Det allvarliga med aningslösheten

Jag tycker det är en intressant diskussion som pågår om ”kvinnoföreståndarfrågan”, både här på denna blogg och på andra ställen. Jag lovar att återkomma till den frågan längre fram. Kortfattat, kan jag säga att jag inte anser att den ur bibeltolkningsperspektiv är jämförbar med frågan om hur vi ska ställa oss till homosexualitet och s k homovigslar, vilket antytts i en del kommentarer. Jag ska argumentera mer för det i senare inlägg.

Det jag vill beröra idag är den fråga som de senaste dagarna och under denna vecka, åtminstone, lär vara högt uppe på diskussionstapeten, nämligen frågan om vigsel av homosexuella par. Det aktualiseras ju denna vecka dels av att baptistförsamlingen Norrmalmskyrkan i Stockholm har fattat ett beslut om att införa homosexvigsel (med endast ca 10 % av församlingens medlemmar som röstade för beslutet!), dels av att Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, på torsdag lär fatta samma beslut. Flera andra bloggare har redan kommenterat detta, Ulf Ekman, Stefan Swärd, Aletheia, m fl. Jag ska inte upprepa deras argumentation, utan bara konstatera att dessa beslut att införa homovigsel är klart i strid med både Bibelns samlade undervisning och den kristna kyrkans historiska tradition. Men det som kanske är allra mest alarmerande i detta är kanske den djupa aningslöshet och intellektuella blindhet detta är ett uttryck för.

Det finns två slags aningslöshet här, dels den fundamentalistiskt naiva och selektiva bibeltolkningen som förespråkarna för homovigslar använder sig av (den som helt sonika plockar bort de bibelord som inte passar och tolkar andra som att ”Gud är kärlek” på ett bokstavligt och anakronistiskt sätt), dels den på en del mer evangelikala håll lite mer naivt godhjärtade synen som säger att alla tolkningar är lika goda och att det viktigaste av allt är att vara snäll, så att ingen blir ledsen i debatten. Jag tycker t.ex. att en bokrecension av detta slag är ett uttryck för detta.

Om jag ska uttrycka mig kortfattat (alla bloggens läsare vet att jag har svårt för det), så råder det ingen tvekan om att Bibeln fördömer alla former av sexuell utlevnad som inte är den mellan man och hustru inom äktenskapet. Människan ska inte leva ut alla sina lustar, hon är skyldig att ha självkontroll och styra över det hon gör. (Alla vet att detta med självkontroll inte är lätt, och det är väl få som vågar kasta första stenen. Barmhärtighet, omvändelse och förlåtelse är ord som passar bra in här). Men, det är likväl vad Bibeln lär och vad vi människor är skyldiga att göra. Det betyder, att bl a homosexuella handlingar är synd och något som misshagar Gud, vår skapare.

Att hävda att det Bibeln kallar synd inte är synd, är en ur bibliskt perspektiv mycket allvarlig synd. Att hävda att allt är väl, att säga att det Gud fördömer inte alls är något han fördömer, att som Ormen i Edens lustgård säga: ”Skulle då Gud ha sagt…”  att göra så, är mycket allvarligt. Det finns flera långa texter i Bibeln där människor som gör så fördöms på det allra kraftigaste sätt, Jer 23, Hes 13, m fl, det handlar om de falska profeterna. Bibeln varnar för att välsigna det Gud förbannar och att förbanna det Gud välsingar. Jesus talade också om dem som förför, och sade att det är bättre för dem om en kvarnsten hängs om deras hals och de kastas i havet, än att de förför… Att säga att något som Bibeln kallar synd inte är synd, är att förleda människor. Det är att lura dem in i ett beteende som Gud fördömer, ett beteende om vilket det sägs att ingen som lever så kan ärva Guds rike. Det är m a o att stänga himmelrikets dörr för människor, det är att hindra människor från att se att de måste omvända sig från sina synder, att hindra dem från att se att Gud kommer att döma synden. Det är med andra ord raka motsatsen till kärlek! Villolära på detta område är m a o ytterst allvarligt, eftersom det får sådana allvarliga konsekvenser för de som är involverade och de som drabbas. Detta är alltså inte något där var och en kan tycka som han eller hon vill, chokladglass eller jordgubbsglass, det har alltför allvarliga konsekvenser.

