledstjärna. Både Paulus och Petrus klagar på dem vid flera tillfällen. De som tidigt ställde till stort bekymmer var judar som skulle förmedla sin tolkning av bibeln, och Paulus tillbakavisar deras tilltag många gånger, men det fanns också andra. Vad de gjorde var att skickligt argumentera för den ena eller den andra tolkningen, och då oftast med hjälp av skrifterna. I t.ex. 1 kor 4:6 ber Paulus församlingen att ta honom och Apollos till förebild för att förstå vad som menas med att hålla sig till skriften, dvs. andra läste och såg och förkunnade något annat… I slutet av kap 1 & början av kap 2 skriver Petrus i sitt andra brev att det är problem med dem som kör sina egna tolkningar, och sin egen läsning av bibeln. I stället hävdar han att han var med Jesus t.ex. på förklaringsberget.

    Vi ser helt genomgående att tolkningsföreträdet hävdas för apostlarna, och dem de utsåg. Till och med Paulus själv insåg att han först måste få Petrus godkännande innan han gav sig ut. Gal 2:1-10. den utsträckta handen är med all säkerhet att han lade händerna på Paulus och Barnabas huvuden. Det står att det var så man gjorde i Apg, och seden var från Mose dagar.

    Att den egna tolkningen av skriften har företräde framför apostlarna, och dem de har utsett i generation efter generation, är en uppfattning som alltså fanns från början, men som vunnit större spridning först genom reformationen.

  24. Ja, det går inte att plocka några innedogmer ur Kyrkans sörgåsbord. Hur går det med kanon av NT! Vem fastställde de 27 skrifterna? Var det Luther eller koncilierna/synoderna på 300-400-talet? Om det var synoderna, så var ju Kyrkan redan fallen… Varför läser du de skrifterna då? Var konsekvent och bli jude (och fullt ut antikatolik/antikyrklig) eller…

  25. Stefan H: ”Ett diametralt motsatt sätt att närma sig frågan är att anta att de som genom tiderna formulerat lärorna varit mycket djupt förtrogna med bibeln, och, när behov förelegat, formulerat sanningar som inte är omedelbart tillgängliga. Treenighetsläran är uppenbart ett resultat av en sådan reflexion. Läran om att Maria är Guds moder är ett annat.”

    – Jo, jag har förstått att treenighetsläran och mariologin vilar på samma grund. Bra att du tydliggör det för de ”protesterande katolikerna”. 😉

  26. När det gäller Mariologin kan man inte hitta den genom att på egen hand pussla ihop olika bibelverser. Det är inte så den vuxit fram. När man närmar sig den kan man göra det med vitt skilda perspektiv. En möjlighet är att man antar att de inte läst bibeln, eller att de inte gjort det tillräckligt uppmärksamt. En variant på det är att anta att de ”fyllt igen vad de uppfattat som tomrum”, dvs att de hittat på saker som inte står i bibeln, men kanske försökt att inte gå alltför direkt emot texterna som ändå finns där. Ett diametralt motsatt sätt att närma sig frågan är att anta att de som genom tiderna formulerat lärorna varit mycket djupt förtrogna med bibeln, och, när behov förelegat, formulerat sanningar som inte är omedelbart tillgängliga. Treenighetsläran är uppenbart ett resultat av en sådan reflexion. Läran om att Maria är Guds moder är ett annat. Den senare kan fås fram induktivt på så sätt att motsatsen alltid leder till att Jesus är kluven på något sätt, eller att Gud skapar människor för att utnyttja dem.

    Vad man hittar beror till stor del på vad man redan tror. I kyrkans historia har man alltid ansett att skriften innehåller flera lager av innebörder. Ibland har man tagit fram något och sagt att det är en bestämd lära, vilket genomgående berott på just då rådande stridigheter. Men man har alltid avstått ifrån att säga att en viss passage har en entydig tolkning, eftersom det innebär att det egentligen borde ha stått något annat än vad som faktiskt är skrivet. Dessutom skulle sådant krympa utrymmet för de olika betydelselagren, och således förta Guds ord att verka och tala fullt ut.

  27. Stefan H: ”Poängen är att GT inte bara förutsäger Jesus, utan att GT är en förebild, en föraning, fullkomnas i NT. Det som gör att protestanter avvisar det mesta är troligen att GT inte bara förutspår Maria, vilket är svårt att komma ifrån då Matteus uttryckligen säger det, utan att också hon är en uppfyllelse och fullkomning av vad vi finner i GT. Det blev obibliskt någonstans efter reformationen.”

