Sunt tänkande

Det är roligt att läsa debatten här på bloggen. Jag konstaterar att den ibland går livligt och ibland också i viss mån utöver vad mina inlägg handlar om. Som alla kanske förstår, så är det inte alltid möjligt för mig att svara på eller ta upp alla trådar som dyker upp i kommentarerna. Jag försöker i stället lägga krutet på mina inlägg, som sedan kan debatteras. Av vad man kan läsa i debatten och i vad som även kommer fram när man en längre tid följer kristna tidningar som Dagen, så finns det några områden där jag anser att jag borde lägga mer krut i framtiden för att därigenom kunna verka för ett sunt tänkande. Fortsätt läsa ”Sunt tänkande”

Predestinationen – uppföljaren

Det är med intresse jag följt debatten här på bloggen. Utan tvivel så väcker ämnet predestination starka känslor. Och så har det varit genom historien. Detta har diskuterats åtminstone sedan Augustinus dagar och den definitiva lösningen på alla frågor har ännu inte uppnåtts eller fått allmänt erkännande, och vi lär väl knappast uppnå full enighet på denna blogg heller. Jag själv är definitivt inte färdig med detta ämne och vill gärna akta mig för att slå fast vad alla ska tro i denna fråga. Men jag ska i detta inlägg delge några reflektioner jag gjort angående detta och jag hoppas att det kan bidra till en viss ökad förståelse.

Jag har också inför detta inlägg ögnat igenom en intressant bok som heter Divine Foreknowledge: Four Views. With Contributions by Gregory A Boyd, David Hunt, William Lane Craig, Paul Helm. Red. James K Beilby och Paul R Eddy. Downers Grove, Illinois, IVP, 2001. Vissa saker jag skriver har jag hämtat från denna bok. Jag har dock inte haft tid eller ork att skriva en recension av denna bok ännu, vilket hade varit trevligt, utan det blir bara ytterst sparsamma referenser. Det hade varit intressant annars att mera på djupet bearbeta W L Craigs uppfattning. Men kortfattat är denna bok upplagd så här:

Det finns fyra olika huvudtolkningar av frågan om Guds förutvetande och om det är förenligt med människans fria vilja. De fyra bidragsgivarna till boken företräder varsitt synsätt och har skrivit varsitt huvudkapitel för att argumentera för sin syn. De övriga tre har så fått ge sin respons till vars och ens huvudkapitel. På så vis har förhoppningsvis alla synsätt fått en rättvis behandling. De fyra är:

Gregory Boyd – Open Theism. Framtiden är inte till fullo bestämd och är även för Gud till stora delar okänd. Han kan inte veta vad människor kommer att göra med sin fria vilja, utom i de fall där han själv bestämt går in och avgör vad som ska ske, och sätter snävare gränser för vad de kan besluta. Människan har libertariansk fri vilja.

David Hunt – Enkel förutvetandesyn. Gud vet allt som kommer att ske i framtiden. Människan har libertariansk fri vilja.

Willia Lane Craig – ”Middle knowledge view” eller molinism. Gud visste innan han skapade världen vad varje fri varelse skulle fatta för beslut under vissa givna omständigheter. Han visste alla möjliga sorters världar han skulle ha kunnat skapa. När han därför valde att skapa den värld vi lever i, så valde han t.ex. indirekt att skapa en värld där Judas Iskariot skulle förråda Jesus. Han hade kunna skapa en värld där Judas Iskariot inte gjorde det, men Gud gjorde inte det. Därför har Gud på ett sätt både förutbestämt och ändå inte. Människan har libertariansk fri vilja.

Paul Helm – Augustinism-Calvinism. Gud har ordinerat allt som ska ske i förväg. Han orsakar aktivt det goda, han tillåter det onda. Människan har kompatibilistisk viljefrihet.

Så långt recensionen. Jag har inte tid eller ork för mer av det just nu. Detta är långt nog ändå.

Men, jag har några övriga reflektioner utifrån den diskussion som varit. Det första som jag ändå tycker att man borde kunna slå fast är följande: Fortsätt läsa ”Predestinationen – uppföljaren”

Calvin och den dubbla predestinationen

Det är roligt att notera den livliga kommentarstrafiken med anledning av mitt föregående inlägg om Jean Calvin. Nu har dessutom Christianity Today fått in de länkar jag syftade till (jag läste papperstidningen och fick inte med de rätta länkarna när jag skrev), de är Comeback, Reluctant och Mistake. Imorgon kommer sista länken på CT:s sida som jag hänvisat till (What Calvin Gets Right: Even those who vigorously disagree with the Reformer are still impressed), den om tre icke-reformerta som ändå haft god nytta av Calvin (kanske syns den till höger på min blogg i CT:s RSS). Och missa absolut inte den spännande artikeln om fem saker som baptister kan lära sig av Calvin, av Timothy George. Den sistnämnda artikeln kan med fördel tillämpas på svenska frikyrkliga överlag.