Av just den anledningen är flera av Bibelns författare mycket stränga i sin bedömning av villolärare. Vanliga enkla syndande människor fördöms inte i Bibeln; de manas i stället att komma till Jesus, att omvända sig från sin synd och tro på Herren Jesus och få syndernas förlåtelse. Villolärare däremot, omtalas i desto skarpare ordalag. Läs t.ex. Gal 1:8-9 (och brevet som helhet), 2 Korithierbrevet, Timotheosbreven, Titusbrevet, Kolosserbrevet, Johannesbreven, 2 Petrusbrevet, Judas brev… Överallt fördöms de som kommer med falska läror med mycket stränga och kraftfulla ordalag, de förbannas, de kallas falska bröder, de uppmanas skära av sig alltihop (inte bara förhuden), de kallas falska apostlar, onda, antikrister, de sägs vara styrda av demoner, mm. Dessa människor och deras falska läror behandlades med andra ord inte med respekt som om deras lära var en lik god bibletolkning som någon annans! Johannes skriver t.ex.

”Om någon kommer till er utan denna lära skall ni inte släppa in honom i ert hem och inte hälsa honom välkommen. Den som välkomnar honom gör sig till hans medbrottsling.” (2 Joh 10-11)

När Jesus låter skriva ett brev till församlingen i Pergamon och framför kritik mot dem, så säger han:

”Men något har jag emot dig: att du hos dig har några som håller sig till Bileams lära, han som lärde Balak att gillra en fälla för israeliterna, så att de åt offerkött och bedrev otukt. Så har du också hos dig sådana som på samma sätt håller sig till nikolaiternas lära. Vänd om! Annars kommer jag snart till dig och strider mot dem med min muns svärd.” (Upp 2:14-16)

Till församlingen i Thyatira skriver han:

”Men det har jag emot dig, att du låter kvinnan Isebel hållas, hon som kallar sig profet och lär och förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta offerkött. Jag gav henne tid att vända om, men hon vill inte vända om från sin otukt… ” (Upp 2:20-21)

På Bibelns tid fanns det med andra ord en mycket stark kamp för den rena läran, för sanningen. Man hade en hård linje gentemot villolärare. Inte en hård linje mot icke troende människor utanför församlingen, inte mot vanliga förvirrade kristna människor som har svårt att skilja på höger och vänster, utan mot villolärare. Mot sådana som sitter i ledande positioner eller som eftersträvar att leda utvecklingen åt ett villolärande håll. Mot dessa var linjen tydligt fördömande och avvisande. Om de inte vänder om från sin väg, så ska de ut ur församlingen!

Exakt hur man rent praktiskt skulle kunna tänka sig ett tillämpande av detta i den kristna kyrkan/församlingen i Sverige idag, är jag inte helt säker på. Den som blir utesluten ur församling A, kan ju gatan ner och bli ledare i församling B! Men en sak är säker, att frammana en attityd att alla tolkningar är lika goda tolkningar av Bibeln, att alla tolkningar förtjänar samma välvilliga respekt, att ekumeniken står över allt annat, att det viktigaste av allt är att framstå som snäll och ”tolerant”, det är inte förenligt med Bibeln. Om vi vill följa Jesus i detta avseende, måste vi bli mer tydliga med vad som är Bibelns lära, vad som är den sunda läran. Vi måste bli mer tydliga med att ta avstånd ifrån och fördöma villolära. Vi måste sluta hymla falsk respekt och falsk ödmjukhet, vi måste sluta behandla villoläran som om den bara var ett allmänt mänskligt felande, ungefär som om någon bara råkade köra 3 km för fort och inget hände ju i alla fall. De personer som fattar ett beslut som Norrmalmskyrkan i Stockholm gjort, ingår utan tvekan i den kategori som Jesus skulle ha sagt att det vore bättre för dem med en kvarnsten om halsen…, de ingår utan tvekan i den kategori som håller sig till Bileams lära, till profetissan Isebel, till dem som Paulus skulle kallat falska bröder…! Detta är allvarligt och det måste sägas. Ingen ekumenik är värd mer än detta! Vi måste älska sanningen, kämpa för sanningen, stå fasta för sanningen, och i tydliga ordalag fördöma villoläran och lögnen, därför att lögn och villolära leder till att människor går förlorade!

