Bibelsynen debatteras

Det är bra att bibelsynsfrågan nu åter kommit upp i debatten, både i en debattartikel i Dagen och i tidningens ledare. Detta är en avgörande skiljelinje i svenska kristenhet idag och kommer att så vara för överskådlig framtid.

Biskop emeritus Biörn Fjärstedt skriver en intressant artikel. Jag delar delvis hans tankar, men inte helt. Han har rätt i att Reformationstidens sola scriptura-princip (skriften allena) har varit och är problematisk. Men, enligt min mening är det i första hand den radikala reformationen (de anabaptistiska grupperna) som har varit extrem i detta avseende. De ansåg att varje enskild individ kan själv och helt själv och på egen hand tolka skrifterna och komma fram till det rätta – konsekvensen av det blev kaos. Den reformation som var mer mitt på vägen, den som leddes av män som Luther, Melanchton, Calvin, Bucer m.fl. såg på ett tidigt stadium att detta inte var bra. I stället betonade man att sola-scriptura-principen mer handlar om att allt som vi gör och tror som kristna, individuellt och kollektivt, ska kunna stödjas i Bibeln och inte vara emot vad Bibeln lär. Problemet med den katolska kyrkan under 1500-talet var inte att den hade traditioner, utan att flera av dessa traditioner var mot det Bibeln lär. Felet var inte att de använde viss vokabulär som inte stod i bibeln, utan att de i flera lärofrågor undervisade sådant som var emot Bibelns tydliga undervisning. Dessa reformatorer menade att den traditionella bibeltolkningen i stort var den rätta, att man hos kyrkofäderna kunde finna en i stora delar helt korrekt bibeltolkning. Men under medeltiden hade många felaktiga tolkningar och traditioner smugit sig in och därför var kyrkan i stort behov av reformation, ett behov att rensa ut det som inte kunde stödjas i bibeln och enligt sund bibeltolkning. Det betydde inte för dem att alla individer var lika goda bibeltolkare, man måste ha rätt kunskap för att kunna tolka Bibeln rätt. Med andra ord, traditionell bibeltolkning är rätt och är därför en auktoritet för kristna att följa. Det är avarterna som ska rensas ut. (Nu talade jag alltså om hur reformatorerna tänkte på 1500-talet. Idag när liberala bibeltolkningar i viss mån kan anses ”traditionella” får man ju tala lite annorlunda).

Dessa reformatorer betonade att kyrkliga ledare förvisso har en auktoritetsposition, men inte just för de faktum att de är kyrkliga ledare, utan för att de står i en rätt lärotradition. Det är alltså kontinuiteten i den rätta läran som är viktiga. De betonade den apostoliska lärosuccessionen, inte ämbetssuccessionen.

Jag har svårt att se att Fjärstedts tankar om återgång till något fornkyrkligt flöde skulle realiseras på något praktiskt sätt. Det låter ju kanske bra på ett sätt, men i praktiken kan man inte låtsas om som om den intellektuella historia som skett under de senaste fem århundradena inte ägt rum. Problemen med protestantisk teologi och dess påverkan av liberalteologi måste nog lösas på annat sätt. Jag tror delvis att biskopen emeritus här är lite av en drömmare.

Elisabeth Sandlund skriver att man inte ska slå Bibeln i huvudet på folk, med olika bibelsyner och allt. Men jag tror dessvärre att det hermeneutiska angreppssättet på bibeltolkning är mer fördummande än en förklarande. Det är väl ingen som tar en bibel och bokstavligen dänger den i huvudet på någon annan, men däremot använder man kanske bibeln och tolkar den och visar att någon annan har fel och inte har fattat vad det handlar om. Vi får inte hamna i det diket att vi tror att alla tolkningar är lika goda som någon annan – den synen är inte biblisk och kristen, utan ett uttryck för tidsandan.

Övriga länkar:

http://aletheia.se/2010/03/11/vagval/

http://erevna.nu/?p=1045

16 reaktioner på ”Bibelsynen debatteras”

  1. Pingback: Sola Scriptura och Bibelns kanon « Erevna – Blogg & Tankesmedja

  2. Förstår inte riktigt vad du menar med föjande Jag menar alltså att Gud aldrig har ändrat sig vad gäller det vi kan kalla morallagen. Men, den är inte och har aldrig varit avsedd att vara frälsningsväg, utom före syndafallet.

