Ulf och Birgitta Ekman intervjuade i internationell katolsk TV

Detta är ett ca en timme långt intervjuprogram med Ulf och Birgitta Ekman, som sändes nu i veckan. Denna intervju ger mer än tidigare intervjuer. Titta gärna! Här får vi bland annat veta lite mer om hur upptäckten av Maria var en nyckel på ett mycket tidigt stadium i paret Ekmans utveckling mot den katolska kyrkan. Vanligtvis brukar det vara tvärtom för protestantiska konvertiter. Det finns mycket intressant här.

78 reaktioner till “Ulf och Birgitta Ekman intervjuade i internationell katolsk TV”

  1. Jag såg detta fina paret berätta om hur deras första kristna grund hade blivit utbytt mot en helt annan grund än vad de stod på när de konverterades till kristna. Samt att de ännu en gång konverterades till en tro som kräver att man som kristen konverterar IGEN.
    Det lämnar mig stor sorg.

    1. Nu fick du det mesta om bakfoten o du kan i a f inte lyssnat på programmet.

      Eller gör det. Flera fördomar kanske skulle försvinna. Det är livsfarligt! SE INTE DET. VARNING! DET ÄR USCHELIGT KATOLSCHKT.

      1. Jag har sett det mer än en gång.
        Hur kan någon bli frälst om man måste vara PERFEKT som de säger att Maria var. Då kan inte jag bli frälst. Men pris och ära till Jesus, det är den Helige Ande som helgar oss genom tron. Även de som inte är någonting kan komma och ta emot Jesus, och BLI HELGON. Genom Jesu blod som renar från ALL synd. Det är hopp för alla, och ingen behöver vara perfekt. Inte ens Maria behövde vara perfekt, bara en jungfru från Davids släkt, det räckte. Och den människan som var högst bland alla var Johannes Döparen enligt Jesus.

        1. Katolsk tro säger inte så. De säger att Maria var syndfri därför att hon blev frälst/räddad/bevarad från att födas med arvssyn och från att falla i synd. Och detta skedde av nåd, av samma nåd som rövaren på korset frälstes med eller Saulus av Tarsus eller Maria Magdalena.

          1. Marias släktskap står i Matt. 1, där är hela hennes släktskap, till Abraham. Alla med arvs synd från Adam, enligt släktlistan.
            Rättfärdig blir man i tron, som Abraham var. Gud gör saker som vi inte kan förstå. En av profeterna gifte sig med en prostituerad och skaffade sig barn. Det är Gud som helgar och det kan vi inte kalla för oheligt, som Gud sa till Petrus. Gud hade redan förutbestämt att nåden skulle komma genom Jesus. Och ingen skulle kunna kalla sig för mer. Alla syndare räknades in, annars är inte nåd längre nåd, utan förtjänst.

          2. Mikael vad är det du försöker bevisa?
            Att vi blir frälsta av nåd och inte genom gärningar är ju klassisk kristen tro och passar ju in på de personer du nämner (inklusive alla vi andra som genom nåd tagit emot Jesus som vår frälsare)
            Men att hävda att vissa människor förutom Jesus blivit födda utan arvssynd faller ju helt utanför den sunda läran och det bibeln lär?
            Ekmans resa är tragisk men inte överraskande trots år av förnekelse från han själv och hans närmaste.
            Mikael när tar du steget likt Ekman? Din resa har ju pågått ett tag nu, vad blir ditt nästa steg? Vill du få EFS med på tåget till Rom innan du likt Ekman tar steget fullt ut?

            1. Enligt klassisk kristen tro blir vi frälsta genom tro och gärningar, som det står i Jak 2:24. Man kan också uttrycka sig som Paulus i Gal 5:6, ”I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek.” Om man definierar tron som Paulus här gör, så kan man säga att vi blir frälsta bara genom tro. Men eftersom de flesta med tro endast menar att man håller vissa saker för sanna, så är det bättre att säga att vi blir frälsta genom en tro som uttrycker sig i omvändelse och goda gärningar.

