Var den tidiga kristna kyrkan protestantisk eller katolsk?

Det finns flera katolska läror och traditioner som Anders Gerdmar i sin bok ”Guds Ord räcker – evangelisk tro kontra romersk-katolsk” menar är ”efterbibliska” och därmed felaktiga, men som vi katoliker menar är bibliska och sanna. Anders Gerdmar vill reducera vad man får och inte får säga är kristen lära till vad han och andra protestanter förmår läsa ut ur bara Bibeln. Det är det som menas med Skriften allena (sola scriptura). Och det får märkliga konsekvenser. Gerdmar måste dra ner en ogenomtränglig mental rullgardin mellan den siste apostelns död och den närmast efterföljande kyrkohistorien.

church-192583__180Problemet med säga att endast Bibeln är källan och normen för vad som är kristen tro är förstås att läran om Skriften allena i sig själv inte håller för det måttet. Det står inte i Bibeln att det är bara det som uttryckligen skrivs i Bibeln som är enda källan till kristen lära. Det står däremot tydligt i Bibeln att vi som kristna ska följa både den muntliga och den skrivna förkunnelsen/undervisningen. Se till exempel vad Paulus skriver i 1 Kor 11:2, 23 och 15:1-3.  Eller 2 Thess 2:15, där det står:

Fortsätt läsa ”Var den tidiga kristna kyrkan protestantisk eller katolsk?”

Varför tror protestanter på katolska traditioner?

Det finns många saker man skulle kunna skriva om utifrån tidningen Inblicks förra och lite mer anti-katolska nummer. Det är numret där de riktigt rejält frikyrkliga tar i från magen och uttrycker sin rädsla för katolicismen, i detta fallet mest representerad av den katolska vördnaden för Maria. Tillförordnade chefredaktören Ruben Agnarsson framför på olika sätt sin oro över att detta har sitt ursprung i forntida modergudinnekulter. IMG_2317 Det ligger naturligtvis ingenting i det överhuvud taget och av flera skäl, som jag ska återkomma till. Det har faktiskt lika lite med det att göra som bilder av solen på SMHI:s väderkartor har med dyrkan av Solguden att göra. Jämförelsen mellan modergudinnekulter och vördnaden för Maria ligger på samma nivå. Men innan jag skriver mer utförligt om det, vill jag först förbereda det genom att resonera en aning utifrån Sven Nilssons gästkrönika i tidningen. Och som parentes, jag tar med bilden av det aktuella numret av Inblick även denna gång. Den är så katolsk på något sätt! Och det vill jag ju gärna ge mitt stöd till.

En lämplig utgångspunkt för kommande resonemang om den katolska läran om Maria, är att börja fundera över varför vi överhuvud taget håller olika läror för sanna. Varför tror vi det eller det? Protestanter brukar hävda att vi bara ska tro på de läror som uttryckligen har sitt stöd i Bibeln (Skriften-allena-principen). Och de är därför negativa till det katolska talet om Skrift och tradition, och det katolska talet om ett läroämbete. Sven Nilsson som varit pastor inom både Örebromissionen (fint namn) och Trosrörelsen, skriver:

Fortsätt läsa ”Varför tror protestanter på katolska traditioner?”

Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 1

I Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, under Niklas Piensohos ledning, är det bråda dagar nu. Det är mycket som diskuteras. Världen idag skriver om det. Ska troendedop krävas för medlemskap eller ska även andra släppas in? Ska det krävas någon livsstilsförändring hos dem som vill bli medlemmar? Ska de som lever i homosexuella parrelationer kunna bli medlemmar utan att sluta med det? Osv. Niklas Piensoho betonar att det måste ske en synkronisering mellan det som är gemenskapen och det som är medlemskapet. Församlingen ska vara en varm gemenskap med plats för upprättelse.

Här finns det flera frågor att diskutera. Det gäller dels naturligtvis dopet och församlingssynen, och dels frågan om omvändelse, synd och dom och församlingssynen. Utifrån tidningsartikel och lite information jag fått från annat håll, är jag tämligen säker på att min egen uppfattning skiljer sig ganska väsentligt från Niklas Piensohos och hans vapendragares åsikter.

Jag väljer här att diskutera enbart den första frågan som handlar om dopet och församlingssynen. De andra frågorna är av något större karaktär och jag kommer ta upp dem ordentligt i kommande inlägg. Men jag tror att alla dessa frågor sammantaget visar att Filadelfia i Stockholm, om Piensoho får som han vill, är på väg att utvecklas bort ifrån att vara en stabil pingstförsamling av klassiskt evangelikalt snitt till att bli en mer allmänreligiös intresseförening av mer folkkyrklig karaktär. Orsakerna till det tror jag är olika. Jag tror inte att Niklas Piensoho är en liberalteolog eller har felaktiga motiv, men jag tror att konsekvensen av hans undervisning och den praxis han driver kommer att få konsekvensen att Filadelfia blir en liberalteologisk församling på lite längre sikt. Jag tror inte att det är hans avsikt, men jag tror det blir konsekvensen. Goda avsikter är inte alltid tillräckligt, vilket kommer att visa sig.

Fortsätt läsa ”Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 1”

Oro kring den nye påven och läroämbetet

Det verkar som om den nye påven Franciscus olika uttalande i intervjuer och liknande vållar en hel del oro i katolska kretsar. Tidningen Katolsk observatör har publicerat en artikel skriven av två italienska journalister, en intervju med de två journalisterna och en ledarartikel om saken, Får man kritisera påven? Se även länkarna till den första artikeln. Den förre pingstpastorn och snart upptagne katoliken Martin Ekenvärn skriver också om det på sin blogg, liksom Henrik Engholm, före detta äldstebroder i en pingstförsamling i Norrland och lärare på Livets Ords universitet.

