Vi kan nu läsa i Dagen vad namnet ”Samfundskyrkan” kostade för det blivande samfundet. Styrelserna för de samfund som ska gå ihop hade ju anlitat en kosult som skulle komma på ett bra namn för nya samfundet.
Den totala kostnaden är 161 000 kroner! Även en skriva-långa-texter-person som jag blir ibland mållös!
Är det detta som gåvogivarna vill att kollektpengarna ska gå till? Kan vi motivera ett högre ideellt givande av pengar nu? Detta är nästan sin egen kommentar!
Återigen, man kanske borde dryga ut sin inkomst och bli konsult. Det kan ju inte vara så svårt eller tidskrävande, om det är namnförslag av det slaget som krävs…
Klokt wildwest, jag inbillade mig att eftersom dessa kyrkor lär vara demokratiskt styrda åtminstone till viss del, så hade det väl varit enklare att skicka ut en remiss direkt eller uppmana församlingarna att skicka in motioner med namnförslag och sedan röstar man om vilket flest vill ha, inkl att styrelsen har ett förslag på vilket de tycker är bäst. Men det hade väl blivit FÖR demokratiskt för att gå ”smidigt” till! Om nu inte den nya kyrkobildningen varken tror på den Helige Andes ledning eller demokratins så är det väl lika bra att ställa sig under påven direkt, det är som bekant dyrt med överbyggnaden, lika bra att outsourca den!
Egentligen får man väl göra vad man vill med sina pengar i en frikyrka så länge man inte bryter mot några stadgar. Men moraliskt sett borde väl pengarna alltid spenderas på något som gör Jesus känd och för att kunna komma i hörhåll för att berättade det för sin samtid.
Vet inte vad snittkollekten är i Missionskyrkan. Men antag att den är 50 kr/veckan/medlem, då har det behövts 62 medlemmars kollekt/offer under ett helt år för att komma fram till namnet Samfundskyrkan. Jag lovar att om man hade dristat sej till att fråga 62 medlemmar i ett rundbrev (kanske 500 kr porto) så hade man säkert fått antingen det namnet eller ett mycket bättre namnförslag.
När man inte längre kommer ihåg vem som betalar för det man glatt spenderar på ledningsnivå, då är man på ett sluttande plan – och detta är en sjukdom som väldigt många kyrkor snabbt faller in i.
Bengt skrev: ”En poäng är att allt kostar pengar.”
Ja, Mammon regerar!
Bör vi acceptera det?
Tack och lov är nåden en gåva, som inte kan köpas.
/Kjell
Men Lars Flemström, det är väl en bedömningsfråga vad som är nödvändigt eller inte? En poäng är att allt kostar pengar. Det går ju att anlita frivilliga som gör saker gratis, både till att renovera kyrkor och att göra ett arbete för att ge ett namnförslag. Sen kommer säkert de som har annan smak att ge sina synpunkter, ”var det verkligen snyggt att måla Jesus på korset i blått”, typ (=;
Spännande att få den vinkel som neon bidrar med till denna bloggpost. Att skapa ett trossamfund är dock en mycket större sak än att skapa och vårda ett varumärke. Hur det skulle kunna bli något bättre namnförslag än Samfundskyrkan kan jag inte se att neon kommit fram till. Enkelt att säga att Edenvik arbetat på fel sätt, men svårt att komma fram till något mer hållbart namn än förslaget. I vilket avseende anser neon att Edenvik har arbetat fel?
Vad anser Karlendal och alla kommentatorerna om namnförslaget Förbundskyrkan? Inte mitt eget förslag, men inte så dumt ändå. Mer bibelförankrat än Samfundskyrkan i varje fall.
När det gäller alla namnförslag till det nya samfundet, så har jag egentligen ingen egen bra tanke, om man ska se det seriöst och inte skämtsamt som jag gjort hittills. Jag kan så att säga inte tala inifrån och ”känna” vad som känns rätt. Jag har inte läst något förslag ännu som jag finner tilltalande. Jag tycker dock att konsultförslaget var så dåligt, att det endast förtjänar att bemötas som ett dåligt skämt. Och då var det ”dyrt” hur man än ser på konsulter och deras verksamhet.
Bra marknadsföring kostar, och ska få kosta. 160tkr, låter snarare billigt…(men det återkommer jag till). I en tid då differentiering, positionering och varumärkesvård kommer att betyda allt, även för evangelister som vill knacka svensson på axeln, är det ytterst viktigt att den kyrka man representerar har en stark och tydlig profil. Varumärket, skall tillsammans med de som bär fram det, locka målgruppen och göra den öppen för kommunkation. Den här typen av uppdrag kan och skall inte skötas av församlingsmedlemmar eller kyrkan själva, speciellt inte när det som i det här fallet handlar om ett samgående.