              Självklart försöker jag inte ta med mig EFS in i katolska kyrkan. Man kan bara ansluta sig på individnivå. Vissa kyrkor som de ortodoxa t.ex. kan kanske anslutas på annat sätt. Och det finns eller fanns ett specialarrangemang för vissa inom Church of England. Men att kollektivansluta en normal protestantisk församling eller rörelse går inte. Det skulle kräva att varje enskild individ inom en sådan på individuell basis ville ta det steget tillsammans med alla de övriga, etc.

          3. Inge

            Att Maria anses vara utan synd är klassisk kristen tro överallt, alltid o av alla (utom få ärkereformerta från 1800-talet o senare).

            ALLA trodde så, inkl Fr Martin.

            Så du har helt enkelt fel, även här.

          4. Anders vad du tror det har du tillräckligt deklarerat i alla dina inlägg på de flesta bloggar där någon ifrågasatt de katolska dogmerna.
            Mitt svar var riktat till Mikael, men du hoppar upp som gubben i lådan överallt till försvar för de dina tankar och till narr och åtlöje för de som inte tänker som du.

          5. Det var ett rättande av ett sakfel.

            Du får väl visa att du har rätt då, inte gå på person…

          6. Jo du har säkert rätt i din redogörelse här, Mikael. Så uttrycker sej nog romersk-katolska kyrkan. Och visst är det en slags nåd att skapas syndfri, samma nåd som kom våra första föräldrar till del. Men inte hade Adam och Eva om de förblivit i sin ursprungliga rättfärdighet behövt samma nåd som rövaren på korset? De hade ju inte haft någon synd som behövde sonas, och enligt romersk-katolsk lära hade ju Maria det inte heller. Maria är ju då inte precis en dödsdömd brottsling som benådas och ikläds Kristi rättfärdighet; hon är ju alltifrån sin tillblivelse ren även i sej själv. Hon har ju inte ens som John Wesley trodde om en kristen broder (inte om sej själv, tack och lov!) uppnått ”Christian Perfection” i en ovanligt framgångsrik helgelseprocess, utan precis som sin Son redan från början varit moraliskt perfekt. Det blir faktiskt bara besynnerligt att hävda att en som ”varit i allt likasom vi, dock utan synd” – i det här fallet alltså Maria! – skulle behöva vara föremål för samma nåd som rövaren på korset och alla vi andra. Men, som sagt, en slags nåd att tacka för kan förvisso även en obefläckad avlelse kallas. En benådning i rättslig mening är det ju dock knappast fråga om.

            Nå, ta inte detta som kritik mot din sakliga redogörelse. Det är bara bra att du vill göra rättvisa åt den ultramontanistiska teologin. Men jag måste ju säga att jag förväntar mej att en EFS-pastor, så länge han är just detta, förutom sakliga redogörelser för romersk-katolsk lära och praxis också på vissa punkter förmår distansera sej från den. (T.ex. vad gäller 1800-talsdogmerna om påven eller om jungfru Maria). Du har ju tidigare (i alla fall 2014) gjort just detta, även om det nu börjar bli ett tag sen jag la märke till ett sådant exempel (jag kan dock ha missat mycket!).

            Annars kommer man ju lätt på den tanken som några framfört här att du likt Ekman redan i praktiken underkastat dej påvens auktoritet och bara (också det likt Ekman) försöker få dina ”följares” förståelse eller t.o.m. få fler med dej på tåget innan du öppet anträder ”resan hem” till ”Rome sweet home” eller vad Scott Hahn nu kallade det ;o).

            Nå, Gud välsigne oss allesammans, som lille Tim i Dickens´ julsaga sa! Tack för din gärning i Guds rikes stora sammanhang!