Jag tycker att Olof Edsinger har skrivit två bra inlägg om detta, här och här. Visst har Dagen och en del kristna ledare utryckt tydligt att de inte delar denna uppfattning  (som Norrmalmskyrkan och Svenska kyrkan har), men på något sätt uppfattar jag inte att vi har varit tillräckligt tydliga ändå. Jag tycker att vi måste säga det ännu tydligare att det är villolära och hur allvarligt det är, att det inte är en legitim kristen tolkning, att den är så oacceptabel att vi inte kan anse dem som driver denna linje som kristna ledare, utan som villolärare som leder människor till att gå förlorade! I den relativistiska och postmoderna tid vi lever i är det så lätt att humma med och låta som om alla uppfattningar är lika goda, och att det egentligen inte är så jätteviktigt vad du tycker så länge du nämner orden Jesus och kärlek tillräckligt ofta. Som framgår av bibelcitaten ovan (Upp 2:20-21), så får  även villolärare möjlighet att omvända sig, men det är givetvis nödvändigt att de fås att inse att de faktiskt är villolärare och falska profeter om de ska kunna ha chansen att omvända sig. Vad ska de annars omvända sig ifrån?

Att kämpa för sanningen och för tydligheten i detta avseende är inte en intellektuell blogglek, det handlar om var människor ska spendera evigheten!

18 reaktioner på ”Det allvarliga med aningslösheten”

  1. William Nielsen

    Intressant med ditt inlägg i denna tråden nu.
    Mitt eget personliga problem är att jag så gärna vill predika Guds ord och hålla bibelstudier.

    Detta gäller tråden och vi har fått löfte om bibeltolkning. För män är det självklart, att kvinnan skall tiga i församlingen eftersom det står så, inte undervisa och inte bli församlingsföreståndare.

  2. Gud välsigna dig.
    1 Kor 6:9 ”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant,…
    1 Kor 6:11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande”. Väldigt enkelt att förstå om man vill förstå. William Nielsen.

  3. Andreas Frost
    Då har inte jag uttryckt mig tydligt nog. Jag menar, att det är väldigt lätt för en person med heterosexuell läggning att tala om andra i rätt eller fel läggning hos dom. När jag var ung kunde jag utan vidare klippa till med bibelorden från både GT och NT.
    ”Så här står det!”

    Har jag rätt att lägga sten på börda för den som frågar utan att jag lyssnat först och vet något om personen som frågat? Hur lite vet vi inte då om varandra på nätet?

    Sexuell läggning är ingen debattfråga. Det går ju inte ens att förespråka att sex hör till äktenskapet för kristna. Det går ju inte ens att påstå att äktenskap är ett begrepp genom hela bibeln mellan en man och en kvinna!

    För min del tror jag på summan av Guds ord som sanning.

  4. Gunnel

    Ja, jag får kanske ta och söka efter lite undervisning i ämnet, mest för att få mer kött på benen. Vad bibeln säger om det hela är dock redan glasklart (ja..har kikat lite i grundtexten).

    ”Det är kusligt med rätt eller fel tänkande för andra, när jag själv har en heterosexuell läggning, anser jag.”

    Farlig inställning om du anser att det inte finns rätt eller fel. Rättesnöret för sanna kristna är bibeln.

  5. Christian: Jag som skrev är inte Johan S. även om jag uppskattar Johan S’s blogg och har en liknande bakgrund som han har.

    Det bibelställe du refererar till handlar om utlevd hs och behandlar inte frågan om de som känner hs dragning alltid kan helas. Ska man så att säga fördömma den som känner så eller den som lever ut det.

  6. Andreas Frost
    Om du vill ha exegetik och vad det står i grundtexten så kan du Googla (gissar jag) på ämnet och namnen Eskil Frank och Gunnar Samuelsson. Den förre präst och rektor den senare pastor i SMK och snart teol.dr.
    Sen får du två olika tolkningar i två olika riktningar. Debatten har pågått under minst 10 år på nätet och i tidningar och behöver inte upprepas en gång till.

    Det är kusligt med rätt eller fel tänkande för andra, när jag själv har en heterosexuell läggning, anser jag. Vi bibeltroende kan bli rättshaverister i debatter. (Jag svara för mig själv som alltid har rätt =))

  7. Johan S skriver om frikyrkliga att de ”anser personer som känner homosexuell attraktion kan/ska botas”.

    Tja du Johan vi frikyrkliga som du som katollik kallar oss är uppenbarligen i ganska gott sällskap eller hur menar du att Paulus annars kunde säga som han gör

    1 Kor 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant,…
    1 Kor 6:11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

  8. Ps. 111:7 Hans händers verk äro trofasthet och rätt, oryggliga äro alla hans ordningar.

    8. De stå fasta för alltid och för evigt, de fullbordas med trofasthet och rättvisa.

    Oryggliga äro alla hans ordningar.
    De stå fasta för alltid och för evigt.

