Är helgon och reliker ett hedniskt arv?

Många protestanter är av den uppfattningen att den katolska tron på Maria och andra helgon, och bön till dem, är hednisk avgudadyrkan och vidskepelse som smugit sig in i den kristna kyrkan under antiken eller medeltiden. Många tror att detta skedde efter att kejsar Konstantin ”gjorde kyrkan till statskyrka”. De tror att bön till Maria har sitt ursprung i hednisk dyrkan av olika modergudinnor, som var vanlig i antikens värld. På samma sätt tror man att vördnaden för reliker är ett hedniskt arv från samma tid eller senare. Det kan dock inte bli mer fel än så. I detta blogginlägg börjar jag med frågorna om Konstantin och relikerna.cropped-St-Peters-Square-I-believe-in-the-Holy-Catholic-Church.jpg

 

Konstantin

Kejsar Konstantin, som blev medkejsare i Romarriket (en av fyra) år 306, ensam kejsare 324 och dog 337, gjorde inte kyrkan till statskyrka. Det är helt enkelt ett felaktigt påstående. Konstantin blev själv kristet troende någon gång tidigt under sin kejserliga karriär, men han döptes först strax innan sin död. Han gjorde kristendomen till en tillåten och laglig religion. Dessförinnan hade den alltså var olagligt och hade bara ett par år innan, i början av 300-talet, varit utsatt för en av de största förföljelserna någonsin. Eftersom Konstantin själv var troende och menade att det vore bra för riket om den kristna tron spreds, så började han också gynna kyrkan på olika sätt, bland annat genom att betala för olika kyrkobyggnationer. Men kyrkan blev inte statens religion förrän i slutet av 300-talet, långt efter Konstantins död.

Fortsätt läsa ”Är helgon och reliker ett hedniskt arv?”