Äntligen katolik!

Idag den 26 juni 2016 har det äntligen hänt! Jag har upptagits som medlem i den Katolska kyrkan. Nu är jag katolik. Och jag har nu fått ta emot tre sakrament i den Katolska kyrkan, bikten, eukaristin och konfirmationen. Denna process började rent formellt någon gång efter den 11 oktober förra året, då jag offentligt tillkännagav mitt syfte att bli katolik och som jag skrivit om här. Efter det datumet tog jag kontakt med den katolska kyrkoherden här i Blekinge och påbörjade min trosundervisning i syfte att bli katolik. Och nu är jag framme!13522483_900937680017906_1850454479_n

Den andliga och tankemässiga processen började givetvis tidigare. De som följt min blogg har under en längre tid kunnat skönja en tilltagande ”katolicering” av min teologi. I backspegeln kan man naturligtvis hitta både det ena och det andra i sitt tidigare liv som var uttryck för denna gradvisa process. Men kanske den första och stora direkta händelsen var, när jag någon gång i slutet av 2012 eller början av 2013 för första gången i mitt liv slogs av tanken, att den Katolska kyrkan kanske faktisk har rätt. Sedan dess har jag läst och studerat, lyssnat och samtalat, haft en enorm brottningskamp och samtidigt upplevt en stor glädje i att äntligen hitta hem. Och resten är historia, som man brukar säga. Och även om jag inte tog kontakt med någon katolsk präst i syfte att konvertera innan jag offentligt tillkännagivit mina avsikter för församlingen och på bloggen, så har jag givetvis känt mig starkt dragen till det katolska i mycket god tid innan jag tog steget. Men det är inte plats att beskriva den processen här.

Jag har valt den franske biskopen Frans av Sales (1567-1622) till mitt skyddshelgon. Han var bland annat biskop av Genéve och verkade i regionen söder därom, eftersom staden Genéve var i kalvinisternas händer. Hela regionen hade blivit kalvinistisk tidigare under 1500-talets mitt, men Frans av Sales verkade för att återkatolicera den.

Frans av Sales kom till regionen redan som nybliven präst och satte genast igång med att försöka återföra invånarna i regionen till den katolska tron. I början vill de inte lyssna på honom eller ses med honom offentligt, så därför började han skriva flera olika traktater i vilka han försvarade och argumenterade för den katolska tron på punkt efter punkt. Han gick sedan runt på natten och stack in dessa traktater under dörrposterna, så att folk i hemlighet skulle kunna läsa och begrunda. Detta och hans mycket bra predikningar ledde till att regionen under ett par decennier blev katolsk igen. Det finns en uppgift om att det var så många som 72.000 personer som omvände sig till katolsk tro genom hans verksamhet. Och det skedde genom att han skrev och argumenterade, predikade bra och var allmänt uppskattad som kristen människa.61NiJAtgOCL._SX321_BO1,204,203,200_

Efter Frans av Sales död 1622, samlades dessa traktater och gavs ut i bokform under namnet (i engelsk översättning) The Catholic Controversy – A Defense of the Faith.

Förutom denna har han även skrivit en del andra böcker som blivit väldigt populära. Han ska även ha besökt Jean Calvins åldrade efterträdare Theodore Beza i Genéve och samtalat med honom. Det ledde dock uppenbarligen inget vart.

Han helgonförklarades 1665, förklarades för kyrkolärare 1877 och utsågs till skyddshelgon för journalister och författare 1923, på grund av sitt författande och sina predikningar.

Jag finner honom vara en mycket inspirerande person på många sätt. Jag känner mig rätt mycket befryndad med honom, eftersom jag tycker att hans skrivande av traktater i syfte att argumentera för den katolska tron påminner mig om mitt bloggande. Hade han levt idag, hade han säkert haft en argumenterande teologisk blogg, där ”kalvinister” (läs frikyrkliga) och även svenskkyrkliga hade kunnat läsa hemma i smyg och låta sig övertygas om den katolska trons sanning. Och vem vet vad som blir resultatet av mitt bloggande i framtiden. Frans av Sales var en mycket stor och framgångsrik person i det som protestanterna kallar ”motreformationen”. Det känns inspirerande att få ha ett sådant föredöme som förebedjare i himlen.

Detta blogginlägg är dock inte tänkt att vara en storskalig argumentation för katolsk tro; det får vänta till andra inlägg. Detta är bara ett tillkännagivande av den goda nyheten.

