Vi lever i turbulenta tider när det gäller den kyrkliga kartan. I Dagen idag skriver tre svenskkyrkliga präster en artikel där de säger, att den lokala ekumeniken krackelerar. Det är Carl-Erik Sahlberg (St Clara, Stockholm), Christian Braw (författare, docent vid Åbo akademi) och Bengt Holmberg (professor emeritus i Nya testamtent). De tre herrarna andas ett beklagande att Svenska kyrkan från att i 1900-talets första hälft varit drivande i ekumeniska frågor med personer som Nathan Söderblom i ledningen, numera avlägsnar sig från andra kyrkor, bl a genom beslutet att ändra äktenskapsbegreppet till att även omfatta vigsel av samkönade par. De menar att detta beror på Svenska kyrkans kris i allmänhet, dess utanförskap i förhållande till den karismatiska rörelsen och dess liberala teologi. Författarna poängterar att detta leder till att tidigare gott lokalt ekumeniskt arbete nu försämras.
Dagen har också en artikel som beskriver den nu uppkomna situationen i Svenska kyrkan, och säger att det i var sjätte församling i SvK inte finns någon präst som vill viga samkönade par. En kyrkoherde i Norrland uttrycker farhågor för ett framtida vigseltvång för präster och för att det kan bli problem för de präster som inte utför homovigslar att få anställning som präst i framtiden.
Inom Svenska Missionskyrkan har styrelsen för samfundet tagit beslutet att det är upp till varje församling att själv fatta beslut i frågan, och därmed öppnat upp för homovigslar. Många ledande förkunnare inom samfundet samlar sig nu till ett upprop gentemot detta. Beslutet från styrelsen anses inte vara demokratiskt förankrat i rörelsen och ett stort svek gentemot den evangeliska tro som annars förkunnats där.
Som pingstpastor är det därför med glädje och tacksamhet jag konstaterar att det är annorlunda hos oss. Det finns nu ett policydokument från Pingst centralt, som kort förklarar var pingströrelsen står i denna fråga.
Det kan laddas ner här: www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=196 . Det är en sida långt och därmed snabbläst. Se även Dagen.
Kortfattat så förklarar det varför vi inom pingströrelsen håller fast vid den traditionella bibliska synen på äktenskapet och därmed avvisar homovigslar. En pingstpastor som får sin vigselrätt från Pingströrelsens vigselnämnd får helt enkelt inte viga samkönade par. För mig känns det skönt att det samfund jag tjänar i står fast vid den sunda läran.
Jag vet inte hur andra kristna samfund som bekänner sig åt det mer evangelikala hållet har gjort i denna fråga, jag tänker på bl a EFK och SAM. Vad EFK:s avgående ordförande Stefan Swärd tycker (a, b) är ju allmänt bekant, men hur det står till för övrigt vet jag ej. Men jag anser det vara av stor vikt att det kommer fram tydliga policydokument som detta, så att samtliga pastorer ute i landet vet att de inte står själva i ett allt tuffare och mer aggressivt kyrkligt ekumeniskt klimat (jag menar att homovigsellobbyns kyrkomän står för aggressiviteten). Den krackelerande ekumeniken beror inte på dem som står fast vid bibeltron.
Jag menar kvinnliga pastorer, sorry.
Min förra kommentar var riktad till Hannu Ruokola, och inte till bloggförfattaren, om inte du också har svårt för kristna pastorer förstås.
Du får nog försöka tänka om lite vad gäller kvinnans roll i församlingen. Bibeln måste tolkas och förstås i sin helhet.
Före syndafallet var mannen och kvinnan fullständigt jämlika.
Det var först efter syndafallet som Gud förklarade att mannen skulle råda över kvinnan, vilket alltså var en konsekvens av att de nu hade accepterat Satan som sin herre. Då vi blir frälsta får vi återigen Gud som vår Herre och kommer in i Guds rike och den situation som rådde före syndafallet.