    – Förmodar att du har ”kvinnans säd” i tankarna, när det gäller Maria. Att den profetiska texten ger legitimitet till den omfattande marialogin där man vördar henne i teorin men tillber i praktiken.

    Att ersättningsteologin varit en frestelse för kyrkan är nog dagens understatement. Den framväxande kristna kyrkan profilerade sig mot judendomen genom ett ersättningsteologiskt hållningssätt. Du förskönar alltså kraftigt den antijudiskhet som finns inbyggda i kyrkans gener.

    I övrigt ger du goda tankar när det gäller Abraham och Isak och Mose som en förebild på Messias. Även Josua är en förebild på Messias när han får leda Israels folk in i löftets land, vilket inte Mose klarade av.

    I Messias (den andliga verkligheten) är jude och pånyttfödd hedning ett, men på jorden är det skillnad mellan de som lever i omskärelsens förbund (judar) och ickejuden. Gud har förordnat det så och detta skall inte upphävas, vilket kyrkan alltid strävat efter. Om det inte finns ett fysiskt Israels folk, så kan inte den Evige genom Messias uppfylla sin slutliga upprättelseplan för denna jord. (Joh 3:19-21)

  28. Ersättningsteologi har varit en frestelse genom hela kyrkans historia. Dock har den aldrig blivit en officiell hållning, även om alltför många biskopar har varit ute i de vattnen. Officiell skulle den ha blivit om de skulle ha författat ett gemensamt trosdokument vid ett koncilium, eller motsvarande. Det är lätt att förstå hur människor kommer till sådana slutsatser av att läsa hur kritisk Paulus är till att nya kristna skall låta omskära sig och bli judar. Utan att gå in på analyser av kritiken tror jag att man kan sammanfatta hans önskan i att ”människor skall behålla sin kultur, sina seder och traditioner, men avstå ifrån direkt omoral avgudadyrkan, samt omvända sig och tro på budskapet”.

    Vad Anders syftar på är något som Paulus använder, men som många protestanter avvisar som katolskt, nämligen att se att GT fullbordas och fullkomnas i NT.

    Ett par exempel från Paulus:
    – Kyrkan är Kristi kropp, vilket fullbordar att Israel (Jakob) lever i det judiska folket. Det förra är en köttslig gemenskap, medan det förra är en andlig och himmelsk (men för den skull inte immateriell eller o-jordisk).
    – Jesus är en nye Adam
    – Abraham fick två söner, den ene född med ett löfte, och den andra ”köttets produkt” född slav (av en slavinna)…
    – Föreningen mellan Adam & Eva är en förebild för föreningen mellan oss och kyrkan, dvs. Kristi kropp eller Kristus själv

    Ett par exempel som inte står i bibeln:
    Abraham är beredd att offra sin son Isak. Isak bär själv offerveden. Moria berg är den plats där Salomo byggde templet, dvs. Jerusalem. Abraham säger att Gud själv skall utse offergåvan. Abraham var ca 100, och Isak ca 20, så han måste ha varit frivillig – det hade annars inte varit svårt att slå sig fri, och han lät sig till och med bindas.

    Detta är en förebild som fullkomnas när Jesus bär korset (offerveden) på samma plats, och gör det frivilligt. Det är Fadern som offrar sin son. Vad Abraham sade om att Gud utser sitt offer visade sig vara en profetia som på ett sätt uppfylldes då de hittade bocken, men som fullkomnades över 1000 år senare.

    Moses bön för folket som hade syndat med Guldkalven, då han var beredd att ge sitt eget liv, fullkomnades av Jesus.

    Priecs samma helanden och under som sker genom Elisa, även efter hans död, och sedan om Petrus. Det står inte i bibeln att helanden skedde vid hans döda kropp, utan det har vi andra vittnesmål om. De finns också uppräknade om Jesus…

    Poängen är att GT inte bara förutsäger Jesus, utan att GT är en förebild, en föraning, fullkomnas i NT. Det som gör att protestanter avvisar det mesta är troligen att GT inte bara förutspår Maria, vilket är svårt att komma ifrån då Matteus uttryckligen säger det, utan att också hon är en uppfyllelse och fullkomning av vad vi finner i GT. Det blev obibliskt någonstans efter reformationen.

