Varför lämnar människor den kristna tron?

När man gjort undersökningar i USA om varför så många unga människor lämnar den kristna tron och den kristna kyrkan – och här i denna film den Katolska kyrkan – så är svaren påfallande ofta rent intellektuella. Man anför olika skäl som att tro och vetenskap inte går att förena, att det inte finns vetenskapliga skäl att tro, att kristna gjort så många onda saker genom historien, att religionen är orsak till allt våld, etc. Och kristna har många gånger gett upp försöken att försvara tron.

I denna drygt elva minuter långa video svarar biskop Robert Barron på flera invändningar som dessa.

Och han kritiserar framför allt de egna katolska sammanhangen, där man borde ha vetat bättre och där man borde ha kunnat svara på dessa invändningar och bedriva en god apologetik. Han manar oss alla att ta upp apologetiken på allvar och bli bättre på detta. Alla dessa invändningar mot kristen tro kan enkelt besvaras om man anstränger sig lite grann. Barron uppmanar till läsning av goda klassiska apologeter från förr, som kardinal John Henry Newman och G K Chesterton, och nyare som C S Lewis och Peter Kreeft.

Att ge intellektuella argument för den kristna tron och att delta i samhället, i kulturen, i det intellektuella livet med mera, utifrån den kristna världsbilden argumentera rationellt, blir allt mer viktigt i den tid vi lever. Detta gäller oavsett vilken sorts kristen man är – katolik eller annan.

9 reaktioner till “Varför lämnar människor den kristna tron?”

  1. När jag ser hur det argumenteras inom de kristna leden kan jag inte annat än förvånas över att inte fler omprövar sin tro. I de mest spektakulära fallen varnar man från B för A. Därefter tar man ett antal år på sig att propagera för A och lämnar B. När det ifrågasätts hur sådant handlande är möjligt och försvarbart så väller det fram kunniga människor och levererar ogenerat de mest krystade förklaringar.

    Ofta framstår det som övertydligt att det inte är ett intellektuellt övervägande som leder fram till ett visst resultat utan snarare så att man utifrån ett beslut nebulöst beslut hittar belägg för det man kommit fram till.

    1. Visst är det så 🙂
      Dvs att tron inte bygger på endast intellektuella beslut, fattade efter år av akademiska studier. Jag menar, vad skulle det vara för tro?
      Tron kan aldrig vara helt intellektuell, men inte heller endast känslomässig.
      En människa med en lycklig tro har funnit en balans mellan intellektet och känslorna.

      1. Nu är det väl ändå så att hänvisningarna till känslor inte är så vanligt förekommande. Känslorna är i vart fall inte de argument jag tänker på.

        Tänkbart exempel i verkligheten?: De intellektuella övervägandena talar för den katolska läran, men känslorna har fått mig att för närvarande satsa på…

  2. Här är min berättelse nur jag nästan lämnade församlingen och tron:.
    I min hemstad Kassel ligger de tyska baptisternas förlag och chefredaktören för dess veckotidning, ”Die Gemeinde”, medlem i samma församling, undrande om jag kunde skriva en insändare som motvikt till de ibland hätska antiabortinsändare som kom in då, i början av 80-talet när abortlagstiftningen nyligen liberaliserats, ungefär som i Sverige. Detta gjorde jag gärna, skrev en å-ena-sidan-å-andra-sidan text som var försiktigt positiv till lagstiftningen och undertecknade med Thorsten Schütte, Kiel, eftersom jag studerade där. Kort därefter predikade tyska ”Ja till Livet” ordförande i baptistkyrkan i Kiel och ondgjorde sig över min insändare. När jag pratade med honom efter gudstjänsten om det olämpliga i att i predikan skälla ut en person som kan vara i publiken, fick jag svaret att jag hade mig själv att skylla. Satte aldrig mera foten i baptistkyrkan i Kiel utan gick sporadiskt till katolska kyrkan nära studentrummet. När jag hamnade med ett svensk statsstipendium i Uppsala gjorde jag en nystart och gav baptistförsamlingen där en chans, vilket blev mycket lyckat. Men det var nära till att abortfrågan hade katapulterat mig ut ur ett aktivt kristet liv och sedan dessa har jag inte sagt flaska i denna fråga förrän nu, efter att ha bearbetat ett annat stort trauma, limbon med tillfälligt uppehållstillstånd innan jag fick stanna i Sverige för gott:
    https://gront.mp.se/debatt/inhumant-med-tillfalliga-uppehallstillstand/