65 reaktioner till “Äntligen katolik!”

  1. 1 Joh 10:28, katolska versionen: ”Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand om de har ett skyddshelgon.” 🙂

    1. Tjingeling! Har du läst Bibeln så har du redan läst den katolska versionen och ändringar är helt överflödiga. Särskilt som din ändring inte stämmer med någon som helst kristen lära, vsare sig katolsk eller annan.

  2. Inte lätt att veta om man ska gratulera. Jag gör det i alla fall ur den tanken att du känner att du kommit fram till något tillfredsställande, ”nu är jag hemma”. Så vill kanske de flesta känna.

    ” Denna process började rent formellt någon gång efter den 11 oktober förra året, då jag offentligt tillkännagav mitt syfte att bli katolik…” Ja, rent formellt. Då du sysslade med Mariologin och skrev blogginlägg i Världenidag – vill minnas i fyra delar – dristade jag mig att förbehållslöst påstå att du redan hade bestämt dig och att resonemanget var ett exempel på fasadlegitimation. Det var inte ”researchen” och hypoteserna som ledde till konverteringsbeslutet utan det var beslutet som styrde resonemanget.

    Det hindrar mig inte från att gratulera och önska all framgång och lycka i fortsättningen!

  3. Välkommen, välkommen, välkommen!

    Och som jag sagt förut är Frans av Sales en av mina favoriter. Jag vänder mig ofta till honom för förbön inte bara för hjälp att förklara katolsk tro för de icke-katoliker som försetts med fördomar om katolsk tro, utan även för det otroliga tålamod och den förtröstan på Gud som den helige Frans besatt. En oerhört fascinerande människa som ju inte bara var missionär utan också mystiker och andlig vägledare åt många.

  4. Då får jag passa på att ta tillfället i akt och beklaga så mycket 😀 😛 😉 .

    /Magnus

  5. Måste vara ärlig och beklaga. Jag tror den som söker sin tillflykt på stenen Petrus istället för Klippan med stort ”K” (Kristus) kommer bli besviken. Har så oerhört svårt att förstå hur personer som annars varit riktiga tänkare lägger ner allt sunt förnuft och köper detta ‘färdiga paket’. Men, men, det är inte läge för detta samtal nu, utan vi får ta det om några år ‘om Herren dröjer’ som de gamla pingstvännerna brukade säga.

    Lycka till Mikael. Gillar dig ändå, även om jag inte förstår ditt beslut.

    Mvh Daniel

    1. Du behöver inte oroa dig. Mikael är i bättre händer är någonsin 🙂 Klippan Petrus är nämligen densamma som Klippan Jesus.

      Jag satt senast idag, under kommunionen, på knä och med huvudet så djupt jag kunde komma i tacksamhet över den oerhörda nåd jag fått genom att upptas i Katolska kyrkans fulla gemenskap. Det är underbart. Jag har inte ångrat mig för en sekund.

      1. Marie

        Den gode Daniel verkar leva för att misskreditera detta ”N Å G O T”, som han har noll koll på.

        Lika fruktlöst, som innehållslöst, som meningslöst.

        Låt oss be en dekad för hans tillnyktring. Även antikatoliker som St Paulus, fanns det hopp för.

        Amor vincit omnia. Et vincit omnia Veritas.

        Allt Gott

        1. Nå, men Anders, inte ”förföljer” väl Daniel kristna i samma mening som Saulus gjorde det?

          (”Även Saulus gillade att man dödade honom”. ”Saulus andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar”).

          Men visst – fanns det hopp för honom finns det hopp för oss alla!

  6. Stort grattis Mikael till upptagningen och grattis till att du vågar följa ditt hjärta. Jag hoppas och tror att du är och förblir lycklig på din väg.

  7. Grattis!

    Kristkonungens institut, som har en präst i Stockholms katolska stift, är mycket förbundna med den hel. Frans av Sales. Han är mycket bra!

    Lycka till i ditt katolska liv! Hoppas att Din familj följer Ditt vägval!

  8. Grattis jag blev själv upptagen den 19 mars i år i Kristus Konungens församling här i Göteborg så jag vet hur bra det känns Guds välsignelse önskar jag dig.

