Är det rimligt av Ebba Busch Thor att gå i Pride-tåget?

Någon gång måste politiker ta strid. Någon gång måste de våga leda och bilda opinion, och inte bara som en vindflöjel ängsligt fråga efter vart opinionens vindar blåser. Det gäller inte minst dem som för tillfället är i minoritet. Det har uppenbarligen KD:s partiledare Ebba Busch Thor glömt.

När Olof Palme mördades, drog jag inte slutsatsen att jag skulle gå i socialdemokraternas förstamajtåg i syfte att visa att jag tror att även socialdemokrater har lika mycket människovärde som andra. Inte heller när Anna Lindh mördades. Och jag drog inte ens den slutsatsen när Breivik mördade alla dessa socialdemokratiska ungdomar i Norge.

En annan sak som jag inte heller gjorde vid något av dessa tre tillfällen, var att dra slutsatsen att det hädanefter skulle vara fel att kritisera socialdemokratisk politik, ideologi eller praxis. Jag drog inte slutsatsen att det skulle vara fel att aktivt motarbeta socialdemokratisk politik. Och inte heller att det skulle vara fel att ta skarpt avstånd från särskilt en del anti-israeliska och nästintill antisemitiska drag i socialdemokratisk utrikespolitik, för att ta något exempel.

Därför känns det märkligt att läsa Ebba Busch Thors förklaringar till varför hon nu på eget bevåg har bestämt sig för att gå i Pride-tåget. Det är märkligt att en partiledare är så känslomässigt styrd av starka opinions- eller vindar i den massmediala propagandan. Det är märkligt att en kristdemokratisk partiledare så helt har gett upp i kampen att driva och bilda opinion, och i stället bara vill följa den.

Jag är inte politiker, men som kristen är det för mig en självklarhet att ta avstånd från alla ovan nämnda mord och massmordet i Orlando, där ett femtiotal hbtq-personer blev mördade. Jag tar avstånd från det i egenskap av människa och kristen. Det finns inget som rättfärdigar eller ursäktar dessa mord eller som utgör förmildrande omständigheter. Orsaken till detta avståndstagande från mord är att människan är skapad till Guds avbild och har ett evigt värde, och att Gud därför förbjuder mord. Men för det behöver jag inte gå i socialistiska förstamajtåg eller i pride-parader! Och jag behöver inte dra slutsatsen att det skulle vara fel att kritisera vad någon av dessa tror eller gör.

Att någon blir mördad för sin tro eller för vad man gör, betyder inte att vederbörande har rätt i sin tro eller i det de gör. Det betyder inte heller att vederbörande inte kan eller får kritiseras för det vederbörande tror eller gör. I så fall skulle vi inte få kritisera varken islamister, nazister eller kommunister eller andra som råkar ha mördats eller har dött för sin ideologi.

Det betyder att det är fullständigt orimligt att dra den slutsats som KD-ledaren gjort. Att ta avstånd från morden i Orlando är en sak. Att gå i pride-tåget är en annan. Att gå i någons demonstration är nämligen att solidarisera sig med den politik/ideologi/tro eller liknande som tågets arrangörer står för. Pride-tåget är inte en demonstration för alla människors lika värde! Pride-tåget är en demonstration för en viss särgrupps vilja att driva sin ideologi. Pridetåget är lika lite en demonstration för alla människors lika värde som ett socialistiskt förstamajtåg. Det är lika mycket en demonstration för en ideologi och en politik som ett förstamajtåg är en demonstration för den socialistiska ideologin och politiken.

Det är uppenbart att det finns många inom KD:s ledning som är oroade över partiets opinionsmässiga utveckling. En del verkar oroade över att partiet inte vinner röster bland människor som identifierar sig inom hbtq-rörelsen. En del verkar oroade över att det verkar som att KD inte respekterar alla människors lika värde på grund av att partiet inte står upp för och delar hbtq-rörelsens ideologiska och politiska mål. Men då borde de morska upp sig och ta strid. Då borde de agera kraftfullare för att bilda opinion. De borde helt enkelt tro på den kristdemokratiska ideologin och ta strid för den. Om KD:s ledande politiker inte tror mer på den kristdemokratiska ideologin, så att de inte vågar dra konsekvenserna av den och kämpa för den, så borde de sluta kalla sig kristdemokrater.

