När jag läser den socialdemokratiska riksdagskvinnan Carina Häggs debattartikel i Dagen, Grogrund för religiös extremism, så är den första tanke som slår mig, att vem som helst kan ju frestas till extremism när läser sådan smörja!
Hon visar med sin artikel att hon ingenting vet, ingenting förstår och hon lever i en svartvit värld där alla som har annan religiös uppfattning än hon själv ska buntas ihop och kallas extremister. Muslimer och kristna, det är ingen skillnad! Så om en taliban förtrycker kvinnor och vill tvinga dem till att bära burka, förbjuda dem att lära sig läsa mm, så är det ungefär samma sak som om kristna vill undervisa barn att Gud kan tänkas ha designat det universum vi lever i! Om kristna människor utifrån en kristen etik anser att livet är heligt och okränkbart och att abort därför inte är något oproblematiskt, så är det samma sak som om vi hade sharialagar och skulle hugga av handen på en tjuv! Efter att ha genomfört denna fantastiska sammanbuntning av kristna och muslimer och kallat dem extremister, så anklagar hon kristna och muslimer för att vilja ha en svartvita lösningar på komplicerade samhällsfrågor! Jag vet inte om man ska gapskratta eller vad! Vem lever med en svartvit världsbild!?
Som gammal gymnasielärare i religionskunskap och historia, så får jag lov att säga att Carina Hägg får icke godkänt. Ingen tvekan alls. Hon har nämligen inte förstått det hon läst, om hon läst något.
Olika definitioner av ordet ”fanatism”. Vad sekulariserade politiker inte kan förstå är att någon kan sätta Gud före människors beslut. De förstår inte att denna ”fanatism” är den högsta graden av förnuft. Det är när man upphöjer människors beslut till gudomliga sanningar som ”fanatismen” blir farlig. Detta visas genom kristendomens hela historia. Kan någon ge ett enda exempel på att sund, ”fanatisk” kristendom varit farlig för någon?
Vad som gör saken förvirrad, är att det finns olika religioner, som alla gör anspråk på att besitta gudomlig sanning. Politiken blir farlig, när man försöker vara neutral inför alla religioner genom att (som Carina Hägg) bunta ihop alla religioner och säga ”Även kristendomen…”
Allt som kristna gör, är inte kristet.
När jag anklagar Carina Hägg för att hetsa mot både kristna och muslimer och målar en nidbild (som hon angriper) av islam, så menar jag inte att islam är en bra religion, utan att de allra flesta muslimer är lika goda människor andra. Det är bättre att vara en troende muslim än att vara en fanatisk politiker som Carina Hägg. Men att det även finns ateister som är goda människor, har jag inte heller förnekat. Jag förnekar inte ens att det finns ateister (och muslimer) som är bättre människor än kristna, som iofs är troende men misslyckas med att implementera kristendomen i sitt handlande.
Vi får emellertid inte, som Carina Hägg, förväxla den islam, som enligt de allra flesta troende muslimer är den rätta religionen, med den förvrängda form som extrema islamister lurar i unga, teologiskt okunniga muslimer.
Jaja, jag menar fanatiker som det används i mediekulturen, dvs nån som håller fast kompromisslöst vid sin lära. I kristna sammanhang är detta självklart kopplat till sunt förnuft.
Fanatism är aldrig sunt, det handlar om att koppla bort förnuftet och att inte sky några medel för sakens skull, inklussive att skada andra.
Att vara kristen å andra sidan handlar om att tänka igenom sina handlingar, ransaka sitt hjärta, vända andra kinden till osv osv.
Fanatism handlar om att bekräfta sej själv och sin egen ”sanning”, demonisera alla oliktänkande och förminska dem som människor.
Kristendom å andra sidan är Kärlek som inte söker sitt eget utan ger utan förbehåll åt alla som behöver, den återupprättar människor som levat tyngda av synd och ger dem åter deras Gudagivna människovärde.
Fanatism är därför inte kristet eller från Gud, det närmaste vi kan komma är hängivenhet vilket är högst lovvärt men fullständigt väsensskilt ifrån den destruktiva fanatismen.