  9. Jag önskar dig Guds välsignelse i ditt beslut att bli katolik. Hoppas att du nu finner den frid du sökt men inte funnit som pingstvän. Känns dock lite underligt att en så bibelförankrad person som du talar om skyddshelgon, men detta ingår ju i paketet som katolik där inte längre skriften är den enda auktoriteten i trosfrågor.

    Allt gott!

    1. Hej Henrik, det beror på att läget är mer komplicerat än vad än enkel sola Scriptura-syn ger vid handen. För att komma fram till en sådan syn, måste man nämligen lita på något mer än Skriften. Likaså när det gäller frågan om vilka böcker som ska ingå i Skriften samt vilken tolkning av Skriften som är den rätta. Och om vi måste lita på något mer än Skriften för att kunna förstå vilken roll Skriften ska ha, vilka böcker som ska ingå i den osv, då börjar vi kanske inse stt en enkel protestantisk uppfattning inte är riktigt hållbar. 🙂

      1. Jodå, Mikael, det finns onekligen lite väl enkla ”protestantiska uppfattningar”, och alldeles särskilt om man förenklar dem. Jag vet att jag sagt det förut – men Gödels ofullständighetssater är tänkvärd läsning för både påvetrogna och andra. Sola Scriptura-principen behöver inte vara fel för att principen inte ordagrant återfinns just i Skriften (jfr dock 1 Kor. 4:6 – och de upprepade Jesusorden ”det står skrivet” i kampen mot djävulen) tillsammans med en förteckning över vilka böcker som ska räknas som kanoniska. Det behöver inte vara något förödande motsägelsefullt i det för någon annan än den som pressar ”Sola” på ett sätt som reformatorerna aldrig avsåg (Skriften är ju t.ex. inte enda källan till kunskap ö.h.t., inte ens till kunskap om Gud).

        Att jag tror på Skriftens vittnesbörd om Kristus behöver inte främst grunda sej på Kyrkans auktoritet (där vi ju f.ö. också har ett auktoritetsproblem – vilken auktoritet har egentligen Kyrkan skild från Skriftens vittnesbörd?) – utan lika gärna på Skriftens självvittnesbörd, Skriftens dynamik eller dynamit, Skriftens Ande och pånyttfödande kraft, Jesus´ makt och myndighet sådan den uppenbaras i Skriften. (Det blir ungefär som när man, helt riktigt, säger att ”Gud allena” är upphovet till allt som finns och någon kommer och säger ”ja, men vem är då upphovet till Gud” – som ju onekligen också ”finns” – o.s.v.). Kyrkan har givit oss Skriften – OK, i en mening, men har inte Skriften såsom Guds uppenbarade ord också givit oss Kyrkan, den som är byggd på profeternas och apostlarnas grundval? ”Alla dina ord är ande och liv”.

        Man kan mycket väl som (barnslig) kristen tro på skyddshelgon eller i varje fall på att t.ex. ens mormor på ett särskilt sätt följer och ber för en även efter sin död. Även om Jesus inte talar om ”deras helgon i himmelen” utan om ”deras änglar i himmelen” (vilket givetvis inte utesluter skyddshelgonläran, men gör skyddsängelläran betydligt mer skrift-grundad). Men den goda och utifrån Skriftens självvittnesbörd och höga anspråk fullt rimliga Sola Scriptura-principen (ingen konstigare härledning än Treenigheten, jfr 1 Kor. 4:6) gör att vi varken bör godta eller binda samveten vid vilka besynnerliga – påstått reformatoriska – äktenskapsbegrepp som helst eller vid en mängd nästan lika besynnerliga – påstått katolska/allmänkyrkliga – helgonkriterier och helgonförklaringar och skyddshelgonval.

        Nå, glad sommar hur som helst! Jag är en intresserad läsare av din blogg och räknar dej fortsatt som en del av http://friapsalmboken.blogspot.se/search/label/Fr%C3%A4lsarens%20kyrka%20i%20Sveriges%20land

  10. Beklagar verkligen att vi på ett sätt förlorat dej, Mikael. Men gläds samtidigt åt att du inte förlorat tron på Frälsaren, samt åt att du kört med öppna kort och inte driver någon ”kryptoromersk” linje som pastor/präst i EFS och Svenska kyrkan. Den ärligheten och öppenheten uppskattar jag, det ska du veta!

