Halldorf, pingströrelsen och tystnadens metod

Joel Halldorf skriver i sin ledare i Dagen idag om den svenska pingströrelsens teologiska metod för att förändra läran. Han tar sin utgångspunkt i den förändrade synen på idrott som ägde rum under 1960-70-talen. Han skriver: ”Att en ung kyrklig rörelse ändrar sig på en del områden är i sig inte något underligt. Men förändringen av synen på idrott i Pingströrelsen verkar ha skett utan några egentliga diskussioner. Först är idrotten bannlyst och kritiserad, sedan följer under 1960-talet ett antal

Fortsätt läsa

Varför detta nu?

Jag har i dagarna gjort ett stort vägval som får stora konsekvenser. Jag har gått ut med att jag tror att det är rätt att döpa även spädbarn till Kristus. Det betyder att jag inte längre ser dopet i första hand som ett uttryck för den enskilda individens personliga ställningstagande för Kristus. Dopet är ett sakrament i vilket Gud handlar frälsande och genom vilket en människa – spädbarn till vuxen – blir upptagen som medlem i Guds församling. Detta sker

Fortsätt läsa

Jag lämnar pingströrelsen

Min tid i pingströrelsen är över. Jag avstår av fri vilja från att söka pastorstjänster inom samfundet igen. Det bibelstudium jag skulle ha hållit på den nationella pingspastorskonferensen i januari är avbokat, dock inte för att jag ville det, utan för att planeringskommittén för konferensen ville det. Allt detta beror på en och samma orsak: Jag har ändrat dopsyn. Jag kan inte längre utifrån Bibeln motivera varför spädbarn ska utestängas från det kristna dopet och från att upptas i Guds

Fortsätt läsa

Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 2

I somras på Nyhemsveckan talade Niklas Piensoho om ett ”paradigmskifte” – att vi kristna måste ändra vårt sätt att förhålla oss till omvärlden. Han tog exempel från den i vårt tid så aktuella homo-rörelsen och s k pride-parader – i stället för att ”uscha” och ”fya” ska vi välsigna och bemöta människor med kärlek och be för dem. Samtidigt menar han sig tydligen inte ha ändrat sig vad gäller läran. Vad menade han då med ”paradigmskifte”? För han kan ju

Fortsätt läsa

Påven – med vem kan man likna honom med?

En del har jämfört Niklas Piensohos nyhemstal med den den nye påven Franciscus uttalanden i några intervjuer. De menar att dessa har gjort samma sak när de försöker mana fram en annan ton hos oss kristna i vissa frågor. Någon har till och med ställt frågan om vad jag anser om den jämförelsen. Jag börjar nu bli tämligen trött på Piensoho-debatten; det är ju inte speciellt roligt att försöka diskutera viktiga teologiska sakfrågor med dem som vägrar delta. Men jag

Fortsätt läsa

Kompromisslös och evangelisk?

Säga vad man vill om Carl-Henric Jaktlund, men nog är det lätt att tolka honom som om han var en listig debattör, som knappast något politiskt parti skulle avvisa som talskrivare åt sina politiker! Med retorisk slughet har han, i sin ledarkrönika i Dagen idag, i några snabba, enkla penseldrag målat upp alla som inte sympatiserar med honom och Niklas Piensohos nyhemstal som lagiska och kärlekslösa personer som inte förmår predika ett sant evangelium om nåd! Samtidigt framställer han sig

Fortsätt läsa

Vem bestämmer över teologin i Pingströrelsen?

Dan Salomonsson sade i en intervju i Världen idag den 21 augusti: ”– Teologin i Pingströrelsen äger varje pingstförsamling. Det är inte så att det teologiska nätverket utformar teologin. Möjligtvis beskriver vi den. Men det är den lokala församlingen som är ansvarig för den teologiska utformningen. Det finns ingen instans över den, konstaterar Salomonsson.” I tidningen Dagen den 10 sep skriver Dan Salomonsson, Sören Perder och Ulf Sundkvist, som är föreståndare i Uppsala respektive Örebro respektive Karlskrona, och medlemmar i

Fortsätt läsa

Tala mer om arvsynden!

Då var semestern slut för denna gången och jag är åter i hetluften. Det finns vissa ord och begrepp som det inte är värt att kämpa för. Dit hör alldeles uppenbart begrepp som ”kristen höger” och fundamentalist. Men ett ord som dock förtjänar att lyftas fram ur glömskan är följande: När stora katastrofer och saker som kan karaktäriseras som onda handlingar inträffar, är det aldrig lätt att finna de rätta orden och definitivt inte i snabba intervjusituationer. Därför kan jag

Fortsätt läsa

Rucka inte på läran!

Jag håller med Elisabeth Sandlund om att Svenska kyrkan borde satsa på att hålla sig väl med sin kärntrupp av trogna gudstjänstbesökare, dem som vill vara en gudstjänstfirande församling och som har en levande kristen tro. Jag håller med om att man inte ska rucka på läran. Problemet är väl att man dessvärre redan gör det i väldigt stor utsträckning. Den bästa vägen för Svenska kyrkan anser jag vara följande:

Fortsätt läsa

Reformera Svenska kyrkan – och frikyrkan!

Jag hör till dem som har lite blandade känslor inför Svenska kyrkan. Ibland kanske det också märks i mina blogginlägg. En del upprörs kanske också över en del kritik jag ibland framför gentemot detta samfund. Men, faktum är att jag trots all kritik ändå i grunden är mer positiv än negativ till Svenska kyrkan och hade jag varit något mer luthersk i teologin, så skulle jag gärna ha verkat inom det samfundet på något sätt, om det hade varit möjligt.

Fortsätt läsa