Håller helt med P-O.S. I dessa OS-tider så är det ingen som kallar en topptränad idrottsman för fanatiker, även om han totalt fokuserar på sin fysiska o mentala träning och helt går in för detta, slaviskt följer sin tränares anvisningar. Om en kristen gör samma sak, då är det däremot mycket illa. I dessa sammanhang gäller: ju flummigare desto bättre, ju sämre målfokusering desto bättre, ju mera ifrågasättande av tränarens program desto bättre. Säger tränaren att jag ska åka utför när det är störtlopp så kontrar jag med att åka åt sidorna, varför ska tränaren bestämma hur jag ska göra? Att det sen inte är störtlopp jag ägnar mej åt och att jag förstör hela OS-festen, det bryr jag mej inte om, det är inte mitt problem, bara jag får göra som jag vill (sen hoppas jag förstås ändå att alla ska applådera).
En kristen fanatiker är väl en person som tar sin tro på fullaste allvar och inte kompromissar med djävulen.
Ju mer fanatisk man är som kristen, ju mer lik Jesus är man, eftersom kristendomen går ut på att bli lik Jesus.
Då är man alltså fylld av Guds kärlek, tvingar ingen till någonting, hjälper alla som ber om det och visar vägen till Gud.
Om någon vill ta en annan väg så är det hans fulla rätt.
Spring mot stupet den som vill, men om du tar den här vägen så överlever du.
Jesus är vägen, sanningen och livet.
Rolf Ericson inledde sin första kommentar med ”Jag sörjer över den ton av förakt som finns på din sida, trots att du är pastor och ledare för en pingstförsamling.” Så var det ju även på den katolska bloggen, där RE agerade skarprättare. Det gör han tydligen mot alla, som vågar kritisera någon som RE gillar. Den gången vår store teolog Jonas Gardell. Om nu RE menar sig vara missförstådd, så är det märkligt att han inte lärt sig av sitt sätt att skapa missförstånd (?) förra gången.
Och hur kan man stödja en politiker, som buntar ihop och öser hat mot alla troende – och därtill vill förvägra dem politiskt inflytande i alla ”etablerade” partier, bara för att de råkar tro på den religion de har? Det är ju kriteriet för ”extremism”, enligt Carina Hägg.
Det är allvarligt när en ledande politiker publicerar en sådan artikel i Dagen i början av ett valår. Bryr hon sig inte om att hon skrämmer iväg kristna väljare, som anser att de personligen skulle vinna på ett regeringsskifte, till Alliansen? Men frågan är ju vad de kristna väljarna har att hämta där. Det verkar nästan finnas en överenskommelse mellan alla partier, på båda sidor blockgränsen, att kd ska vara det enda alternativiet för kristna väljare. Vilket har givit kd fria händer att inte vara något kristet alternativ alls.
Det är allvarligt nog om det finns en överenskommelse mellan de borgerliga partierna att inte konkurrera med kd om de kristna väljarna, för att kd inte ska trilla ur riksdagen. För då skulle ju de röster (kanske 3,9 %) som kd trots allt kommer att få, inte att påverka regeringsfrågan.
Men nog borde väl Mona reagera mot att en s-politiker så uppenbart stödjer Alliansen? De kristna frågorna har inte bara blivit icke-frågor, utan alla sant troende har blivit politiska parias, som ska förvägras politiskt inflytande. Med andra ord diskrimineras vid nomining till politiska uppdrag. Men i det fallet har ju Hägglund föregått med exempel, genom sin strävan att strömlinjeforma kd till ett sekulariserat abortliberalt parti, som dyrkar Mammon.
En extra krydda åt anrättningen är ju att om kd faller ur riksdagen, så behöver sd några tiondels procentenheter färre röster för att ta sig in i riksdagen. Att sd, med sina perversa idéer om en inskränkt nationalkyrka som tjänar politiska syften, skulle ta över kristna väljare in någon nämnvärd omfattning tror jag inte. Utan det är sofflocket och eventuellt värdelösa röster på kd som kan gynna sd. Om abortfanatikern Carina Hägg försökt fria till kristna väljare, som är rädda för islam, så är ju syftet helt förfelat genom dels hennes hårda angrepp på kristendomen och dels genom henns onyanserade syn på muslimer. De är ju medmänniskor, som ska frälsas och inte bekämpas. Hennes retorik mot Sveriges muslimer påminner om Hitlers retorik mot judarna.
Men hon vågade inte gå så långt, så att hon buntade ihop ”högerkristna” (som politiskt kan stå till både höger och vänster) och ”högermuslimer” (som politiskt oftare står till vänster än till höger) med ”högerjudar”. Finns inga sådana? Mona har just haft ett möte med den judiska församlingen i Malmö, där judar förföljs av extrema islamister samt höger- och vänsterextremister i förening.