    Sen var ju Frans av Sales en god kristen, ungefär som sin samtida Johann Arndt (denne var ju liksom John Bunyan uppskattad även bland många katoliker). Men skyddshelgon??? Tycker nog att Birgitta Ekman valde bättre än du och Ulf; själv skulle jag absolut föredra Maria om jag fick välja (i andra hand Johann Arndt, men honom, eller dominikanermunken Savonarola, har väl påven aldrig ens övervägt att helgonförklara – en sån där ruskig ”protestant”!). Men ni kanske tyckte att Maria verkade för upptagen? (Borde man inte fråga skyddshelgonet in spe först om det ställer upp eller kan man räkna med att den andliga förmågan i den himmelska världen är fullt kompatibel med den utan tvivel goda viljan?)

    Måste nog säga att just skyddshelgon- och helgonförklaringstraditionerna hör till det bedrövligaste inom den s.k. katolska tron. (Jag ber inte ens om ursäkt ifall jag lät raljant härovan – det var ju just vad jag var). Men de har absolut det goda med sej att man mer regelbundet än vid de stora jubileerna aktualiserar goda kristna män och kvinnor kyrkohistorien igenom. (Ungefär som mormonernas märkliga lära om ”dop för döda” haft det goda med sej att de utvecklat en enorm släktforskningsiver). Det vill jag också gärna bidra till, jfr http://helakyrkansjunger.blogspot.se/.

    Nåja, jag betraktar dej inte som ”ohjälplig”, Mikael (liksom du nog inte betraktar mej). Vi har väl alla våra små förhoppningar om varandra. Och det är nog inte svårare att lämna romersk-katolska kyrkan än andra samfund (även om det är svårare att bli upptagen, men det är verkligen inget jag kritiserar den för). Allt gott för både tid och evighet tillönskas dej av hjärtat! / Andreas Holmberg, EFS

  11. Grattis att Du har hittat Din personliga väg inom den kristna tron. Det kommer alltid att finnas konvertiter och samfundsbytare, åt alla håll inom kristenheten, och jag betvivlar inte att deras kallelse är äkta. Lika övertygad är jag dock att majoriteten av oss kristna har fått kallelsen ”gräv där du står” och ska verka för den kristna tron och det kristnas enhet där man befinner sig. De som har en äkta kallelse att konvertera har samtidigt en stor uppgift: att verka som brobyggare.

  12. All välsignelse önskar jag dig. Beklagar inte.

    Kommer jag en dag att följa dig? Den som lever får se.

    De gånger jag hittills lockats (frestats?) av tanken har det inte – som hos dig – handlat om någon insikt om att katolska kyrkan ”har rätt” utan en upplevelse av att den andliga kraften inom svenska kyrkan nu är på väg ta slut, eller kanske slutligen på väg att medvetet förspillas; och då måste man ta vägen någonstans. Och vad är då naturligare än att återvända dit varifrån vi kommit?

    1. Torbjörn! Borde inte Missonsprovinsen vara ett naturligare val för dig som SvK:are än RKK som står i bjärt kontrast till Luthers reformation?

      /Magnus

        1. Vi måste vara klara över att kyrkornas totala återförening förisso vore en önskvärd sak, men inte om det sker på sanningens bekostnad (som Taiwanesen sa: ”Ett land – ett BRA system” som svar på fastlandskinas slogan ”Ett land – ett system”) eller för att vi vill vara många. Då kan man ju landa var som helst.

          Jag tackar Rom för att Rom inte godtar en konversion av typen ”ni är ju i alla fall minst dåliga” eller ”det har blivit ännu sämre hos oss”, utan att man avkrävs ett instämmande i alla påvliga dogmer. Det gör sikten klarare, för mej åtminstone. Jag tackar Gud för Missionsprovinsen och ber om Andens enhet genom fridens band. Kan en kommande påve backa på en del punkter (och då måste ju alla påvetrogna tro på honom, eftersom han är felfri ex cathedra!) kan jag mycket väl tänka mej en kristenhetens yttre återförening, vilket som sagt vore en god sak och en nåd att stilla bedja om. Till dess får vi nöja oss med att ”bara” vara förenade i vinstocken Kristus, i ”det fördolda livet i Gud”.

          (Har tid att skriva extra mycket – varning utfärdas! – eftersom jag nyss gått på semester. Men jag återupprepar att jag mycket beklagar att Mikael gått förlorad för Efs, liksom jag utan tvekan skulle beklaga om Torbjörn lämnade vår kyrka åt sitt öde. Jag försöker dock tolka den senares uteblivna beklagande till det bästa).