            1. Rent sakligt om Maria, enligt katolsk tro, så fick hon del av samma frälsande nåd som vi, dock redan innan sin tIllblivelse i moderlivet. Du och jag har fått del av nåden någon gång efter att vi födde, vi har blivit förlåtna för begångna synder. Maria räddades av samma nåd från arvsynd och från verksynd, enligt katolsk tro.

              I min offentliga undervisning och förkunnelse har jag som vana att Säga i likhet med detta, dvs om det är relevant överhuvud taget att göra jämförelsen, stt katolikerna säger abcd, vi protestanter säger abd. Dvs om jag skulle tala om Maria, vilket inte blir så ofta om man följer SvK:s kyrkoår, så säger jag kanske att katolikerna menar att hon är syndfri och evig jungfru, stt reformatorerna sade lite olika saker och att protestanter idag inte brukar säga något dylikt och det därför inte är protestantisk förkunnelse.

              När det gäller här på bloggen, om det uppstår denna typ av diskussion sv detta slag, så agerar jag nog snarare som den gamla gymnasielärare och teolog jag i botten är. Då tycker jag att rätt ska vara rätt och försöker korrigera och skriva emot alla missuppfattningar eller kunskapsluckor som jag möter i olika kommentarer. Och då bryr jag mig inte om att hela tiden säga att det säger inte vi protestanter. Varför skulle jag göra det? Vederbörande kommentator har ju redan uttryckt det.

        2. Curt

          Det som verkligen förbluffar mig är att du – gång på gång på gång – lyckas totalt missförstå Kyrkans tro.

          Det kan inte bero på att du har otur varje gång du försöker motbevisa hennes tro; utan att du faktiskt inte har någon som helst aning om vad hon tror.

          Man skäms i ditt ställe. Och jag tror att en förutsättning för att dina fördomsluftningar ska ha något innehåll, är att du läser på.

          Du verkar ju inte ens hört programmet, än mindre förstått innehållet o lyckas inte ens hålla dig till saken (utan applicerar dina fria asscociationer om katolska fördomar, vars relevans jag inte ens kan ana)!

          Det känns otroligt oroligt o otrevligt. Kan du höja nivån?

          Ekmans program är i jämförelse tankeväckande, djuplodande, sökande, ärligt o innehållslikt hoppfullt.

          Antikatoliker går att förstå. Tar man bort ”anti”:et blir det vesäntliga kvar. Ja jobbar man med protesterna, går det att vaska guld även i ”andligt fattiga” miljöer (o min subjektiva upplevelse är att LO är/var en av Sveriges ytligaste spiritualitet).

          Allt Gott o gör – för Guds skull – den mest basala hemläxan.

          1. Eftersom du bryr dig i andras diskussioner och bryter in med dina kommentarer (händer gång på gång) så måste ju andra få göra likadant eller? Du behöver inte skämmas för någon annan, din egen skämskudde är stor nog, använder du du dig av en stavhoppsmatta

          2. Läsare

            Jag tycker det är genant att man inte kan beskriva sin meningsmotståndares åsikt.

            Det är som att fastna med skägget i brevlådan.

            Vad tillförde din kommentar i den frågan eller till bloggpostens tema?

          3. Det kanske inte tillförde debatten så mycket, bara en uppmaning att du behöver inte skämmas å andras vägnar här och där, vi kan hålla oss till att skämmas över våra egna brister och fel.

    2. Curt

      Om du sett programet o förstått det; vet du att Birgitta inte konverterat till kristen tro.

      F ö måste du veta att Kyrkan ser protestanter som syskon o erkänner ert dop (så något religionsskifte är det inte).

      Hur svårt kan det vara? 🙁

    1. Det kanske säger allt om dig (o livet som rädd struts), ditt mod (o MFS dito) o öppenhet mot oliktänkande (som får ostron att verka inbjudande).