Min uppmaning till kristna med borgerliga sympatier, är att gå med i något borgerligt parti (m, fp eller c) i syfte att tvinga dessa partiere att börja konkurrera om de kristna väljarna, åtminstone i valet 2014. I så fall kommer även Mona att upptäcka att de kristna väljarna faktiskt finns – och att kristendom inte är samma sak som den nygnosticism som förepråkas av högutibildade teologer, som påpassligt har blivit
s-partimedlemmar i syfte att använda statsapparaten för att sprida sitt gift.
Det är närmast komiskt, när Carina Hägg skriver att man ska ifrågasätta religiösa ledare som gör anspråk på att besitta någon djupare sanning. Det är ju just vad nygnostikerna gör, när de påstår att ”Guds uppenbarelse i nuet” har förpassat det kristna trosarvet till historiens skräpkammare. De sprider samma förtal mot den traditionella kristendomen och den historiska kyrkan som MFS.
Socialdemokrater, som är ateister, förväxlar svadan med den typ av gammaldags klasskampsretorik, som även vände sig mot ett prästerskap som var en del av den jordiska överheten – och mot frikyrkoledare som stödde de lokala ”kapitalisterna”, ibland mot de fackliga ledarna. Men de har ju aldrig representerat hela kristenheten. Lögnen är när man förpackar teologin som ”högerkristendom” respektive ”vänsterkristendom”. Att de däremot finns ”högerkristna” och ”vänsterkristna” med borgerliga respektive socialistiska partisympatier är en helt annan sak, som inte hindrar att vi kan ha en gemensam tro.
Men när man gör denna gemensamma tro till något slags högerprojekt, då är det risk att kristna väljare uppfattar vänsterblocket som en fiende till religionen. Det har hänt i andra länder, exempelvis i Spanien före inbördeskriget. Mona Sahlin borde ta avstånd från Carina Häggs dumheter, om hon inte vill ha en allvarlig splittring inom arbetarklassen.
Jag ger carina mvg i politisk korrekthet.
Det vet väll alla att ju mer hängivet kristen man är desto mer självmordsbombningar gör man, slår sin kvinna, kapar flygplan och skär av förhudar på oliktänkande. Alla som har gått på en bibelskola går ju direkt ut i korståg och så förföljer man homosexuella och ateister. Man förstår verkligen hur allvarligt problemet är med tanke på att nästan hela 10% i Sverige är aktiva kristna som aktivt förföljer den lilla utsatta minoriteten. Det är knappt att tidningarna hinner och vågar rapportera om alla kristna extremister som bränner moskéer och andra avgudatempel, anfaller barnmördarkliniker och avrättar ateister på löpande band. Kristendomen är verkligen en agressiv religion, för om det finns hatfyllda muslimer så måste ju kristendomen vara minst lika hemsk.
Har funderat på en mening: ”Som troende ska man alltid se med skepsis på religiösa ledare som gör anspråk på att besitta en djupare sanning.”
Borde väl betyda att vi ska se med skepsis på vänsterkristna och andra liberala?
Bibeltroende kristna verkar alltid få finna sej i att vara fundamentaliser eller extremister, alternativt reaktionärer och mörkermän. Egentligen är det ju så att dessa är just de som är kristna, alla andra kan per definition inte vara kristna. Tror man inte på Bibeln, Guds ord, och trosbekännelsens underliggande sanningar då är man inte kristen! Man är möjligen troende, sökare, allmänt gudstroende men inte kristen. Det finns alltså kristna extremister eller icke-kristna. Däremellan ingenting.
Högerkristna i sossetantens artikel är väl snarare kristna och ”kristna” som röstar på moderaterna. Hon blandar ju ihop allting till en total soppa.
Varför måste alltid kristna framställas som demokratimotståndare och extremister? Annat än i syftet att misskreditera förstås.
Som kristen och dessutom LivetsOrdare är man ju omyndigförklarad av de religiösa och politiska libertinerna (eftersom jag ju är ”extremist”).
Jag känner mig inte nedslagen trots alla dessa personliga påhopp, som jag finner mycket ovärdiga. Särskilt i en blogg redigerad av en pingstpastor. Det som Lars Flemström skriver har jag bett honom skriva till mig personligt, så att vi om möjligt kan reda ut de missförstånd som han uppfattat från mig. Mina tankar i sakfrågan kan följas på Ökenkällan
Rolf, jag redigerar inte alla kommentarer till denna blogg. I så fall skulle det knappast vara en fri debatt här. Det finns tillfällen när jag helt enkelt raderat eller nekat att godkänna kommentarer, men då har det varit synnerligen befogat. När det gäller ditt fall, så har jag inte lusläst kommentarerna, men om du är så förtjust i den socialdemokratiska riksdagskvinnans synnerligen ointelligenta och oinformerade artikel, så får du nog räkna med att folk tar sig för pannan och undrar.