          1. ”Kan en påve backa på en del punkter…kan jag mycket väl tänka mig en kristendomens yttre återförening”

            Enligt David Wilkersons profetior, så kommer just detta att ske – påven kommer att backa på vissa punkter och protestanterna på vissa punkter, och sedan blir det en yttre återförening som bygger på liberalteologisk grund – de katoliker och protestanter som är sanna kristna kommer samtidigt att få det alltmer svårt. Men vi får hoppas att den profetian inte går i uppfyllelse.

  13. Mikael, min bön är att du med ett rent samvete och med ett uppriktigt hjärta predikar och håller dig till apostlarnas lära, följer och håller dig nära vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och är en fyrbåk för sanningen, AMEN ( det är i Honom vi rör oss och är till )

  14. Gratulerar, bäste Mikael!

    Jag hoppas du kommer att vara nöjd med din konversion till katolicismen under resten av livet!

    Herrens nåd och frid!
    Thomas

  15. Mikael jag beklagar ditt val, samtidigt tror jag du är ärlig i din övertygelse, men hur förklarar du nedanstående sitat ur boken ”The Glories of Mary”, som år 1971 godkändes av den katolska kyrkan som god läsning för katoliker. 

    I denna bok sägs bl.a. följande om Jesu Mor Maria:
    – Deltog i världens skapelse
    – Är allsmäktig
    – Offrade sin son på korset
    – Lyfter syndare från avgrunden och möjliggör för dem att komma till Gud
    – Ingen kan bli frälst utom genom henne
    – Har nycklarna till paradiset
    – Är nådens tron
    – Andens gåvor kan bara fås genom hennes händer
    – Är medlare mellan människor och Gud
    – Förgäves åkallar någon Fadern, som inte dyrkar henne som Mor.

    Kan du verkligen med rent samvete dela denna katolska syn på Maria

    1. Har man inte skriften som yttersta auktoritet kan ju mångahanda märkligheter godtagas och obibliska läror florera så som de gör inom KK.. ”Skulle då Gud ha sagt?” Märkeligt minsann..

    1. Det är en bok från 1800-talet. Slå gärna upp den. Jag använder en webbapparat som begränsar mig så jag inte kan citera. Du har en punktlista och inga som helst citat. Det ser nämligen mest ut som missförstånd. Maria deltog inte i världens skapelse. Allsmäktig är endast Gud. Hon offrade sin son på korset. Det kan du läsa i din egen Bibel. Maria valde Guds vilja, hur smärtsam den än var. Hon ställde upp på att låta offra sin son. Hon stod där, vid korset. Hon var närvarande, men hon gjorde inget för att förhindra det som skedde. Inget. Vilken normalt fungerande förälder som helst hade kastar sig fram och krävt att istället själv bli korsfäst, bönfallit makthavare och soldater, samlat släkten till en våldsam fritagning – ja, vad som helst för att rädda sitt barn. Men Maria var förberedd. Hon visste att ett svärd skulle gå genom hennes själ. Hon visste att hon måste offra sin son.
      Lyfter syndare från avgrunden gör hon med sina förböner. Bönen öppnar dörren för Gud att handla och löser andliga bojor. Maria är en mäktig förebedjare i himlen.

      Maria är nödvändig för din och min frälsning. Självklart. Hade hon inte fött, fostrat och helt lagt sin sons liv och död i Guds händer så hade ingen frälsning funnits. Den Jesus som är Vägen, Sanningen och Livet kom till oss genom Den Helige Ande – och genom Maria.

      Nycklarna till paradiset låter bara som en omskrivning av ovanstående alternativt är en beskrivning av henne som förebedjare.
      Dyrkan tillkommer Gud allen. Däremot gör vi rätt i att liksom Jesus vörda hans Mor…

      1. Återigen: jag är begränsad av min lilla lånade apparat, men enligt det lilla jag kunnat få fram vari jag just inte kan kontrollera riktigheten och heller inte kan länka till rör det sig om Glorie di Maria som utkom 1750, skriven av Alfonso dei Liguori som utnämndes till kyrkolärare år 1871.