I detta inlägg tänkte jag beröra den tämligen svåra frågan om Guds suveränitet och människans fria vilja – den som handlar om förutbestämmelse och frälsning. Den är svår dels för att Bibeln faktiskt innehåller delvis motstridiga texter här, åtminstone till synes, och dels för att själva tanken att något så viktigt som vår frälsning skulle vara förutbestämt och till synes inte ligga i våra händer, är så skrämmande i sig. Jag är inte helt färdig själv med alla detaljer i denna stora fråga, men jag vill ändå här lyfta fram vad reformert teologi säger i detta ämne, dvs den teologi som framförallt ser Calvin som sin föregångsman, och inte Luther. Jag vill lyfta fram den reformerta teologin, eftersom jag anser att den har starka bibliska grunder och förmodligen minst begrundad av troende kristna i detta land, jämfört med annan teologi. Jag försöker beskriva vissa aspekter av reformert teologi som jag har uppfattat den, och jag gör inte anspråk på att vara heltäckande, långtifrån. De läsare som tycker att detta är förskräckliga tankar bör betänka att detta inte är läror från någon liten sekt, utan ifrån en mycket stor del av den historiska kristna kyrkan. Detta är inte grundat på vissa  lösryckta bibelcitat, utan på stora delar av Bibeln. Om man inte gillar det som här skrivs, måste man vara beredd på att försöka ge en bättre förklaring på de bibeltexter som här nedan anförs och inte bara avfärda detta som hemskt! I slutet av inlägget knyter jag också an till att detta inte enbart är en teologisk fråga, utan också en mycket gammal filosofisk tvistefråga om vilken de lärde inte är eniga. Det är säkert mycket jag förbisett att skriva, inte har utrymme och tid att skriva, osv, men håll till godo med några funderingar. Fortsätt läsa ”Calvin och den dubbla predestinationen”

Jean Calvin – Sveriges nye reformator?

Det är i år exakt 500 år sedan 1500-talets kanske störste kristne reformator, fransmannen Jean Calvin, föddes. Han är inte direkt upphöjd till skyarna i Sverige, men utomlands är han synnerligen uppskattad, och de som ser honom som sin teologiska lärofader verkar bli allt fler. Som uppvuxen i pingströrelsen har jag inte direkt fått Calvin serverad med morgongröten, men efter att som tonåring och sedermera vuxen ha upptäckt den reformerta teologins många fördelar, dess systematiska klarhet och tydlighet, dess starka exegetiska grund i ett studium av hela Bibeln, dess frihetsskapande potential och Calvins mycket tydliga betoning på Andens roll, så tycker jag det skulle vara önskvärt i dessa tider av förberedelse för världspingstkonferensen, att vi i den svenska pingströrelsen och inom den övriga svenska frikyrkligheten kunde återupptäcka och anknyta till det starka teologiska arv som Calvins teologi innebär. Fortsätt läsa ”Jean Calvin – Sveriges nye reformator?”

Teologi – vad är det och vad ska vi ha det till?

När jag växte upp i pingströrelsen på 70-talet, hade vi ingen teologi- och/eller pastorsutbildning. (Man kunde läsa kortare period på folkhögskola, men det var allt). Alla var emot sådant. Det ansågs strömlinjeforma predikanterna för mycket och det ansågs farligt för tron. Det enda man visste om teologi var, att de som innan teologistudierna var brinnande i Anden, blev efter sådana studier förtorkade tvivlare, och sådana dög inte som predikanter! Det var bättre om predikanten själv enbart läste Bibeln och den kristna bokringens böcker (från Förlaget Filadelfia) och leddes av Anden!

Jag höll väl mig själv till mönstret något så när fram till ca 14-15 års ålder. Fram till dess hade jag läst enbart Bibeln och uppbyggelselitteratur, och det med stort intresse. Men i årskurs åtta fick vi en teckningslärare i klassen som var socialist och ateist och som tyckte det var en väldigt stimulerande uppgift att försöka övertyga klassen två frikyrkopojkar att kristen tro var bluff och båg. Han lyckades inte – jag blev teolog och pastor; den andre blev bl.a. missionär. Men det han åstadkom i alla fall hos mig, var en nitälskan till försvara evangeliet! Jag vägrade gå med på hans argument, jag vägrade ge mig. Även om jag många gånger inte kunde svara på hans kritik, så började jag där och då ivrigt söka efter litteratur som skulle hjälpa mig med argumentationen, så att jag skulle kunna försvara evangelium mot dessa attacker och i stället försöka övertyga denna teckningslärare att han hade fel, så att han skulle komma till insikt om evangeliets sanning och bli frälst! Fortsätt läsa ”Teologi – vad är det och vad ska vi ha det till?”