Rolf, ett PS, det faktum att jag är pingstpastor betyder inte att jag måste stryka allt och alla medhårs. Att det kanske ingår i arbetsbeskrivning för en del andra, är en annan sak.
Antingen är Rolf Ericson en satiriker vars budskap jag inte förstår riktigt eller är han lika insnöad som Stockholms gatuhörn. Ibland blir det bara verkligen för mycket! Något så huvudlöst som Carina Häggs inlägg har jag inte sett på länge och ändå skummar jag tidningar ofta och mycket eftersom viss omvärldsbevakning ligger i mitt jobb. Om jag bara orkade, vilket jag inte gör, skulle man kunna dissekrera Carina Häggs artikel och inse att hon bara skriver strunt. Svepande ihopbuntningar, felaktiga tillmälen, felaktig målanalys, felaktig förståelse av demokratiska rättigheter, förakt för mänskligt liv, det tar aldrig slut.
Rolf Ericson är enligt egen utsago (tidigare inlägg på hans blogg) än f.d. pingstpastor, som i den rollen har predikat hat och fördömelse. Han har sedan gjort något slags avbön och gått med i Svenska kyrkan, där han har varit kantor. För en tid sedan mötte jag Rolf i en debatt på en katolsk blogg, där han med samma slags fördömelse av oliktänkande, som han – enligt utsago – praktiserat som pingstpastor, men de som nu fördömdes var vi som vågat ta avstånd från Jonas Gardells heresier.
Rolf anklagade oss för att ha fråntagit Gardell hans yttrandefrihet. Jag reagerade skarpt mot denna svartvita attityd. Har jag någonsin hindrat Garadell att säga vad han tycker? Hur skulle det ha gått till? Skulle Gardell ha tagit på order av mig? Det är en absurd anklagelse även mot Gardell – som tydligen lyssnar på kristna för att lära sig att gyckla ännu mer med kristna? Nej, han tystas inte av någon! Det är tydligen Rolf själv som inte tål att någon motsäger hans ”gardellianska” övertygelse!
Jag blev rent ut sagt arg. Jag är rent ut sagt less på f.d. frikyrkofolk, som fallit i otro, och kommer till Svk för att praktisera sin otro. Och dessutom KRÄVER att vi gamla Svk-medlemmar ska stämma in i otron. Svk är MIN kyrka. Jag är döpt i Svk som litet barn, och har växt upp med Svk:s lära, som den var före det stora avfallet. Jag rättar mig inte efter någon pingstpastor – allraminst efter en f. d. sådan. (Karlendal kan jag kanske lära en del av, eftersom han är mån om det gemensamma kristna trosarvet, och inte kör sina egna åsikter i halsen på någon. Karlendal klarar balansgången mellan tydlighet och tolerans, varför hans blogg alltid är läsvärd och lärorik även för oss icke-calvinister.)
Jag reagerade också mot Rolfs oförskämda påhopp på Svenska kyrkan för att ha varit hård och förömande före det stora avfallet. Det var ju under min barn- och ungdomstid. Trots att alla Svk-präster då höll sig till den traditionella kristendomen, var de MYCKET liberala i livstilsfrågor, d.v.s. vanliga församlingsmedlemmars efterlevnad. Visserligen sa de att sex skulle vara inom äktenskapet, men aldrig fick jag höra att det var en ALLVARLIG synd att ”knulla runt”.
Så Rolf har alltså gjort Svk till måltavla för vad som borde vara en intern uppgörelse inom pingströrelsen, och inte minst med hans egen roll inom denna. Och nu lierar han sig på nytt, med extremister som hugger i raseri mot allt som är religion. Alla religioner tror inte på samma Gud, vilket Rolf tycker att de ska göra (Hans egen religion, Synkretismen), men det gör mig inte till en fiende till utövare av andra religioner. Jag kan respektera och t.o.m. beundra muslimer för deras starka tro. Och jag reagerar skarpt mot den fördolda rasismen i Carina Häggs oförsonliga påhopp på muslimer (som skiner igenom trots hennes hopbuntning av muslimer och krista), att alla djupt troende muslimer skulle vara extrema islamister.