          1. Helgonförklarad, vilket här bevisligen visar att bara för det så kan det saknas några bestick i lådan…

        1. ”Källan” är en engelsk titel på en bok som Inge ”citerar” på svenska ur! Vem har skrivit boken? Varför citerar Inge på svenska om det är en bok på engelska? De så kallade citaten på svenska är ogoogle-bara.
          Inte mycket till ”källa” med andra ord.

  16. Min fråga till er som talar om Marias betydelse är, varför predikade aldrig apostlarna om Maria utan endast om Kristus?

    1. Bra fråga, Anders. Mycket bra fråga (dock talar Paulus om ”född av kvinna” och jag skulle själv säga att Johannes´ i Uppenbarelseboken 12 talar om Maria som förebild för kyrkan eller om kyrkan under klara paralleller till Maria). Men en romersk katolik hänvisar förmodligen främst till något slags ”esoterisk kunskap” som gått vidare muntligt eller uppenbarats successivt, efter att Nya testamentets skrifter, i mina ögon den äldsta bevarade traditionen, som av någon anledning inte finner det viktigt att betona Maria på romerskt vis, var ett avslutat kapitel. Har t.o.m. hört förklaringen att Maria själv förbjöd folk att vörda henne på det alldeles speciella viset, och varför inte också vi ska respektera hennes önskan är mer än jag begriper (fast jag gärna vördar henne på andra vis och betraktar henne som salig mer än andra kvinnor om än inte som störst av kvinna född).

      Ändå är frågan relevant; det är något i själva proportionerna som förryckts om man jämför somlig förkunnelse och mariologi med Nya Testamentets. Förmodligen har det med ”obefläckade avlelse”-läran att göra, den som gjorde Maria unik redan innan hon bar Jesus och som gjorde världens frälsning beroende av Marias ”Ja” lika mycket som av Jesus´ ”Ja” (”sin Fader Sonen lydig var”). Läste just Ivan Shmeljovs skildring av Gamla Valamo, och där sjöngs i varje fall en hymn till Kristus där han lovprisades som ”Den ende syndfrie” (nb detta strax efter en vördnadsfull sång riktad till Maria!).

      Men Mikael, Lachen eller någon annan får gärna svara. Och Anders, även jag (och förhoppningsvis du?) betonar gärna Marias ofrånkomliga betydelse i frälsningshistorien, utan att överdriva den (vilket man kan ju göra, i motsats till vad gäller Jesus´ betydelse). Jag sjunger t.ex. gärna med Jonas Dahl: http://psalmboken.blogspot.se/2016/03/358-guds-angel-till-maria-kom.html.

      1. Nej, Andreas, vi katoliker tror inte på någon esoterisk tradition. Tvärtom, så var det precis det som Ireneus på 100-talet bekämpade, när han kämpade mot gnostikerna. Gnostikerna trodde på esoteriska – hemliga – uppenbarelser/insikter som Jesus skulle ha gett vissa av lärjungarna när han vandrade på jorden, men som var så avancerade så att vanliga troende inte kunde ta emot dem. Därför bevarades de hemliga till dess att vissa framöver också blev så ”andliga” att de kunde invigas i dessa hemligheter. Mot detta ställde Ireneus upp den klara linjen av apostolisk succession, där vi vet att i exempelvis Rom så finns det en tydlig succession alltifrån Petrus från efterträdare till efterträdare i ämbetet till den som nu (på Ireneus tid) är biskop i Rom. Vi vet ( på I:s tid) att det har undervisats samma sak offentligt där hela tiden. Det är så vi vet vad som är autentisk kristendom.

        Och det är exakt detta som den Katolska kyrkan står för. En apostolisk succession ända sedan apostlarnas tid, där samma lära alltid predikats Ibland har yttre omständigheter gjort att det har varit nödvändigt att precisera och förklara denna lära lite mer, men inte förändra den eller lägga något nytt till den. Exempel på det är när treenighetsläran och kristologin formulerades och definierades på 300-400-talen och fram till 600-talet.

        Läran om Maria hör också till detta som förklarats och definierats tydligare med tiden.