    Morallagen fanns inte före fallet, den var i a f inte given då, hur kan du då säga att den kan ha varit frälsningsväg före fallet, om jag tolkar dig rätt?

    Menar du som judendomen att lagen alltid funnits inom Gud s a s? Men hur kan du säga att lagen var avsedd att vara frälsningväg före fallet? Gud måste ju ha känt till vad som skulle ske. Det heter ju t ex Lammet som är slaktat från världens grundläggning. (Upp 13:8b)

  3. Här har jag suttit i 2-3 timmar och skrivet en bloggpost…kommer in på Karlendals blogg- och ser han har formulerat det jag ville säga- på under 30 linjer…hm…skulle bara saxat härifrån istället! 😉

  4. Hur ser du f ö på det han skriver om lagens tredje bruk, som vi f ö diskuterade i somras.

    Med den ”philippistiska” luthertolkningen följde även tanken på lagens tredje bruk, d v s att lagen utöver att vara gudagiven lag i samhället (första bruket = usus civilis) och att den dömer människan och driver henne till Kristus (andra bruket = usus theologicus) även, för det tredje, vägleder den troende människans handlande och dömer synden i den troendes liv (tredje bruket = usus tertius in renatis).

    Om jag förstått saken rätt så hävdade alltså itne Luther något lagens tredje bruk, d v s till skillnad mot Melanchton och t ex Calvin.

    1. Mikael Karlendal

      Christian, jag har nu läst den text du refererar till. Det är ju ett intressant stycke kristendomens historia att spåra de olika inflytelser som kan ha påverkat pingströrelsens i Sverige utveckling. Jag är ingen expert på kyrkohistoria, men jag utgår från att det är högst rimligt att tänka sig att olika varianter av luthersk teologi och fromhetsriktning utövat ett starkt inflytande över pingströrelsen undet 1900-talet. Under första halvan av århundradet hade väl alla pingstvänner, förmodar jag, lärt sig Luthers lilla katekes i skolan (om det var i form av 1873 års katekesutveckling eller ej, vet jag dock inte) och en myckenhet av luthersk teologi, psalmer och bibeltexter. Flera pingstpastorer kom väl också från en rent luthersk bakgrund. De tidigare väckelserörelserna, nyevangelismen mm, borde också ha påverkat det kristna klimatet mycket. Så att det finns mycket lutherskt i pingstörelsen i Sverige torde stå utom allt tvivel.

      Det stämmer att Luther inte förespråkade något lagens tredje bruk, men det kom in i lutherskt tänkande rätt så snabbt, utan att läran om rättfärdiggörelse av nåd genom tro på något sätt upphävdes eller kontaminerades av gärningsrättfärdighet. På reformert sida så var detta en självklarhet. Se gärna de 39 artiklarna (Anglikanska kyrkan) eller The Westminster Confession of Faith. Jag som ju lutar mer åt det reformerta hållet än åt det lutherska, talar sällan i termer av lagens första, andra och tredje bruk, som verkar vara ett lutherskt sätt att tala. Men, som reformert så menar jag att alla dessa funktioner finns hos lagen. Jag menar alltså att Gud aldrig har ändrat sig vad gäller det vi kan kalla morallagen. Men, den är inte och har aldrig varit avsedd att vara frälsningsväg, utom före syndafallet. Så rättfärdigörelsen sker av nåd genom tro. Den moraliska lag som finns i bibeln tjänar dock som undervisning och vägledning för oss kristna om hur Gud vill att vi lever våra liv. Om vi är pånyttfödda och har Guds Ande boende inom oss, så finns det en vilja och drivkraft inom oss som vill följa denna lag, som vill göra Guds vilja och lyda honom. Lydnaden är så att säga en Andens frukt. Denna drivkraft ligger i strid med köttet. Därav alla texter om helgelsen, om att vi ska lägga av oss den gamla människan osv. Detta ska dock inte misstolkas som att vi först får frälsningen gratis, men sedan i alla fall betalar tillbaka den i form av avbetalningar i efterskott. Vår lydnad för Guds bud skaffar oss inte meriter som gör att vi till dels kan förtjäna vår frälsning. Jag tror att när vi diskuterade detta i somras, så missförstod vi varann en del och talade förbi varann. Om jag inte hade varit reformert, hade jag genast börjat prata om lagens tredje bruk och hänvisat till Konkordieformeln där det står om detta.