  29. Pingback: GA: Martin Luther – Stora Galaterbrevskommentaren, Gal 2:17b | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  30. Pingback: GA: Martin Luther – Stora Galaterbrevskommentaren, 2:17a | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  31. Anders, din beskrivning av att uppfylla och fullkomna GT, liknar mer att ersätta och förändra. Juden känner sig mer hemma i en moské än i en katolsk kyrka. Så är det tyvärr.

  32. Ja, vår tro är att Jesus uppfyller och fullkomnar hela GT och därmed skapar något nytt! Inte i strid mot judendomen, men en fullkomning. Gud själv blir människa och då har Han en viss auktoritet, som blev given till Kyrkan. Att en jude blir katolik är inte att lämna judendomen, det är bara att fullkomna det redan givna. Men Stefan kan svara än bättre på detta… Vänta och se!

  33. Stefan Herczfeld, du resonerar principiellt bra när du skriver: ”Det är något svårt problematiskt att över huvud taget dra en gräns i bibeln, och säga att budskapet var ett före gränsen, och ett annat efter. Det innebär att det som var före är kuriosa, som inte angår oss i våra liv i dag. Jag tror inte att det var vad Paulus, eller de andra apostlarna, avsåg. Det framgår klart att det inte var vad de tidiga kristna trodde.”

    Du fortsätter. ”Frågan är då hur man kan hantera motsättningen att GT förkunnar en massa bestämmelser, som apostlarna ”upphäver”. Bibeln ger själv svaret: bestämmelserna var för att hålla samman folket. Om man följer Augustinus finns det moderna (kristna) motsvarigheter. Dopet motsvarar omskärelsen, nattvarden var redan i NT det viktigaste gemenskapstecknet, liksom sabbatsmåltiden fortfarande är för judarna. etc.”

    – Här blir du inte konsekvent eftersom varken Jesus eller apostlarna upphävt något i det s k GT. Dopet har inte ersatt omskärelsen, inte heller har nattvarden (kvällsmaten) ersatt sabbatsmåltiden. Det är kyrkan som gjort detta under postapostolisk tid och skapat en ersättningsteologi där man ersatt det som inte finns mandat att ersätta.

    Tror du verkligen att apostlarna hade tanken att skapa en ny religion bara för att judendomens messiaslöften uppfyllts genom Jesus från Nasaret? Tron att Jesus är Messias Guds son måste rymmas inom judendomen, annars är inte Han den utlovade Messias. De ickejudar som tror på judarnas Messias behöver inte bli judar, men de har förvisso en judisk tro, en tro som ryms inom den tro som en gång för alla överlämnats till de heliga (judarna). Tron har aldrig överlämnats till hedningarna, men de omfattas av den tron.

  34. Christian som i resten av cyberrymden ger allt för att baktala och missuppfatta allt kykligt skrev… Nej det är faktiskt inte intressant att återge! Inte ens nästan! Läs en god bok istället. Den lilla gröna kostar ca 125:- (t.ex. catholica.se) och tar upp allt som Christian hatar på det bästa sättet någonsin i världshistorien (registret längst bak är i världsklass). Mycket nöje de två timmarna… Teologi är uppbyggligt. Te & logi också! Antikatolicism är trist, blodstörstande och rädslobetonat (för det man inte förstått). Ta en kopp te; bjud över en vän och studera för sanningen gör er fria! Rädslor skapar sekterism och sekter bygger på rädslor. Buuuuuuh från den ”onde och elake” 😉 katoliken Annorzzz!

    Vincit omnia Veritas!

  35. Stefan H, som annars verkar vara en vettig och sympatisk kille, skriver på en annan blogg (Bengts), m a a kritik mot att katoliker fortfarande tror sig kunna erhålla syndernas förlåtelse genom ollika botgärningar, t ex att på blodiga knän krypa uppp för den flera km långa trappan i staden Torreon, staten Chuahuila i Mexiko, d v s samma praxis som vid Santa scala i Rom som Luther på sin tid skarpt gick till rätta med, följande:
    som vid

    Jag upphör inte att förvånas över hur uppfattningar om vad som är bibliskt, och vad som är katolsk tro, formas. Samma saker upprepas gång efter annan…

    1) Angående knäpromenad uppför en trappa. Jag har ingen aning om lokala förhållanden på den platsen, men kan generellt konstatera att det finns en bibliskt grundat teologisk reflektion bakom. Den håller två viktiga delar. Den praktiska är att människan behöver vara konkret, även med sin kropp, för att möta Gud. Fastor och allmosor finns det gott om i både GT och NT. Man kan också räkna hur många gånger människor klär sig i säck och aska, eller begrunda hur kungen beordrar hela Nineve… Är man tveksam kring värdet kan man lyssna till Jesu ord om saken i t.ex. Matt 11:21 eller Luk 10:13.