    So what?

  9. Anders skriver: ”I de fall där sexuella handlingar mellan människor av samma kön nämns är det enbart män det handlar om. Alltså kan man om man är bibeltrogen säga att det är synd för två män att ha sex med varandra, men man kan inte säga det om två kvinnor. För att komma ifrån denna pinsamma sanning övergår man istället raskt till att tala om skapelseordningen och lyckas på så sätt blanda bort korten ganska rejält. Skärpning!”

    Jag saxar från Christians inlägg på Stefan Swärds blogg: ”F ö har du aldrig läst Rom 1:26-27?
    Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse”

    Här står det alltså helt klart om kvinnor – så uppmaningen om skärpning kanske bör returneras till dig Anders!

    För övrigt TACK Mikael Karlendahl för att Du VÅGAR stå upp för sanningen i en tid som denna!

  10. Andreas(och Mikael), jag har förgäves försökt få någon att tala om var ordet homosexualitet står i bibeln – alltså i den mening som vi använder det idag. Självklart finns det inte. Begreppet homosexualitet fanns inte när bibeln skrevs, eller ens skrevs om. Först på 1800-talet började man diskutera utifrån sexuell identitet – som en följd av att man insåg att det fanns två kön, inte bara ett – det manliga (som man trodde fram tills dess – kvinnor ansågs bara vara ofullgångna män). I de fall där sexuella handlingar mellan människor av samma kön nämns är det enbart män det handlar om. Alltså kan man om man är bibeltrogen säga att det är synd för två män att ha sex med varandra, men man kan inte säga det om två kvinnor. För att komma ifrån denna pinsamma sanning övergår man istället raskt till att tala om skapelseordningen och lyckas på så sätt blanda bort korten ganska rejält. Skärpning! Skall ni debattera får ni debattera ordentligt. Antingen gäller bibelns ord eller så gäller det inte.
    Det är också förvånande att så kallade klassiskt kristna totalt saknar förmågan till logiskt tänkande. Det borde ju vara glasklart att även bibelns ord kan läsas, översättas och därmed tolkas på olika sätt. Dessutom avslöjar man en aningslös historielöshet där man inte kan se att bibelns ord omtolkats i alla tider och av alla samfund.
    När sedan dessutom jämföra homosexuella kärleksrelationer med pedofili säger väl mest om personens okunskap och fördomar. Men hallå! Vill ni verkligen vistas i samma rum som en sådan person som har åsikter som skulle få Hitler att klappa i händerna?

  11. Tänk så mycket enklare det hade varit om Jesus inte bara hade lämnat efter sig Apostlar som sedan skrev ner den tro de hade fått. Det hade varit enklare om Jesus också hade lämnat efter sig tolkningsnycklarna, så att säga en klippa som kyrkan byggdes på som dödsrikets portar inte skulle ha makt över. Då skulle ju inte heller kyrkan vara splittrad.

    Den vanliga uppfattningen bland frikyrkliga i Sverige som anser att det är synd med utlevd homosexuella handlingar verkar också anse att personer som känner homosexuell attraktion kan/ska botas. Att den homosexuella dragningen så att säga är en följd av synd.

    Katolska Kyrkan skriver i Katekesen att det finns personer som känner homosexuell dragning och varför vet man inte och att dessa personer ska leva i kyskhet. (KKK 2357-2359)

    Det verkar som om det finns olika utgångspunkter och olika slutsatser.
    Den frikyrkliga säger:
    Den som känner homosexuella tendenser kan bli helad och känner man homosexuella tendenser så är något fel.
    Biskopen i svk säger:
    Vi vet nu att det finns en naturlig homosexualitet som inte Paulus visste om därför måste alla få leva ut det och dessutom få gifta sig.
    Katolska Kyrkan säger:
    Det finns uppenbarligen människor som känner homosexuella tendenser och att det utgör en prövning för dessa personer och att de kallas till att leva i kyskhet.

    Det skulle vara intressant att höra vilken syn som Karlendal har.

    För övrigt så anser jag att den förvirrade synen på homosexuella handlingar en följd av en helt förvirrad syn på det kristna äktenskapet.