    1. Intressant, Thorsten! Tack för din berättelse! I en annan kontext kan det nog vara ungefär tvärtom (den mer konservative kan ”stämplas ut”), men principen att vi bör vara rädda om varandra som personer (inte utslätade i sak) är viktig, och inte minst ungdomar som vågar ”sticka ut” (vilket jag själv gjorde i olika frågor i 20-årsåldern) bör få uppmärksamma och hövliga ”mothugg”. (Redaktör Josef Axelsson i Kyrka och Folk svarade t.ex. ytterst hövligt på en insändare där jag – mirabile dictu! – angrep Martin Luther ;o).

      1. Tack, Andreas för den snälla återkopplingen. Jag hade inte haft något emot att diskutera med predikanten i insändare, på en församlingskväll eller vid kyrkkaffet. Men att angripas i en predikan – det var magstarkt.
        Ett anat ämne där jag kört huvudet i väggen är att diskutera med kreationister – när jag på argument baserade på naturvetenskap får bibelord ryckta ur sitt sammanhang tillbaka – då blir en äkta dialog omöjlig.
        Jag trösta mig med att Vår Herre måste ha humor, mycket humor, för att stå ut med oss…

  3. Einstein sade: ”Alla som på allvar sysslar med naturvetenskap blir övertygade om att en ande framträder (för oss) i naturlagarna – en ande som står långt högre än människan, och inför vilken vi med våra begränsade krafter måste känna oss ödmjuka. På så sätt leder det naturvetenskapliga arbetet fram till en religiös känsla av särskilt slag.” [Ur ”Einstein, his life and universe”, av Walter Isaacson, 2007]
    Mitt gudsbevis är den ytterligt avancerade konstruktionen av tillvaron vi ser, från Big Bang för 13-14 miljarder år sedan, till livet, med DNA–RNA–proteiner och en ytterligt avancerad konstruktion av vår kropp. Och det skulle ha pillat ihop sig av sig själv? Av en slump? Ånej.
    Termodynamikens andra huvudsats är: ”Ett isolerat systems entropi minskar aldrig”. Entropin, ‘oordningen, kaoset’ minskar aldrig i (det totala) systemet: jorden, solsystemet, galaxen…
    Rudolf Clausius [tysk] 1856: ‘The entropy of the universe tends to a maximum.’ ”Universums oordning går mot ett maximum”. Värmedöden…
    (Man konstaterade ju tidigt, på 1820-talet, att det totala systemets högsta värme aldrig kunde bli högre, varmare. Någon ‘utveckling’ uppåt var inte möjlig, när man funnit den varmaste punkten.)
    Men det här är alldeles för komplicerade ting för (ordinära) naturvetare… Det måste till en Einstein…

  4. Varför så många unga lämnar den kristna tron kanske helt enkelt beror på att den äldre kristna generationen inte längre vill vara representanter och föredömen för Jesus Kristus med allt vad detta innebär moral-etiskt och uppfyllandet av de två budorden som uppehåller hela lagen, nämligen att älska Gud av hela sitt hjärta samt att älska sin nästa såsom sig själv men även förnekandet av det egna jaget med tillägget att bära Jesu kors samt att förlåta sin nästa och att be för sina fiender istället för att hata sina fiender. Hur många av oss som kallar sig kristna är beredda att leva så?

  5. ,Intellektet mitt eller ditt, litet eller stort kan vara i vägen och ett hinder eftersom jag/vi med det vill på skriftlärt sätt räkna ut summan hur tron fungerar !
    Vår gamla syndanatur är ofta präglad i vårt sinnelag av en lyckotro ,
    där vi kanske tror vi kommer till en nivå där allt ska gå så lätt och alla bekymmer försvinner och bara salighetskänslor .
    Som jag upplevt det så är det Nöden våndan kvalen Förkrosselsen som kan föra oss oberoende intellekt eller något annat tankemönster som får oss att se med andra ögon ! Kallas för jagets död genom korset budskap i Jesus Kristus !

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.