Hur kan man veta vilken tolkning som är rätt?

Hur kan man veta vilken tolkning av Bibeln som är rätt? Hur kan man skilja mellan sund lära och vilseledande lära?

Dessa frågor är inte på något sätt nya. Kyrkan har brottats med dem i alla århundraden. Här kommer ett citat av kyrkofadern Vincent av Lérins, från år 434. Påfallande modernt och aktuellt.

Fortsätt läsa ”Hur kan man veta vilken tolkning som är rätt?”

När blev ”katolsk” ett namn på en kyrka?

När blev begreppet ”den Katolska kyrkan” ett namn för den kristna kyrkan i sin helhet för första gången?

Ordet ”katolsk” kan i sin grundbetydelse översättas med ”universell” eller mer ordagrant ”enligt” (kata) ”det hela” (holos). Som sådant syftar det på den kristna kyrkan i sin helhet som finns i hela världen. I den betydelsen kan det förstås som ett adjektiv. Men ordet som sådant används också med stort ”K” som ett namn – på den Katolska kyrkan. Frågan är då när det inte bara var ett ord som syftade på alla kristna i världen, utan mer specifikt kom att användas som syftade på en specifik Kyrka.

Fortsätt läsa ”När blev ”katolsk” ett namn på en kyrka?”

Kardinaler, biskopar och Skriften allena

I dessa dagar när vi i Sverige gläds över att biskop Anders Arborelius har blivit utsedd till kardinal av påve Franciscus, så finns det anledning att fundera över varför vi har sådant som kardinaler och biskopar. Och det är även ett utmärkt exempel på varför den protestantiska läran om Skriften allena i praktiken inte kan fungera som protestanterna önskar och tror.

Fortsätt läsa ”Kardinaler, biskopar och Skriften allena”

Franciskus av Assisi ville omvända muslimsk härskare till Kristus

De flesta människor känner till det katolska helgonet Franciskus av Assisi (1181-1226). Många känner till hans goda relation till djur och hur han såg Gud i naturen. Hans dikt ”solsången” är vida känd. Så också att han grundande en munkorden, franciskanerorden, som är känd för sitt fattigdomsideal.

Men inte så många känner till att han drevs av en stark passion att predika evangelium för muslimer.

Fortsätt läsa ”Franciskus av Assisi ville omvända muslimsk härskare till Kristus”

Tre invändningar mot katolsk tro besvarade

När jag skriver om den Katolska kyrkan och lyfter fram att den är unik på olika sätt, att den är den kyrka som Jesus Kristus grundade och som alla kristna egentligen borde tillhöra, möter jag av naturliga skäl flera invändningar från olika protestanter. Här ämnar jag bemöta tre av dem. Först svarar jag lite kort, sedan lägger jag ut texten lite mer:

Invändning 1: Katolska kyrkan kan inte göra anspråk på att vara den ursprungliga kyrkan, eftersom de ortodoxa kyrkorna i öst har minst lika god om inte bättre grund för ett sådant anspråk. Både församlingarna Jerusalem och Antiokia till exempel, kan ju enligt Apostlagärningarna göra anspråk på att ha grundats tidigare än församlingen i Rom. Därför är det mycket märkligt att hävda att Katolska kyrkan skulle ha en särställning.

Fortsätt läsa ”Tre invändningar mot katolsk tro besvarade”

Fyra artiklar om islam och den kristna världen du inte får missa

Är islam en fredens religion? Betyder ordet ”jihad” verkligen i första hand bara en fredlig inre ansträngning till att bli en bättre människa? Eller betyder det i praktiken och från islams begynnelse egentligen erövringskrig”?

Och gör korstågen att vi kristna är likadana kålsupare som muslimerna? Eller gör korstågen att vi kristna från väst är värre än muslimerna? Är det vårt fel att det är konflikt mellan den islamiska civilisationen och den kristna civilisationen i dag?

Fortsätt läsa ”Fyra artiklar om islam och den kristna världen du inte får missa”

Europa, islam och aposteln Jakob

I dessa dagar av terrorism som begås i islams namn, av människor som drömmer om ett nytt muslimskt kalifat och hela världens underkastelse under islam, finns det anledning att påminna oss om vår gemensamma västerländska, kristna historia.

Som jag tidigare skrivit om här och här, så erövrades Spanien under 700-talet av muslimska erövrare – de så kallade morerna. Dessa upprättade ett kalifat i Spanien, med allt vad det innebar. Spanien var på väg att gå samma öde till mötes som hela det forna kristna Mellanöstern och Nordafrika. Den muslimska erövringsvågen stoppades i centrala Frankrike år 732 vid slaget i Poitiers, då Karl Martell och hans frankiska trupper besegrade en muslimsk armé.