Jag vet att det finns många sunda personer på hög nivå inom KD och att de är kritiska mot partiledaren. Men om inte de förmår göra något åt detta och partiledaren går i pridetåget liksom partiledare från andra partier gör, så drar jag slutsatsen att partiet går där partiledaren går. Och då är min slutsats av partiledarens agerande är att jag hädanefter inte kommer att rösta på KD i riksdagsval. Då kan jag lika gärna rösta på ett annat parti vars partiledare går i pride-tåget, men som inte hycklande kallar sig kristdemokratiskt och därigenom gör anspråk på att vila på kristna värderingar. Övriga borgerliga partier är i så fall minst lika ”kristna”. Och jag kommer sannolikt inför nästa val att aktivt motarbeta att man inom kristna led röstar på KD.

Jag tycker också att Lukas Berggren har skrivit en bra ledare i Världen idag om saken.

 

19 reaktioner till “Är det rimligt av Ebba Busch Thor att gå i Pride-tåget?”

  1. Av respekt för sina grundare tyckar jag man kan lägga ner KD. Det finns större skillnader i åsikter inom Moderaterna eller Liberalerna än det finns mellan KD och övriga partier. När man övergett sin kristdemokratiska grund finns inget existensberättigande kvar. När Sv kyrkan agerar som någon slags snällistisk folkrörelse och inte längre är kyrka finns inget berättigande kvar för den organisationen heller.

    Bara tänk tanken att Lewi Pethrus går bland svettiga kroppar i Pride-tåget, i armkrok med två pussande topless lesbianer och glatt vinkar till en vagn där två läderbögar står och gnider underliven mot varann. Lewi Pethrus svänger regnbågsflaggan och tänker inte en tanke på Noa, syndaflod, mänsklighetens utplåning pga synd. Han inbjuder alla runt omkring till Filadelfiakyrkan för att ju alla är Guds barn och vi ju alla syndat och är syndare. Så firar vi en en slags gemensam-synd-gudstjänst där vi inser att ingen är bättre än den andre, välsignelsen ges och alla går ut och fortsätter synda.

    Inte minst av hänsyn till Birger Ekstedt, Lewi Pethrus och andra bekymrade män som grundade partiet för att främja kristendomens plats i samhället borde KD nu begravas. Om man sen vill återuppstå som nån variant av borgerligt parti så får man väl göra det. Men där alla vill vara – mitt i så man inte stöter sig med någon – är det för all del ganska trångt numera och där finns tillräckligt med profillösa halv-socialistiska partier att välja emellan.

  2. Bra Mikael. Jag gillar dig ibland. 🙂

    Detta är nog den sista spiken i den (lik)kista som får KD att hamna utanför riksdagen. Hon går förmodligen till historien som den enda ledaren för ett riksdagsparti som aldrig kom in i riksdagen. KD är i princip inte attraktivt varken för sekulära, muslimer eller kristna.

  3. Håller till största delen med dej och Lukas Berggren, Mikael. Många av era tankar och jämförelser (främst med 1 maj-tågande) har slagit även mej. Likväl gav jag Lukas följande respons:

    HUR KINBERG BATRA SKULLE KUNNA GÅ I ETT 1 MAJ-TÅG

    Lukas Berggren gör (Världen idag 20/6) en tankeväckande och till stor del relevant
    jämförelse mellan Pride-tågen och 1 maj-tågen. Det är på många sätt lika orimligt
    att en KD-ledare går i ett Pride-tåg som att en M-ledare går i ett 1 maj-tåg.