  12. Förresten Mikael, jag efterlyser en liten studie i grundtexten om vad den säger i frågan om homosexualitet. Just själva ordet ”homosexuell” förekommer vad jag vet inte i grundtexten. Går det att bevisa utifrån grundtexten att utlevd homosexualitet är synd? Det hade väl varit något att kolla upp!? 🙂

    God bless!

  13. Wow säger jag bara! Jag blir så glad när man som du står upp för sanningen! Guds ord är sanning! Med lite sökande i bibeln i frågan om utlevd homosexualitet så skulle alla med läskunskap se vad Herren säger om det hela. Synd synd synd och åter synd.

    Man hör/läser ibland en del säga: ”Kärlek kan ju inte vara fel! Om två människor älskar varandra är ju bara vackert, oavsett om de är av samma kön”

    Skulle man resonera likadant om kärleken (med sexuella inslag) mellan exempelvis far och son? Är den då också vacker? Det är ju kärlek som kärlek. Det är absurt! Man borde kanske inte bli förvånad om sådant blir acceptabelt någon gång i framtiden. Hur långt ska människa falla i sin synd egentligen? Det finns rätt och fel, och bibeln är rättesnöret.

    Gud välsigne dig!

  14. Tack Mikael för ditt ställningstagande.

    Kanske kan du skicka en insändare till någon tidning? (t.ex Dagen)

    Det behövs verkligen pastorer som står upp för sanningen!

    Forsätt kämpa med Guds frid som övergår allt förstånd.

    Frid vare med dig!

  15. Tänkvärt. Hur lätt hamnar vi inte i våra diken!

    Det jag ofta studsar inför i den aktuella debatten är det utpräglat individualistiska sätt som man betraktar bibeltolkning på. Ingen tolkning kan vara bättre eller sämre, individens omdöme (eller brist på) och klarsyn (eller brist på) har blivit högsta norm. På sätt och vis är det en spegelbild av den romersk-katolska synen på auktoritet, fast tvärt om. Där RKK gör biskopen av rom till sin yttersta och ofelbara norm, gör många moderna protestanterna istället individen till detsamma. Med splittring och kaos som följd.

    I den tidiga kyrkan var skriftens auktoritet självskriven, och kyrkans gemensamma uttolkning av den var alltid höjd över den enskilda individens. Trons regel, vad som trotts överallt av alla heliga var den självklara tolkningsramen när Bibeln skulle tolkas. Luther kallade detta ”Kyrkans eniga vittnesbörd” och menade att det var såsom att förneka Kristus själv att avvisa det.

    Ensam är inte stark. Det skeende som pågått i ett antal år nu har lärt mig, som är uppvuxen i en miljö där ”traditionen” betraktas med misstänksamhet, framförallt det.

  16. Kan församlingen och och i förlängingen svenska baptistasmfundet (eller vad de heter) stå kvar i baptisternas världsförbund (om det nu finns något sådant) efter detta? Jag antar baptister internationellt inte delar denna syn.

    F ö frågar man sig hur pingst ffs ställer sig i denna fråga? Vågar man inte säga något? Stora svenska pingstförsamlingar tillåter praktiserande HS att vara medlemmar och i vissa fall även framträda på plattformen, så de kanske inte kan säga något, även om det kanske är skillnad mot att införa vigsel. Är det en tidsfråga även här? Undrar hur världspingstkonferensen skulle reagera om de fick reda på förhållanden i den församling som står som huvudarrangör nästa år?

  17. Mikael
    Ännu en lång, välskriven Blogg med många trådar att dra i. Du har gett hänvisningar och jag vill bara tacka för att du sett den märkliga kopplingen utlevd homosexualitet och kvinnliga präster och pastorer här och kanske här:
    http://www.credoakademin.nu/index.php/forums/viewthread/959/

    ”och” är ett bindeord. Enligt bibeln är utlevd homosex synd men om en kvinna vill ägna sig åt att studera Guds ord och sen förmedla det i vår tid kan inte jag för min del koppla det till synd.
    Vad vet män om kvinnors kamp?

    Jag för min del är utbildad inom sjukvården men vem har gett mig mitt stora intresse för vad bibeln förkunnar? Har inte Gud rätt att kalla och utrusta vem han vill?
    Jag skall inte gå händelserna i förväg men ser fram emot dina tankar om en församlingsföreståndare. Det borde väl finnas någon lämplig man i en församling, som kan bli det om en kvinna till äventyrs predikar?

Lämna ett svar till Christian Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.