Fortsätt läsa ”Europa, islam och aposteln Jakob”

Finns det utombibliska läror som både protestanter och katoliker tror på?

Finns det utombibliska traditioner eller läror som både protestanter och katoliker tror på?

Många protestanter brukar ofta kritisera oss katoliker för att vi tror på utombibliska traditioner, att vi tror på läror som inte direkt kan utläsas ur Bibeln. Vi kritiseras för att vi tror att den gudomliga uppenbarelsen inte bara är given till kyrkan genom Bibeln utan också genom den muntliga traditionen. Vi kritiseras också för att vi tror att Gud har gett kyrkan ett läroämbete som han leder på ett sådant sätt, att det aldrig skulle slå fast någon felaktig lära som bindande för de kristna att tro på.

Utifrån den kritiken skulle man ju kunna tro att protestanterna har sitt på det torra och bara tror på sådant som direkt kan utläsas ur Nya eller Gamla testamentet. Men är det så i verkligheten eller finns det utombibliska läror och traditioner som även protestanterna tror på, fast de inte är medvetna om det?

Svaret på den frågan är ja! Det finns sådana läror som i stort sett alla kyrkor och samfund omfattar, inte bara Katolska kyrkan utan även alla de ortodoxa kyrkorna, och alla lutheraner, reformerta, anglikaner och i stort sett de flesta andra protestantiska samfund.

Men varför en protestant som menar att Skriften är högsta auktoritet och enda källa till gudomlig uppenbarelse skulle tro på följande läror är en gåta. Ingen av dem kan nämligen direkt utläsas ur Bibeln. Den ena av dessa läror är i strikt mening inte utombiblisk i betydelsen att den saknar bibliskt stöd, men den var och är en kontroversiell och inte så självklar tolkning. Men vanans makt gör att många ändå ser den som självklar.

Fortsätt läsa ”Finns det utombibliska läror som både protestanter och katoliker tror på?”

Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens? – del 2

Som jag tidigare har skrivit, så har jag läst boken The Myth of the Andalusian Paradise – Muslims, Christians, and Jews under Islamic Rule in Medieval Spain, utgiven 2016, av den amerikanske forskaren Darío Fernández-Morera.

Det är en bok vars huvudsyfte är att slå hål på vad som enligt författaren är en traditionell historisk myt, nämligen att det medeltida muslimska Spanien var ett strålande exempel på ett gott mångkulturellt samhälle där muslimer, judar och kristna levde sida vid sida i ömsesidig harmoni och samverkan och där kulturen just därför blomstrade. Darío Fernández-Morera gör detta genom att gå tillbaka till de gamla källorna från denna tid, från 700-talet till 1400-talet, både muslimska och kristna källor.

När han gör detta framstår inte det muslimska Spanien som ett tolerant samhälle med god samexistens. Inte när man läser vad dåtidens muslimer och kristna faktiskt skriver. Och boken är full av citat från dessa texter som belägger detta, både i huvudtexten och i fotnoterna.

Fortsätt läsa ”Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens? – del 2”

Varför borde du uppskatta kejsar Konstantin den store?

År 306 blev en man vid namn Konstantin kejsare i en del av det Romerska riket. Från 312 härskade han över hela den västliga delen av riket och han hade strax innan blivit kristen! Därför genomförde han att kristendomen från och med 313 blev en tillåten/laglig religion i hela det Romerska riket. Samma kyrka som bara ett par år innan, i början på 300-talet, hade fått utstå sin kanske allra värsta förföljelse, den så kallade diocletianska förföljelsen. Nu blev samma personer som förut blev fängslade för sin tro i stället gynnade och hedrade av kejsarmakten. På den tiden sågs detta självklart som ett mirakel från himmelen.

Senare i historien har man kommit att mer betona negativa aspekter av detta – att kyrkan från och med då mer och mer kom att hamna under olika furstars inflytande och med tiden blev en statskyrka. Katoliker och ortodoxa ser i detta i allmänhet en Guds goda hand i historien, som successivt låter sitt rike genomsyra de samhällen där kyrkan finns. Så tänker även många lutheraner och reformerta. Men det finns många röster – inte bara bland olika protestantiska grupper – som snarare ser 300-talet och den epok som inträdde i och med Konstantin som det stora avfallets tid i den kristna historien.

Fortsätt läsa ”Varför borde du uppskatta kejsar Konstantin den store?”