Det finns bra böcker i ämnet, bland andra ”Underordna er varandra” samt ”Ledarskapet, förkunnelsen och kvinnorna”. Båda är skrivna av Gunnar Bergling och går att beställa på
http://www.arken.org/webshop/products_author.aspx?pkID=3&authorID=68
Jag tycker, att det blir meningslösa diskussioner om att viga två män eller två kvinnor till äktenskap. Den klassiska kristna tron säger tydligt nej och det är ingen mening att diskutera huruvida PR står för den klassiska synen. Det är mycket viktigare inom PR och i andra kristna kyrkor formulera läran om människan, vad PR och andra kristna kyrkor uppfattar den bibliska läran om människan. Då hakar man inte endast upp vid en detaljfråga, utan man ser på helheten. Som jag har påpekat, att PR är på farlig väg att ge upp den klassiska synen på man och kvinna i ämbetsfråga. Om man förnekar könets betydelse i en del frågor, är det fara på färde, att det snart gäller även äktenskap, om det nu inte ska finnas man och kvinna, som man felaktigt citerar och gör detta bibelställe till ett kardinalställe. När man läser sammanhanget i Galaterbrevet, så gäller frågan om frälsningen, där är alla likställda. Om det är såsom liberalerna säger, att frälsningen frigör de ramar, som Gud satte i skapelsen, då är vi helt på fel väg. Just denna gnostiska villfarelsen bekämpar Paulus i 1Kor 14, Titus 2. Gud har skapat människan till man och kvinna med olika uppdrag för att komplettera varandra.
PR behöver grundläggande undervisning, så att frågorna inte blir ”förnyarna kontra traditionalister”. Vi är tyvärr på väg dit, och utan grundläggande tro och lära blir den klassiska tron traditionalisternas gammalmodiga tolkningar.
I det fallet är det nog inte synen som har ändrats utan det faktum att församlingstukt och vård har blivit så svårt att klara av pga att det är så många som bryter mot församlingarnas syn.
Möjligen har synen idag ändrats i det avseendet att man menar att ledarna inte har något ansvar för att tukta. Det kan för övrigt ibland ses som en kränkning.
Detta är en allvarlig sak för oss ledare, eftersom vi är ålagda att göra det.
Det är mycket bra att pingst står upp för tron i denna fråga när det gäller samkönade och äktenskap.
Huruvida JP II kyste Koranen eller ej känns minns sagt off topic så det lämnar jag där hän.
Karlendal skrev ”traditionella bibliska synen på äktenskapet” men precis som Johan S skrev så ändras pingsts teologi snabbt och det man menar med detta uttryck betyder snarare ”det man de senaste årtiondena har ansett är den bibliska synen”.
För några årtionden sedan så blev man utesluten inom pingst om man gifte sig med någon som inte var frälst. Frågan är om man inte då också ansåg att det var en del av den ”traditionella bibliska synen på äktenskapet”
Bilden av förra påven kyssande koranen, vars äkthet inte är bevisad, har visats flera gånger i irakisk TV. Jag kan inte bevaka varje steg av påven, och kan inte garantera att detta inte har förekommit. Men om det har förekommit, var det synnerligen omdömeslöst, både religiöst och politiskt. Budskapet till de kristna i irak är ”Ni är svikna av era egna ledare.” Och detta är ett led i fördrivningen av kristna från Mellanöstern.
Men startinlägget i denna tråd handlar om ”Pingströrelsen om homovigslar”, och den debatten verkar ha kommit av sig helt. Inga nya kommentarer i det ämnet. Man kan emellertid dra paralleller. Inte nog med att det politiskt sammansatta kyrkomötet har påtvingat Svenska kyrkan samkönade vigslar. Enskilda frikyrkoförsamlingar har tagit samma beslut. Och det försvaras av ärkebiskop Wejryd med kvasireligiösa argument.
Kristna i andra länder känner sig lika svikna, som de kristna irakierna av den troligen fejkade påvebilden, och i synnerhet naturligtvis de församlingar och kyrkor som är resultat av Svenska kyrkans mission. De villoläror som besluten försvaras med är minst lika allvarliga som de samkönade vigslarna i sig. Man angriper exempelvis jungfrufödseln.
Att pingströrelsen står fast vid det kristna äktenskapet är en ljuspunkt och tankeställare för många. Men den svenska kristenheten är splittrad. Den svenska nationen är splittrad, oförstående invandrare (både kristna och muslimer) står mot den infödda befolkningen, och de etniska motsättningarna skärps. Muslimernas förakt mot de kristna kyrkorna ökar naturligtvis. Europas muslimer stärks i sin övertygelse att en islamisering av hela Europa är Europas räddning. Det går naturligtvis ut över de kristna minoriteterna i de muslimska länderna.
Det är inte ens bra för de homosexuella själva. I Uganda föreslås hårda straff, t.o.m. dödsstraff för homosexuella. Det måste vi skarpt ta avstånd från. Men vem lyssnar längre på syndens hemvist Sverige? Ärkebiskop Wejryd är ytterst ansvarig för den ökade förföljelsen av homosexuella i andra länder. Det låter så ju käckt att ”gå före”, men då ska man vara säker på att andra följer efter, så att det inte leder till ökad polarisering i stället.