Det är intressant att ha detta med i sitt perspektiv när man funderar över den senaste tidens diskussioner om läroämbete, vilket jag bland annat själv har varit delaktig i. Begreppet ”läroämbete” är ju inte ett helt oproblematiskt begrepp. Vi kan ganska lätt utifrån vårt protestantiska perspektiv av stora kyrkosplittringar och många tusen olika samfund ibland längta efter mer fasthet och ordning. Det är då lätt att fascineras av det vi uppfattar som en sådan fasthet i den Katolska kyrkan och dess påveämbete. Katolikerna talar ju om ett Kyrkans läroämbete, magisterium, och ser det framför allt förkroppsligat i påveämbetet, som anses kunna uttala sig med ofelbarhet när påven så vill. Dvs, allt en påve säger anses inte ofelbart, men i vissa lägen kan han välja att uttala sig ofelbart i lärofrågor och så att säga sätta ned foten och avsluta diskussionen.

Fortsätt läsa ”Oro kring den nye påven och läroämbetet”

Intressant av Ulf Ekman – men följdfrågor kommer

Det har börjat komma fram en del intressanta ting i den senaste tidens olika debatter i kristna tidningar och på bloggar. Det senaste är Ulf Ekmans artikel i Dagen idag: Församlingen är ingen isolerad ö. Den är i sin tur närmast ett svar på Sigvard Svärds artikel i gårdagens Dagen, där han ställde frågan: Hade Livets Ord grundats idag?

Ekman skriver huvudsakligen om den viktiga frågan om hur teologin/läran ska skötas hos oss kristna idag. Han skriver detta med utgångspunkt från de debatter som uppstått bland annat i samband med den s k  piensoho-debatten, även om han inte direkt nämner det. Några pingstpastorer i ledande ställning gjorde då klart att i pingströrelsen så sköts teologin av och i den lokala församlingen. Varje församling är en autonom enhet och kan själva bestämma över sin teologi och är i princip inte ansvarig inför någon.

Fortsätt läsa ”Intressant av Ulf Ekman – men följdfrågor kommer”

Kristna och Mose lag

Man kan ofta läsa en hel del debatt på internet om huruvida kristna ska lyda Mose lag eller inte. Ofta när någon kristen argumenterar för att man borde hålla ett visst bud inom något område (oftast sexualetiken), blir han eller hon ofta anklagad för att vara godtycklig och inkonsekvent. Ska man hålla ett bibliskt bud, så borde man väl i så fall hålla alla buden i Bibeln! Och den som säger så har väl oftast då ett par rejäla färgstarka exempel på lagar som den stackars inkonsekvente kristne då borde hålla också. T.ex. att det ska vara dödsstraff på än det ena eller det andra, att man inte får äta griskött osv. Den kristne som menar att vissa bud ska åtföljas, blir ofta anklagad för att vara ”fundamentalist” eller ”bokstavstrogen” eller något annat hemskt.

Andra som ”upptäckt” våra ”hebreiska rötter” har kanske andra idéer om vad vi borde följa – olika högtider eller annat.

Jag vill här ge några kortfattade och lösa tankar, långtifrån heltäckande.

1. Utifrån en extremt ”bokstavlig” läsning av Mose lag, så borde vi kristna inte hålla något av den alls, eftersom det tydligt står att den är given till Israels folk. Om man då inte är Israel, så borde saken vara klar.

Fortsätt läsa ”Kristna och Mose lag”

Ny inriktning för teologin behövs

Det ska bli intressant att se vilken riktning Dagens nya artikelserie om Teologi från Syd kommer att ta. Den har i alla fall börjat bra. De växande kyrkorna i syd, i det vi brukar kalla tredje världen, kännetecknas alla av att de tror på Bibeln. De tror att när man läser Bibeln, så läser man en bok skriven av författare som har ett budskap de vill framföra och som de menar är livsviktigt och sant. De uppfattar det som att de i väldigt stor utsträckning lever i samma mentala värld som de bibliska författarna. De har med andra ord inga problem med att tro att de s k övernaturliga händelser som beskrivs i Bibeln verkligen har ägt rum. De har inget behov av några modernistiska eller postmodernistiska tillrättalägganden av bibeltexterna. De tror att det de bibliska författarna ville säga med sina texter, är det som Gud vill säga, och att det är sanningen. Fortsätt läsa ”Ny inriktning för teologin behövs”

Dagens Gardell och andra ting

Även jag har tittat på Jonas Gardells första TV-program i serien ”Åh, Herregud!”. Enligt Dagen är recensenterna relativt måttligt förtjusta – lite för mycket av Gardells ego, helt enkelt. Bitte Assarmo skriver en kritisk recension av serien efter några förhandstittar i Världen Idag. Jag tycker att C-H Jaktlund är inne på några kloka tankar om serien i sin blogg. Fortsätt läsa ”Dagens Gardell och andra ting”

Sunt tänkande

Det är roligt att läsa debatten här på bloggen. Jag konstaterar att den ibland går livligt och ibland också i viss mån utöver vad mina inlägg handlar om. Som alla kanske förstår, så är det inte alltid möjligt för mig att svara på eller ta upp alla trådar som dyker upp i kommentarerna. Jag försöker i stället lägga krutet på mina inlägg, som sedan kan debatteras. Av vad man kan läsa i debatten och i vad som även kommer fram när man en längre tid följer kristna tidningar som Dagen, så finns det några områden där jag anser att jag borde lägga mer krut i framtiden för att därigenom kunna verka för ett sunt tänkande. Fortsätt läsa ”Sunt tänkande”