      Lycka till på den resan. 🙂

  2. Varför smyga med Maria med en undanvikning av Förlåten då och då? Hon är ändå din nästa stora Sanning efter dopet och en viktig etapp i marschen in i kyrkotraditionen.

  3. Jag gillar inte det här om vilken kyrka som är ”rätt” – eftersom sanna kristna finns i alla kristna traditioner (som det en gång kommer att visa sig). Men måste jag välja så tycker jag att den lutherska kyrkan så som den var efter reformationen (och innan liberalteologin kom in och förstörde i Svenska kyrkan) är mest ”rätt”. Den lutherska kyrkan tog avstånd från missbruken som varit i den katolska kyrkan men den kastade inte ut barnet med badvattnet utan behöll det som var gott i arvet från den katolska kyrkan.

    Bo Giertz visar det här så tydligt i sin historiska roman ”Tron allena” som utspelar sig under reformationstiden. Två bröder (Andreas och Martin) står på var sin sida – Andreas håller fast vid den katolska läran medan Martin är för reformationen. Jag tycker att denna roman ger en rättvis bild av båda sidorna – och samtidigt en förklaring till vad reformationen gällde.

    1. Ja, eller Mårten (men det är ju samma namn, Mårten Luther var en vanlig benämning på reformatorn här i Sverige, och Mårtens bror Andreas kallades väl vardagsvis Anders).

      F.ö. ger programmet verkligen nya insikter, där håller jag med dej Mikael. Det ju verkligen helt fantastiskt – eller inte? – att ingen ”protestant” lyckades förklara för Ulf och Birgitta hur vår Frälsare kunde avlas syndfri av en i sej själv fördömd och förtappad människa som Maria (”en endas olydnad ledde till fällande dom för alla människor” – t.o.m. på ett ställföreträdande sätt för Jesus själv)! Jag kan verkligen inte heller förklara det, lika lite som jag kan förklara jungfrufödelsen i sej själv. Men å andra sidan har ingen ”ultramontanist” (inte Mårten Luther heller) lyckats förklara för mej hur MARIA kunde avlas syndfri av två (2!) i sej själva fördömda och förtappade människor som Anna och Joakim (om vi nu godtar traditionens uppgift om vad Jesu morföräldrar hette). Om det ena kräver det andra så har vi snart bevisat att inte heller Adam och Eva kan ha fallit i synd (åtminstone inte förrän de avlat barn).

      I själva verket är dogmen om den obefläckade avlelsen (i fallet Maria alltså) en av de sämst härledda dogmer jag vet – även om jag förstår det lilla försöket till logiskt resonemang – och både principellt och biografiskt vederlagd av Nya testamentet. Se glasklara ord i både Rom. 3 och 5 – nb just brevet till romarna! – samt berättelserna Lukas 2 och Markus 3. Paulus var förvisso ingen påve, och varnade i Gal. 1 t.o.m. för sej själv ifall han skulle börja predika ett nytt evangelium (något för både påvar och nutida ”lutheraner” att tänka på), men Romarbrevet ingår väl även i romerska kyrkans kanon? Även om det uppenbarligen inte smäller lika högt som en påvlig dementi av läran om ALLA människors fall och orättfärdighet och en endas lydnad, hans som ändå för oss blev gjord till synd och räknad bland ogärningsmän? Det är inte en slump att just en romersk-katolsk präst kan få för sej att förkunna: ”Världens frälsning hängde i ett hisnande ögonblick på en tonårings avgörande” (Dagen 3/4 2014). Tror inte ett ögonblick på det! Men så går förstås tankarna när man tror att det fanns en och bara en tänkbar moder till Messias (eftersom alla kvinnor utom hon var syndiga människor och därmed otänkbara att ens tillfråga). Hennes lydnad blir då avgörande för vår frälsning, precis som Sonens lydnad. Onekligen följdriktigt – men om premissen är falsk blir slutsatsen det också. (”Genom en människas lydnad” skriver aposteln utan att ett ögonblick ta Maria i beaktande, det han säger om henne är väl som mest att Jesus blev ”född av kvinna och ställd under lagen”).