Wejryd borde avgå! Han gjorde inte ens som biskop Brask, som skrev: ”Härtill är jag nödd och tvungen.” Naturligtvis inte. Riksdagen har faktiskt inte beslutat att kyrkan är tvungen att viga. Wejryd borde kraftfullt ha uppmanat kyrkomötet: ”Staten och kyrkan behöver inte tycka lika.” Pingströrelsen har nu visat att staten och kyrkan kan tycka olika. Tack för det!
Men besinning och civilkurage behövs hos resten av den svenska kristenheten, också!
Har påven kysst koranen? Vilken debatt. Annars såg jag ett utmärkt reportage om pingstkyrkan idag. Där man faktiskt medgav att synen på vad som är synd ändras med tiden. Alltså vet vi inte om det som pingst säger idag gäller om 30 år. Det känns väl tryggt?
Och om påven kysst koranen? Var får ni allt ifrån? Ibland tror man att det är ståuppare som skriver här.
Nils:
Så sant, men att visa ”vördnad”- eller högaktning/tillbedjan om man så vill- till reliker och annat är ju vanligt inom RKK, men synergisim tycker jag är mer allvarligt- även om katolikerna själva är duktiga på att avvisa att det skulle handla om synkretism (se t.ex http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2008/05/29/skr-gemensam-b-246-n-228-r-inte-synkretism.aspx ). Men oberoende av vad som är mest allvarligt (reliker, synkretism, hbt etc)- så kan man se att inget samfund står fri från avfall.
Vet inte om det är mer klandervärt att kyssa koranen, än att hedra benknotorna efter ”den heliga Birgitta” ? – som pingstrepresentanten gjorde.
Jag förnekar ingenting. Jag konstaterar bara att det saknas trovärdiga bevis. Det hänvisas hela tiden tillbaka till samma bild, som kan vara fejkad. Det är lätt att göra för den som har en kamera med manuella inställningar. Du får respektera att jag inte vill fortsätta diskussionen. Den är off topic och det är inte min blogg.
””The pope kissing the Quran was a shock for many Christians in the Middle East. They thought it meant that the Quran is divine, which is of course not what he meant at all,” said Father Samir.”
Från: http://www.catholic.org/international/international_story.php?id=20410
Men googla då Lars, du är den enda jag kan se som förnekar detta.
Wikipedia kanske?:
”On 6 May 2001, Pope John Paul II became the first Catholic pope to enter and pray in an Islamic mosque. Respectfully removing his shoes, he entered the Umayyad Mosque, a former Byzantine era Christian church dedicated to John the Baptist (who is believed to be interred there) in Damascus, Syria…He kissed the Qur’an in Syria,[97] an act which made him popular amongst Muslims and more unpopular amongst traditionalist Catholics.”
http://en.wikipedia.org/wiki/Pope_John_Paul_II
Michael, jag har försökt ta reda på vilka som står bakom den sajt du hänvisar till. Det är tydligen inte en officiell katolsk sajt, eftersom den har anklagats för att felaktigt påstå sig ha påvligt stöd för sina egna, liberalteologiska ambitioner. Trovärdiga bevis saknas alltså. Själv vet jag naturligtvis inte vad som är sanning eller lögn i denna fråga, men bevisbördan liger väl ändå på den som påstår att någon anmärkningsvärt har skett, typ ”påven kysser koranen”. Därmed avslutar jag denna ”off topic”-debatt.
Lars- katolikerna själva erkänner ju att påven kysste koranen.
”At the end of the audience the Pope bowed to the Muslim holy book, the Qu’ran, presented to him by the delegation, and he kissed it as a sign of respect. The photo of that gesture has been shown repeatedly on Iraqi television and it demonstrates that the Pope is not only aware of the suffering of the Iraqi people, he has also great respect for Islam.”
http://www.catholicculture.org/news/features/index.cfm?recnum=10415
Mikael: Förlåt att det blev lite OT här.
Michael, oavsett om du gillar eller ogillar RKK som samfund, kan man kräva en gnutta källkritik. Själv har jag faktiskt kritiserat katoliker för otydlighet ifråga om islam. Se mitt senaste inlägg om RKK på min blogg. Brist på källkritik skadar dock hela kristenheten. Det gäller t.ex. bloggaren Senapsfröns famösa påstående att den kristna kyrkan blev motståndare till slaveriet först under 1600-talet, och då endast baptister och kväkare. Han menar uppenbarligen att Paulus försvarade slaveriet, samt förtiger kyrkans kamp mot slaveriet under senanantiken och medeltiden (under medeltiden även i Sverige). Se kommentar och länk under inlägget ”Svenska kyrkan – ord och handling” på den här bloggen.