MEN…tyvärr kostar dålig marknadsföring också en faslig massa pengar. Huruvida byrån fått snålt med tid, dålig brief, eller helt enkel är inkompetenta kommer vara ett frågatecken fram till dess att man får se projektdokumentationen. 160tkr låter billigt för den här typen av jobb, men det kanske blev så billigt för att man var dumsnåla. Tips till reklamköparna i det här fallet: Det finns byråersom tar betalt efter resultat…kanske vore nå’t för er?!
Bra slutprodukt är det iaf inte. Jag blir minst sagt konfunderad. Namnet signalerar mer att det handlar om en extern intresseorganisation/lobbyverksamhet. Vidare känns namnet positionerat som en beskrivning av en företeelse/bransch, än att namnet bottnar en fysisk verksamhet. M.a.o. Om tre bilföretag går ihop får det nya bolaget ett namn som speglar de tre bolagen…kanske ett nytt fräsch namn, eller en kombination av de tre tidigare. Man kallar INTE det nya bolaget för ”Bilföretaget”.
Varumärket: Jonas Edenvik säger; ”det är upp till den nya kyrkan att fylla ordet med betydelsen”. Som det här uppdraget verkar vara utformat är det snarare kommunikationsbyrån som gemensamt med uppdragsgivaren skall fylla varumärket med innehåll. Man kan inte utlämna den processen till uppenbart inkompetenta reklamköpare att fylla ett så oprecist varumärke med innehåll. Risken är att det blir en kakafoni av restprodukter från de tidigare samfunden.
Som det är nu går inte uppdrag, utformning och det halvdana jobb man gjort, i hamn.
Läser man på http://www.edenvik.se/default.asp?pageid=36 hur edenvik jobbar med just varumärken, förstår man hur det kunde bli så här.
Gör om, Gör rätt!
Bra marknadsföring skall få kosta, men då ska den få vara bra också!
Bengt, jag besökte Storkyrkan i Stockholm förra sommaren. Utan att vara expert såg jag ett mycket stort behov av renovering och framförallt rengöring. En sämre underhållen kyrka förväntar man sig bara att se i öststat direkt efter kommunismens fall. Direkt pinsamt var det att denna kyrka visades upp som en nationalklenod för utländska turister. Såå fattig är inte Svenska kyrkan! Renoveringen är alltså en nödvändig utgift, som har skjutits upp gång på gång. Och har alltså inget att göra med prinsessbröllopet, förutom att vi hade fått skämmas som kultrunation inför hela världen att visa upp denna bedrövelse inför TV-kamerorna.
Man kan inte jämföra en nödvändig utgift på 10 miljoner kr med en onödig utgift på 161.000 kr!
Gunnel!
Tycker att ditt exempel på ekumenik i prakten är strålande. Hoppas att man kan göra om det, och samordna resorna från de mer perifera landsdelarna till Jesusmanifestationen!
Och beträffande bibelöversättningar: Jag har deltagit i studiemöten som har letts av Svk-präster med kunskaper i de bibliska språken. Och då har jag frågat vilka ord som har använts på orginalspråken och frågat vilka alternativa betydelser som finns. Och tyckt mig se en tendens hos översättarna bakom Bibel 2000 att välja de betydelser, som ligger längst ifrån de betydelser som kyrkan alltid har trott på, och som legat till grund för alla äldre bibelöversättningar.
Och nog tycker jag att man borde ha kommit på ett bättre samfundsnamn än ”Samfundskyrkan” för 161.000 kr. Det vore ju f.ö. märkligt om det inte har funnits en enda PR-kunnig medlem i någon enda av de tre samfunden, som kunde ha gjort jobbet ideellt.
Visst, allt hänger ihop. Går man tillbaka några hundra steg så förstår förstås inte jag varför det ska vara så viktigt att slå ihop tre stagnerande rörelser till en. Där dessutom en rörelse är väldigt mycket större än de övriga. Känns onödigt, men jag är inte medlem i någon av dessa och det är deras interna problem. Utifrån mitt allmänkristna perspektiv hoppas jag att vi får en slagkraftig bibeltroende frikyrkorörelse som resultat. Ser vissa svårigheter vad gäller dopsynen som man verkar sopa under mattan utan större funderingar, men även detta är deras interna problem.
wildwest
Allt hör ihop med allt.Vissa får bra timpeng och andra ingen. Förslaget på namn var botten men ändå värre tycker jag petitesserna är i rätt bibeltolkning om det ingen bibelkunskap finns kvar. Kolla debatten om ekumenik.
Gunnel: förstår inte vad Ditt inlägg hade med konsultarvodet att göra. Om två kyrkor på landsbygden ser en vettig lösning i att samarbeta, på frivillig basis, utan några organisatoriska överbyggnader, så är det ju bara bra. Det är så praktisk o riktig ekumenik ska se ut.