        Och grunden för denna typ av ”läroutveckling” är uppenbarelsen som härrör både ur Skriften och Tradition. När Kyrkan på 300-talet och framåt definierade treenighetsläran, så hävdade man ju att man förde vidare en ”traditionell” tolkning av bibeltexterna, i motsats till arianernas brott mot traditionen. Men arianerna använde ju precis som alla andra heretiker även de Skriften för att stödja sina läror. Här handlar det alltså inte bara om att använda rätt Skrift, utan också om att ha rätt tolkning. Och då handlar det även om att kunna avgöra vad som är rätt tolkning. Arianerna var ju säkerligen lika kunniga i skriften som de andra. Och det är här frågan om Kyrkans läroämbete kommer in. Vi behöver alltså tre saker: Skriften, Traditionen och Läroämbetet. Annars kan du sitta och tycka att dina lutherska idéer är de rätta; någon annan sitter och tycker att Calvin har mer rätt; någon tredje att Joseph Smith har rätt; någon annan att Jehovas Vittnens äldste i New York har rätt – (alla dessa fyra exempel bygger ju för övrigt sina föreställningar på en gemensam historieskrivning enligt vilken den tidiga apostoliska kyrkan ganska snabbt efter sitt bildade, efter apostlarnas död, blev avfallen och påverkad av hedendom och därför slutade vara den rätta Guds församling; de skiljer sig ju bara åt angående under vilket århundrade detta inträffade.

        Jag tycker det är väldigt onödigt av dig att börja dra igång diskussioner om Maria och annat; diskussioner som bara är en spin-off av blogginlägget ovan. Kan du inte spara dig till dess att jag verkligen skriver ett blogginlägg om detta?

  17. Mikael du har i alla fall fått många nya vänner som inte är sena att försvara din nya tro!

    Om du brottas med frågan vilka böcker som ingår i bibeln? Ja då undrar jag om du inte kommer att få ännu större problem med vad som ingår i traditionen?

    Citatet ovan var översatt och hämtat ur Alphonsus Ligurien bok The Glories of Mary

    http://www.themostholyrosary.com/catholic-books-virgin-mary.htm

    Alphonsus var helgon förklarad av den kyrka du nu är en del av, kan du svara mej är citaten falska eller är det en del av traditionen?

    Eller väljer man och vrakar i traditionen och bestämmer själv vad som är rätt eller fel?

    Enligt min mening är risken då betydligt större att hamna snett om traditionen som jag uppfattar det är överordnad Bibeln?

    1. Jag brottas inte med vilka böcker som ingår i Bibeln. Jag vet vilka de är; Kyrkan har förvaltat det arvet och fört det vidare ända sedan de skrevs.

      Det framgår inte av dina kommentarer att du ”citerat” den bok du åsyftar. Det verkar snarare som att du läst något som är skrivet av någon annan om den boken och att du saxat några korta klipp från det. Om du har läst den, så verkar det snarast som att du saxat lite väl kortfattat och ut ur sammanhanget det du skriver. Och i varje fall som helst, hur du nu än har gjort, så finns det en tydlig katolsk undervisning om Maria som förklarar allt man behöver veta om detta. Som Marie tidigare har skrivit, så kan man exempelvis läsa i Katolska kyrkans katekes och där få en tydlig utläggning av hur vi ska se på Maria och olika sätt att tala om henne och förhålla sig till henne. Om Katolska kyrkan gillar den bok du skriver om, så är jag övertygad om att den ligger helt i linje med Katekesen och övrig katolsk undervisning i detta ämne.

      Nej, man väljer inte och vrakar inte med traditionerna; det är vad protestanter gör. Och jag har slutat vara protestant.

      1. Alltid detta slingrande, finns alltid en väg ut att bevara sin tro på kk för den är SÅ stor och SÅ vid så det går alltid att skylla eller hänvisa till något annat eller hoppa över det man inte gillat för det finns alltid någon annan som sagt något annat. Förstår inte hur ni orkar.

        1. Det är när jag lade bort slingrandet som jag förstod att jag måste bli katolik. Precis som Saulus av Tarsus försökte jag länge spjärna mot udden, men till slut fick jag kapitulera för sanningen. Jag förstår inte hur man kan orka fortsätta att var protestant och tro sig ha så rätt och vara sin egen påve. Jag förstår inte hur man kan orka med att hela tiden komma med den ena förutfattade meningen och lösryckta missuppfattade citatet efter det andra, med mera, i sin iver att försöka intala sig själv och andra att den Katolska kyrkan har fel. Vad är det man tror att man vinner, på att alltid tro att den egna hemmasnickrad skogsteologin som en själv och max två till tror på, är den rätta. Jag tycker i alla fall att det är skönt att äntligen ha förenats med den kyrka Jesus Kristus grundade och som fortsatt att existera och växa oavbrutet sedan dess, samma institution/organisation/kropp oavbrutet i snart 2000 år!