Regeringen har givit SÄPO direktiv att kartlägga islamismen i Sverige. Det är bra, för då kanske djupt troende muslimer sliper åse hur deras ungdomar värvas av islamisterna. Hoppas bara att SÄPO förmår skilja mellan tro och politisk extremism under religiös förklädnad.
Jag vill tacka alla frikyrkomönniskor, som trots hån och förakt står upp för den sanna kristna tron, nu när Svk missköter denna uppgift.
Mikael skriver att det behövs en ton av varning och jag vill gärna hålla med. Det finns diken på båda sidorna av vägen. Enligt Lelle har jag hamnat i det ena. Han menar att jag uttalat mig om alla som har tydliga åsikter om tron. Mina uppfattningar väger inte särskilt tungt på hans vågskål. Jag får väl leva med det. Egentligen är det väl dumt av mig att försvara mig, men jag önskade att vi kunde förstå varandra lite bättre från våra olika dikesrenar. Alla ser vi endels och om jag läser bibeln selektivt, så beror det på att min tro grundar sig på det mest fundamentala i Bibeln. Gud är min enda auktoritet, inte Bibeln. Lyssna gärna på min senaste solosång på Ökenkällan. Vi kanske inte ska fortsätta att träta. Gud tycker om oss i alla fall!
Man tror nästan inte det man läser när Carina m fl påstår att den kristna tron håller på att ta över skolorna.
Är det något som tagit över skolorna så är det väl ateismen.
Och vad har s k vetenskapliga ateismen gjort i Sovjet, Kina, Nordkorea, Kuba, Kambodja, Hitlertyskland etc? De tom något är extremism. De tär kristendom som gjort väst till en demokratisk världsdel.
Alla får tro vad de vill. Men vill vi Sverige gott är det mer, inte mindre kristen tro och kristna värderingar vi behöver.
Se lite mer på andra länders program så hon får lite perspektiv. Oprah sa i dag att det var tur att nåden finns. I USA vågar man ändå tala om vad som är rätt och fel samtidigt med att man förkunnar nåden.
Rolf E har trots att han själv är troende hamnat i det diket att alla som har tydliga åsikter om tron är extremister. Men när man läser hans blogg ser man att han läser bibeln selektivt. Han tar det som passar honom. Men ”inte ens en prick av lagen skall förgå” säger Jesus.
Jag sörjer över den ton av förakt som finns på din sida, trots att du är pastor och ledare för en pingstförsamling. Carina Hägg ger uttryck för en mycket berättigad oro, som jag som äldre, pensionerad pastor och kyrkomusiker delar med henne. Det som pågår i vårt land just nu betraktar jag som mycket allvarligt, så allvarligt att man måste vara försiktig med föraktfulla ord. Jag ber till Gud att han skall förbarma sig över vårt land och väcka alla likgiltiga till insikt om var vi befinner oss. Ta nu inte alltför illa upp av dessa förmaningens ord.
http://rolferic.blogspot.com/2010/02/religionsfriheten-hotad-av-religios.html
Rolf, jag tar inte illa vid mig av dina förmaningar. Men, jag delar inte din beundran för Carina Hägg och hennes artikel. Om jag uttryckt mig med en ton av förakt, så kanske jag borde ha uttryckt ännu mer med en ton av varning – ty om politiker som hon får råda, då är sunt förnuft bannlyst från maktens tinnar.
Pingback: Bloggare kritiserar Hägg : Om människans värde
Jag behövde en god skratt- tack för att du gav mig den! 😀
Den hade jag inte läst förrän nu. Vilket osedvanligt dravel! Hoppas någon person med mindre eldfängt temperament än jag ger tanten svar på tal! Hela artikeln vimlar av motsägelser, högerkristna ärar Vatikanen var bara en som jag hängde upp mej på – just såna lär det ju finnas allra minst av i Sverige. Religion ska gå före beprövad vetenskap ondgör hon sej över, samtidigt som hon nämner evolutionsteorin – säga vad man vill om den, men beprövad vetenskap är det inte, det är en teori, som namnet antyder.
Förvånar mej att inte ”högerjudar” förekom, men då är hon väl rädd att drabbas av kommentarer om hets mot folkgrupp.
Det är sånt här som man normalt sett INTE finner på kontinenten. Det är bara i Sverige o möjligen Norge som såna här svepande attacker mot alla sanningar kan presenteras av höga samhällsföreträdare med noll kunskap och dessutom tas på allvar och inte inlägg i nån skämtdebatt.