Jag skrev här nån gång att jag helst inte ville veta vad konsultarvodet kostade. Nu var det inte så högt som jag trodde, man är luttrad i företagslivet. Men ändå: här offrar många, framförallt äldre, sina pengar med en ursprunglig tanke på att människor ska höra om evangelium/kyrkans verksamhet ska få fortsätta och sen slänger man ut pengar till höger o vänster! Det gäller nu inte enbart detta fall. Jag skulle åka ut med huvudet före om jag vore ekonomiansvarig i en kyrka eftersom jag skulle ifrågasätta varje onödig utgift.
Under väckelsetider skulle man löst det genom att varje samfundsledning fick gå hem och ordna bönemöten tills man fått ett gemensamt tilltal om ett namn. Detta hade sen med all sannolikhet överensstämt med de övriga samfundsledningarnas tilltal. Då hade det varit gratis. Om Gud hade varit med på hela grejen alltså! Jag tvivlar rejält.
Här är ett enda exempel från landsbygden, som jag känner väl. Svenska kyrkan ligger helt för sig själv med alla gårdar runt omkring. Alla barn och unga bor i samhället där Missionkyrkan ligger mitt i gamla och nya bebyggelsen. Skall vi sitta vid var sin dator och oja oss över hur de löste sitt problem att få kommer på någons gudstjänst? Det är ju så det ser ut på landsbygden!
De olika kyrkorna hade var sin kör och sjöng tillsammans och lärde känna varandra bättre. Var det märkligt, att den unge prästen såg var hans konfirmander bor och lever och var ungdomsverksamheten fanns/finns i Missionskyrkan? Är detta så underligt, att samarbeta utan teoretiska debatter på nätet, vem som tolkar bibeln mest rätt? Svenska Kyrkan hade pengarna till prästens lön och Missionkyrkan lokalerna.
Hur många timmar har vi/jag inte lagt ner vid datorn för att bevisa att vi/jag tolkar bibeln mest rätt? Grälen pågår dagligen och nu har ett nytt system tillkommit, som heter Twitter, där det tydligen går att gräla i ändå snabbare takt.
Jag har lärt mig mycket teologi dessa mina 10 år ute i rymden, men jag skäms över mitt heta temperament, hur jag antagligen sårat många. Svenska kyrkans unga började bibelsajten år 1998 i samband med nya bibelöversättningen. Då letade jag så många fel jag kunde hitta i Bibel 2000 jämfört med Svenska Folkbibeln utan att kunna grundspråken….tills en språklärare blev ledsen och sa till mig.
Det vi alla behöver är att lära in försoningläran. Jesu Guds sons blod renar från all synd.
”Kom nu Ketchup så går vi.” Att den hela tomaten tar hand om den krossade är inte bibelns lära. Det är parodi på blodets kraft.
Sker denna fusion på grund av Guds vilja och ingripande?
Har den som fått ”visionen” om denna fusion samlat troende och tillgivna män och kvinnor omkring sig?
Har denna kärngrupp prövat visionen i uthållig bön?
Eller handlar det om praktiskt föreningsstrategi som Gud får uppdrag att välsigna?
Fick verkligen ingen i ”kärngruppen” något bra förslag från Gud, under alla timmar, dagar och månader av bönekamp som bör ha föregripit konkreta handlingar?
Kronorna kan väl kvitta.
Den viktigare frågan är om det finns ledare som handlar i enlighet med Guds vilja.
Om icke vart leder dessa?
Och vem leder då vem?
Ett mycket aktuellt budskap angående de trogna i kräftgångens tid:
”Alltså: »stärken maktlösa händer och vacklande knän», och »gören räta stigar för edra fötter», så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.”
/Kjell
Att kläcka ur sig ett kyrkonamn går väldigt fort, men konsulten har väl genomfört ett omfattande kartläggningsarbete med intervjuer av kyrkliga dignitärer och lekmän innan han presenterade namnet Samfundskyrkan. Konsultation 100 timmar à 1610 kronor = 161 000 kr. Inte är det helt osannolikt att specifikationen på fakturan ser sådan ut. Resultatet är givetvis magert för ett så pass stort belopp.
Om syftet är att integrera fler trossamfund i Samfundskyrkan blir kanske konsultarvodet i slutändan fördelat på många olika betalare. Du får försiktigt närma dig problemet hur mycket konsulten vill ha för att skapa en enda gemensam kyrka av de olika trossamfunden. Den budgeten blir nog många gånger större än 161 000 kr. Hu då!
Ja hjälp vad kostar det att renovera Storkyrkan i Stockholm för bröllop. Vad kostar det att få sin lägenhet städad. Vad kostar en liter mjölk eller ett kilo kaffe. Såklart måste saker få kosta pengar. De tre samfunden som kommer att bilda Samfundskyrkan, eller vad den kommer att heta, gör ett seriöst jobb. Konsultbyrån är seriös. Allt kostar pengar, någon betalar och någon tar betalt, så har vi valt att ha det i vårt samhälle. Namnfrågan är som alla detaljfrågor något som alla kan ha synpunkter på. Frågan är hela tiden vilket liv namnet fylls med.