    Men visst kan man tänka sej Anna Kinberg Batra i sossarnas 1 maj-tåg! Låt oss säga att 50 socialdemokratiska ungdomar massakrerats av en högerextremistisk eller islamistisk galning under Valborgsmässoafton. Eller att 1 maj-tåget utsatts för
    extrema hot från dylika galningar. Som solidaritetshandling kunde kanske
    ALLA partiledare då gå i ett 1 maj-tåg. För en gångs skull, alltså.
    Ungefär som när människor från höger till vänster deltog i fackeltåget till
    Karl XII:s minne i Lund den 30 november 1939. För en gångs skull och för
    att uttrycka solidaritet med Finland, som precis anfallits av Sovjetunionen.

    Så om Ebba Busch Thor nu efter Orlandomassakern väljer att gå i ett Pride-tåg
    skulle det i princip kunna vara ett undantag som bara bekräftar regeln
    (att en kristdemokratisk politiker normalt inte går med i Pride-tågen).

    Men det finns också flera problem med detta. Inte ens efter Utöya-massakern
    i vårt västra grannland fick alla svenska politiker för sej att börja tåga med
    i socialdemokraternas 1 maj-tåg. Och om Alf Svensson (som vid en Pride-
    festival påstods vara ett exempel på KD:s ”homohat” och därför skulle ”hackas till oblat”) eller pastor Stanley Sjöberg skulle gå med i Pride-tåget skulle alla veta att det inte var någon eftergift för queer-ideologin eller ett instämmande i alla Pride-krav eller Pride-yttringar – utan en ren sympatiyttring efter den våldsamma Orlando-attacken.

    Ebba Busch Thor däremot har sagt sej vara införstådd med att även ”män”
    kan föda barn. I varje fall med att även barnaföderskor måste få registreras som
    ”pappor” och att vi som protesterat därmed vill tvångssterilisera dem som har
    denna önskan. Och mer queer kan man knappast bli. Dessutom har hon och KD
    blivit mycket otydliga när det gäller om det finns någon fördel för ett barn med att,
    allt annat lika, ha en pappa. (Eller, för den delen, med att ha just en mamma).
    Så när hon går med i Pride-tåget (vilket knappast lär bli någon engångsföreteelse)
    kan det tyvärr mycket väl tolkas som en anslutning till queer-ideologin.

    Och det är förödande för just en KD-ledares trovärdighet. Liksom demokraternas
    krav att man i federalt finansierade verksamheter ska låta folk fritt välja omklädningsrum bara gynnar Donald Trump, kommer det svenska queerfjäskandet ofelbart att fortsatt gynna Jimmie Åkesson. Den enda svenska partiledare som fortfarande tror att bara kvinnor kan föda barn.

      1. Ja, här är vi nog faktiskt överens. Högern och socialdemokraterna har ju visserligen demonstrerat tillsammans på 1 maj (1940 och 1941) men då kallades det ”Medborgartåg för Sveriges frihet och oberoende” och arrangerades av samlingsregeringen, så det var inte vad vi menar med ”förstamajtåg” (lika lite som kristdemokraternas alternativa 1 maj-firande).

        Så din poäng – och min – kvarstår: en högerledare demonstrerar normalt inte ihop med vänstern 1 maj, och en KD-ledare kan normalt inte gå med i ett Pride-tåg. Hur mycket man å ömse håll än bekänner sej till allas lika värde.

        (Huruvida kommunisterna, som ju inte var med i samlingsregeringen, fortsatte med sina vanliga 1-majdemonstrationer även 40-41 vet jag faktiskt inte).

  4. Jag läste en intervju i kvällspressen med Ebba Busch Thor där hon berättar om sin entusiasm för att gå i Pridetåg. Då beslöt jag att inte rösta på KD nästa gång. Budskapet är att KD är ett parti som alla andra när det gäller normlöshet – vad som istället skulle behövas är ett alternativ: Åtminstone ETT parti som står för traditionella värden när det gäller samlevnad. Kristna Värdepartiet får nog min röst nästa gång – trots att det är ett så litet parti…

    Man hör ständigt att Pridetågen handlar om ”alla människors lika värde”, men då skulle det väl även demonstreras mot aborter och de ofödda barnens lika värde. Pridetågen handlar inte om ”människors lika värde” utan om ”alla livsstilars lika värde” – raka motsatsen till vad man trott att KD stod för.