      När det gäller det allmänna prästadömet, så tror jag att mycket av det man gjort av den termen under kyrkohistoriens gång, har berott på vad man vill definiera sig i motsats till. Jag anser att uttrycket som det står i de få bibeltexter där det förekommer, har fått bära en väldigt stor tyngd i förhållande till vad de egentligen säger. Som jag skrev tidigare, även Israels folk var ett konungsligt prästerskap!

  5. Mikael K
    Hur ser du på det Nils-Eje Stävare skriver i Pingströrelsens lutherska rötter?

    En ytterligare direkt påverkan kan identifieras i synen på det allmänna prästadömet, d v s varje enskild kristen är kallad att vara präst, vilket betyder att några lekmän inte finns. Luther följde upp denna tanke med en syn på ämbetet som innebär att det är församlingen som äger ämbetet att förkunna evangeliet. Av praktiska skäl överlåter sedan församlingen åt någon person att utöva församlingens predikoämbete. Så långt är likheten stor mellan luthersk och pentekostal tradition. Tal om apostolisk succession och ett ämbete via vigning till präst tillhör den lutherska läroutvecklingen och är senare tillägg. Den lutherska traditionens syn på kallelsen, där man talar om vocatio interna (den inre kallelsen från Gud) och vocatio externa (den yttre kallesen från församlingen), är också igenkännbar i pingsttraditionen.

    1. Mikael Karlendal

      Christian, ursäkta min okunnighet, men var hittar du texten? Är det en bok som jag råkar ha missat?

      För övrigt, så är det en intressant frågeställning som förtjänar ett eget inlägg och inte bara små kommentarer, men visst finns det likheter med det lutherska, det gör det. Men jag ska nog återkomma till ämnet framöver. En intressant sak är dock att texten om att vi är ett heligt prästerskap är ju citerad från 2 Mos, ursprungligen. Israels folk var ett heligt prästerskap. Vad får det för konsekvenser för hur vi ska tolka den texten när den står citerad i NT?

  6. Pingback: Några reflektioner kring anabaptistisk bibeltolkning « Mikael Karlendal

  7. Pingback: RP: Michael varför är du så onyanserad och oreflekterad? « Erevna – Blogg & Tankesmedja

  8. Mycket bra artikel Mikael.

    Jag undrar lite, hur ser du på bibeltolkning och evangelium- utifrån den anabaptistiska perspektivet du skriver om och katolska kyrkan? Jag ser båda som semipelagianska- är jag ute och cyklar då? Samt att katolska kyrkan och anabaptister är lika utifrån det perspektivet att olika teologiska skolor hade var och en sin egen soteriologi? – Så har jag åtminstone uppfattat anabaptisterna- både historisk som i dag.

  9. Tack för en bra och tänkvärd artikel. Jag instämmer i mycket av det du skriver. Men jag tycker att du ger en felaktig och missvisande bild av anabaptismens sätt att läsa Bibeln. Jag har publicerat en engelsk text med rubriken Biblical Interpretation in the Anabaptist Tradition. Den är en sammanfattning av Stuart Murrays utmärkta bok med samma titel. Den ger en bra bild och pekar på både starka och svaga sidor i anabaptistisk bibeltolkning. Det handlar mycket om de frågor du tar upp i din text. Artikeln finns här http://barnabasbloggen.blogspot.com/2009/05/biblical-interpretation-in-anabaptist.html

  10. Pingback: Enhet utifrån Jesu eget perspektiv- Ett bibelstudium « Erevna – Blogg & Tankesmedja

  11. Den odelade Kyrkans (fram till Kalcedon-mötet år 451) Bibelsyn finns idag manifesterad i de orientaliska ortodoxa kyrkorna, d v s koptisk-ortodoxa (som jag själv tillhör), syrisk-ortodoxa, armenisk-ortodoxa, etiopisk-ortodoxa, eritreansk-ortodoxa samt indisk-ortodoxa. Bibelsynen i dessa kyrkor är oförvanskad sedan apostlarnas och den ursprungliga Kyrkans tid. Den heliga traditionen följer också apostlarnas tro, och står inte i motsats till Bibeln.

  12. Mycket bra. Delar din syn på bibel, reformatio, ecclesia och successio apostolica, som ju t o m i Rom är en i hög grad lärosuccession.

Lämna ett svar till Michael G. Helders Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.