    D v s han försvarar m e m denna avskyvärda förvrängning av evangelium. Man upphör inte att förvånas över de kaolska reprsentanterna i bloggvärlden men kanske ändå…

  36. Jag som katolik vill egentligen inte ha några synpunkter på vad som predikas i olika protestantiska kyrkor. Det är inte min sak.

    En mer allmän reflektion är att jag tror att han kommer ett problem ganska nära, när han tar upp en skiljelinje i bibeln. Linjen mellan lag och evangelium. Eller mellan GT och NT. Jag har inget att tillägga angående vilka människor som bidragit till att göra den stark – för mig är den fullständigt främmande. Inte desto mindre är den en realitet i många människors tro. Min gissning är att den har en grund i ett sätt att tolka Paulus, när han inte vill att hedningarna skall bli judar.

    Det är något svårt problematiskt att över huvud taget dra en gräns i bibeln, och säga att budskapet var ett före gränsen, och ett annat efter. Det innebär att det som var före är kuriosa, som inte angår oss i våra liv i dag. Jag tror inte att det var vad Paulus, eller de andra apostlarna, avsåg. Det framgår klart att det inte var vad de tidiga kristna trodde. En som klart uttrycker en motsatt åsikt är Augustinus, som levde i en brytningstid då kyrkan nyligen hade blivit accepterad i samhället. Med reservation för dåligt minne respektive översättning säger han att det nya testamentet är förborgat i det gamla, och att det gamla testamentet är uppenbarat i det nya. Med andra ord budskapet är det samma, och om man anser sig finna motsättningar kan man vara säker på att vara på fel väg.

    Frågan är då hur man kan hantera motsättningen att GT förkunnar en massa bestämmelser, som apostlarna ”upphäver”. Bibeln ger själv svaret: bestämmelserna var för att hålla samman folket. Om man följer Augustinus finns det moderna (kristna) motsvarigheter. Dopet motsvarar omskärelsen, nattvarden var redan i NT det viktigaste gemenskapstecknet, liksom sabbatsmåltiden fortfarande är för judarna. etc.

    Finner Paulus ”negativitet” mot lagen en motsvarighet hos Jesus, eller kommer han med ett eget evangelium? Jesus Kritiserar människor för att följa lagen för dess egen skull, och missa huvudbudskapet. I någon version ger han själv svaret, och i någon annan får han det på frågan om vilket bud som är viktigast. En av den tidens kändisar, Rabbi Hillel, verkar ha haft samma inställning. Det verkar i alla fall inte ha varit något nytt eller främmande budskap. Man behöver inte heller leta länge i GT för att finna motsvarigheterna.

    Mitt intryck är att innebörden i den negativa hållningen gentemot lagen som man finner hos många kristna egentligen beror på att skiljelinjen inte, som min första gissning gav vid handen, gå mellan NT och GT, utan vid Jesu död och uppståndelse. Något som pekar i den riktningen är också att man från dem oftare hör citat och predikningar från Paulus än från Jesus. Vad innebär egentligen en sådan hållning?

  37. Ja särskilt upplysande var inte artikeln, för ska visshet om salighet och frälsning nås, då måste evangelium gälla – enbart det. Det har varit ett problem för reformert tro alltsedan reformationen. Calvin gjorde predestinationsläran till grundläggande sak, och skapade därmed ovisshet i fråga frälsning och salighet. Denna visshet kunde då bara nås och man kunde se tecken hos själv på att vara utkorad. Med Arminius lära som sedan trängt in i praktiskt taget alla reformerta kretsar, så har fri vilja och avgörelse blivit till det viktiga och betydande. Och med det har man föga eller intet förstånd på delningen mellan lag och evangelium, eftersom allt ligger hos människan själv och hennes eget beslut.

  38. Strålande blogg du har! Jag har följt den en tid och blir alltid lika glad över det du skriver. Det är verkligen inspirerande att läsa din kommentarer som är raka och tydliga.

    Keep up the good spirit!

    Bästa Hälsningar från

    Torbjörn S / Tobson

Lämna ett svar till Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.