  5. Bra skrivet Mikael, men tyvärr så är nog snart det sista hindret undanröjt så att den sista tidens människa skall kunna börja verka bekymmerslöst och äntligen kanske Jesus Kristus snart kommer tillbaka och slutgiltigt gör slut på människans ondska, så att människor ALDRIG någonsin mer skall få skada andra människor, så att dessa aldrig mer får ljuga, bära falskt vittnesbörd, njuta av andra människors olyckor och bedrövelser, förstöra andra människor på olika sätt osv. Det sista löftet som skall uppfyllas är Jesu triumfatoriska återkomst, då skall Han hålla dom över denna världens alla avgudar, som är värdelösa och oanvändbara, och över människors ondska, då skall Han visa att Han är den ende sanne levande Guden och att det inte finns någon som Han därför att Han är fullständigt exklusiv och suverän, AMEN.

  6. Detta kan nog leda till att många lämnar KD och lbeslutar sig för stt rösta på Kristna Värdepartiet vid nästa val 2018. Att skylla på att partiet är litet är inte relevant. Det är alltid bäst att rösta efter sitt samvete.

  7. Tillåter mig citera senaste kommentaren:
    ”Pridetågen handlar inte om ”människors lika värde” utan om ”alla livsstilars lika värde” – raka motsatsen till vad man trott att KD stod för.”
    Jag skulle nog kunna tillägga; en demonstration för en livsstil som är mer värd än andra. För det är den enda livsstil som man i praktiken är förbjuden att kritisera.

  8. Om gamla KD-väljare inte vaknar upp nu kan ingenting i världen väcka dem. KD står inte för kristen etik längre. Nu är det Kristna Värdepartiet som gäller om man står för människovärdet och kärnfamiljen.

    /Lars Borgström

    1. Det finns redan för många partier, så det vi minst av allt behöver är nya partier. Ideologiskt och sett till kristna värden så är Kristna Värdepartiet något bra, men det finns inte på långt när ett teoretiskt underlag av radikala kristna för att det partiet kan nå upp till 4 %. Det som Kristna Värdepartiet kan bidra till är att få bort KD från riksdagen. När jag var barn fanns det bara fem partier Kommunisterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Bondeförbundet och Högerpartiet. Det skulle räcka idag också.

  9. Vårt land närmar sig, pga våra politikers inkompetens, den totala undergången. Under tiden är det dock viktigt att stödja olika sexuella avvikelser genom att på regeringsnivå deltaga i Pridetåg ! I fyra decennier har de sk folkvalda noggtannt uraktlitit att sköta sina åtaganden på ett tillfredställande vis. Skrämmande utveckling ! Kan iofs hålla med den där Lövén om att Sverige varit naivt. Iaf då det gäller honom och hans företrädare, oavsett partitillhörighet. Men nu måste väl ändå vi, dvs folket sluta vara så naiva att vi tror det finns några politiker kvar att rösta på 2018 ? Hörde förresten en känd radioröst, som berättade att hans fru blev livrädd på förra Pride, hon såg inte den kärlek det talas om, utan enbart en snadvriden sexualitet, och mängder av dildos, så långt ögat kunde nå.

    1. Citat: ”…hon såg inte den kärlek det talas om, utan enbart en snedvriden sexualitet, och mängder av dildos, så långt ögat kunde nå.” Slut citat!

      Mkt bra uttryckt. HBTQ -rörelsen gömmer sig bakom ett kärleksbudskap. Men det är fasad! På bilder man ser och röster man hör är det bara frågan om att få ”frigöra” perversion.

      Rörde det sig enbart om förståelse för genuina H-personers situation, vore der en sak. Här är ett problem – det skall vi inte belasta dem för. BTQ-svansen däremot, förstår jag inte hur man kan gå med och städja.

      http://www.ikristus.se /Bertil

  10. Ebba Busch Thor väger för lätt, ålder räknat. Livserfarenhet som balanserar ungdomens känslomässiga och ogenomtänkta infall kan inte tentas av i någon kommunalrådsstol. Inte ens i lärdomsstaden Uppsala.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.