          1. Om jag skall försöka tolka vad du försöker säga så är citaten jag nämnde ovan ej i överensstämmelse med den katolska traditionen?
            Är det rätt uppfattat?
            Om så är fallet hur förklarar du då att denne
            Alphonsus som är godkänd och helgon förklarad
            av er kyrka gör en sådan feltolkning?
            Även han läste väl er katekes där alla svaren tydligen finns och tolkningen redan fastlagd.

            1. 1. Det är inte klart vad som är citat och inte i det du skriver. Du använder inga citationstecken.
              2. Det är fortfarande inte klart om du läst boken du påstår dig citera eller inte. Du kanske bara har läst något blogginlägg där någon antikatolik kommer med påståenden om vad som står i boken.
              3. Om en person är erkänd som helgon av den Katolska kyrkan, lär vederbörande knappast komma med villolära i sina skrifter.
              4. Den person det handlar om här, levde på 1700-talet, och kan därför inte ha läst den nuvarande katekesen som kom ut på 1990-talet. Men självklart var han väl bevandrad i vad den katolska kyrkan lär.
              5. Det jag reagerar på och som du ännu inte tycks ha förstått, är att dina rader i din kommentar snarast ger uttryck för att inte vara citat, utan snarare som några punkter från något som någon annan skrivit. Jag betvivlar att du själv har läst boken.
              6. Jag förstår vad de punkter du nämner betyder. Men de är utlyfta ur sitt sammanhang och därmed totalt obegripliga för någon med protestantisk bakgrund. Därför skapar du med dem ett missvisande bild. Jag rekommenderar att du läser mina fyra artiklar om Maria som jag skrev för Världen idag för ca två år sedan och som även finns publicerade här på bloggen. Du kan söka efter dem i sökfältet. Där förklarar jag den katolska synen och ger en korrektare och begripligare bild för dem som är protestanter.

              1. Hej Mikael!
                Jag hade lovat mej själv att inte lägga tid på meningslösa debatter med dej eller hopplösa fanatiker som AG.
                Men med dej är/var det dock lite annorlunda då jag följt ditt samtal under flera år, jag trodde ändå inte att du skulle falla så djupt in i den katolska villfarelsen, men jag tog fel. Jag förundras dock över att troende människor som mött Jesus till frälsning och blivit döpta i DHA ändå kan dras in i detta?
                Ja det är för mej en stor gåta?
                Du har rätt i att jag inte läst hela boken i fråga, vem orkar med nästan 800 sidor av detta?
                Jag har dock läst en del. Det var slarvigt av mej att hävda att det var citat jag kom med, boken är ju skriven på italienska översatt till engelska och mej veterligt ej till svenska?
                Så textraderna att jag skrev är ju en omskrivning av innehållet.
                Att det skulle vara lösryckta ord som ger en missvisande bild av vad författaren menade håller jag däremot inte med om. Att jag från början sett texten i ett annat sammanhang har du rätt i men jag har försökt att kontrollera mot källan och kan konstatera att det så långt jag kan se stämmer det med vad författaren skriver.

                Jag undrar liksom Anders Andersson skrev:

                Min fråga till er som talar om Marias betydelse är, varför predikade aldrig apostlarna om Maria utan endast om Kristus?

                1. Men Inge och Anders, frälsningen kommer genom Jessus. Inte genom Maria. Det är ju inte Maria istället för eller ens jämsides med Kristus! Han är sann gud och sann människa, hon är människa. Hon är främst bland helgonen och Guds modef eftersom hon är Jesu mor, och hon ber för oss människor. Förstås. Skulle inte du be för dina medtroende som var kvar på jorden om du var i himlen?
                  Det är argument som dessa – att predika Maria ist f Kristus – som gör alla diskussionet så svåra.

  18. Käre broder!
    Nu har du ju just påbörjat din tredje månad som katolik. Då är det väl snart dags att vi får läsa något från dig där du inte bara skriver om hur ”katoliker” tror eller hur ”vi katolskt troende” (som inte ännu är katoliker) tror, utan hur ”vi katoliker” tror.

    Önskar annars att sommaren ska vara vilsam för dig och familjen.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.