Har du läst min kommentar i denna tråd, eller invänt utan att ha läst? Jag skrev ”Man ska inte tro på pressfotografers ’bildbevis’”! Vilken amatörfotograf som helst, som har en kamera som man kan ställa in bländare och tid på manuellt, kan göra samma trick. För att bevisa att påven verkligen har kysst koranen måste du hänvisa till åtminstone en annan bild, tagen ur en annan vinkel. Men du har lagt ut en länk till samma bild, som det alltid länkas till, varje gång detta påstående förs fram.
Visst kan det vara bra att ha en ledstång att hålla sig i när det gäller denna fråga.
Minst lika viktig är frågan om Evangelisation & friheten att evangelisera utan att bli anklagad för proselytism.
Fenomenet som ofta finns enbart i totalitära stater, men ”våra” representanter i SKR har medverkat till att bereda mattan för Charta Oecumenica – mot bättre vetande ?
I vilket fall som helst är det uppenbart att vi är ”belastade” med frikyrkoledare som snart hart när inte kan skilja på höger & vänster i teologiskt viktiga rågångar.
Skickar en länk till ämnet jag beskrev för något år sedan, men någon rättelse av inblandade har inte skett (fortfarande blindstyren):
http://aletheia.se/2008/09/05/den-%E2%80%9Dlilla%E2%80%9D-skokan-skr/
Dom skrivningar kan man i varje fall ställa upp på. Men vad gäller dom församlingar inom Pingst som inte är med i samfundet? Omfattas dom också av vigselnämndens direktiv? Jag är lost när det gäller den nya organisationen inom Pingst, tyvärr.
Även om jag inte kritiserar det så kan man tycka att det inte skulle behövas en skrivning som säger att pastorer med vigselbevis inte FÅR viga andra än man och kvinna. Alltså ett förbud för en pingstpastor att viga två män. Det borde ju vara självklart för en pingstpastor att det är obibliskt. Men, som sagt, detta tillhör avdelningen för hårklyveri.
Wildwest, ingen pastor som via pingströrelsens vigselnämnd har fått vigselrätt får viga samkönade par. Detta oavsett om församlingen är med i samfundet Pingst eller inte.
Lars vi vet du gillar RKK, men bilden talar väl för sig själv?: http://ivarfjeld.files.wordpress.com/2009/08/john_paul_ii_quran.jpg
Att tolka om detta som något annat än ett kyss- vore riktigt konstigt.
//Michael
Michael, det saknas bevis för att påven Johannes Paulus II kysste koranen. Han fick denna skrift i gåva av en muslimsk delegat och tackade helt enkelt genom att hålla upp den så att alla kunde se den, med följd att nedre delen av hans ansikte doldes sett ur en viss (kamera-vinkel). Genom att använda stor bländaröppning och kort exponeringstid, kan man förminska avståndet mellan två föremål, i detta fall koranen och påvens ansikte.
Ett liknande exempel är det berömda fotot av Olof Palme, då kommunikationsminister, med änglavingar och kungakrona vid invigninen av Borlänge station. Palme stod då framför SJ:s gamla emblem, vinghjulet med kunglig krona, så att hjulet i emblemet skymdes så att bara vingarna och kronan syntes. Man ska inte tro på pressfotografers ”bildbevis”! Palme var ingen ängel, åtminstone inte i biblisk bemärkelse!
Johan S:
Fast det kan väl nästan sägas om alla kyrkor- inklusive din egen? Jag har svårt att tänka mig att t.ex påve Leo X skulle kyssa koranen såsom Johannes Paulus II, eller att påve Pius XII skulle tillåta Buddha statyer på altaret och internreligiös bön (såsom i Basillica of St Francis 27 Oktober 1986). Eller att sådana påver skulle uppmuntra och stå bakom populära katolska präster såsom fader Manning i USA.
Men jag håller med, att titta på hur det har varit och hur det ser ut i dag- så kan man tro att det är tal om olika religioner.
Ja, man kan ju hoppas att Pingst håller fast vid den kristna äktenskapssynen. Det som är oroande är dock att även pingstteologin evolverar ganska snabbt.
Bara under mina 20 år som medlem ändrades i praktiken en hel del. Går man tillbaka 100 år i tiden har ännu mer ändrats; och jämför man med tex Luther för 500 år sedan så kan man ju nästan tro att det är olika religioner.