      Men jag har verkligen inget särskilt emot den Saliga Gudaföderskan Maria. Jag reagerade MINST lika starkt på en psalm riktad till Petrus som jag inte heller skulle vilja publicera på den annars så katolskt som möjligt inriktade http://www.friapsalmboken.blogspot.com : ”O Petrus, bland Guds änglar nu / inför hans klarhets hav / i dina böner tänker du / på Kyrkan han dig gav. / Välsignad du, som såg det först / att Han är Faderns Son. / Av lärjungarna är du störst / inför Hans himmelstron.” ”Med botens tårar du igen / din frihet återvann”… (Och så vidare i sex strofer!). Jag vågar hävda att det helt enkelt inte är tillräckligt allmänkyrkligt eller i bästa mening katolskt att i gudstjänster och andakter sjunga lovsånger till Maria, Petrus – eller för den delen Martin Luther!

      Se i övrigt http://www.efsidag.blogspot.se/search/label/Jungfru%20Maria och http://efsidag.blogspot.se/2008/10/hjlp-jag-r-vnskapskorrumperad.html

      1. Nej, inte ska det sjungas lovsånger till Luther heller! Jag skrev att jag tycker den ”lutherska” kyrkan hade mest rätt. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det – så att det inte verkar som om jag gör Luther till en avgud. Kalvin var väl en lika bra reformator som Luther. Den enda lilla bok som jag har läst av Kalvin har jag läst med stor behållning (”Truth for all time” av John Calvin). Men det blir liksom så att det lutherska arvet är mer lätt-tillgängligt i Sverige. Hade jag bott i England hade jag säkert varit anglikan.

      2. Andreas

        Vet du vad Fr Mårten lärde om vår Herres Moder? Trodde han på hennes syndfrihet? Omm så var fallet; kan man undra varför protestanter så ofta läser Skriften så okyrkligt o illa som det tycks göras nu…

        1. Ja, men jag tror ju inte på Fr Mårtens ofelbarhet, vare sej ex cathedra eller vid matsalsbordet, och dogmen ingår klokt nog inte i Svenska kyrkans bekännelse, lika lite som 1540-talets elaka utfall mot judarna ;o). Just eftersom den har stöd inte i Skriften – som tvärtom alltså motbevisar den både principiellt och biografiskt – utan ”bara” hos fromma kyrkolärare som Mårten Luther, Pius IX och andra. Jag tror att man bör observera att Luther valde sina strider noga och naturligtvis inte ville verka skymfa Jesu moder; vissa uttalanden kan dessutom lika gärna tolkas som att han helt enkelt trodde att Gud befriade den del av henne som direkt befruktades av den helige Ande och övergick i individen Jesus – konkret: ägget och dess anlag – från all ”befläckelse” av adamsarvet, och så långt är vi väl alla överens. Synden och ”gammel-Adam” sitter ju inte i ögonfärgen eller ens temperamentet som sådant. Men visst: åtminstone den unge Martin Luther trodde på Marie obefläckade avlelse, god romersk-katolik och mariabeundrare som han var, och läran hörde inte till det han som ”protestant” gjorde utfall emot, tvärtom bekräftade han den även efter 1517 (jag vet dock inte hur långt fram i tiden, men det spelar mindre roll eftersom det hursomhelst inte vore bindande ens för en lutheran; kyrkohistoriskt intressant är det ju dock).

          1. Andreas

            Om så många tidiga protestanter tror det ni inte tror, kanske er nuvarande antipati mot GudsModern inte är så tvärsäkert ”bibliskt”.

            Ja jag skulle hävda att man idag har noll koll om vad Skriften egentligen lär, utan bara reflexmässigt upprepar antikatolska invändningar.

          2. ”Antipati” mot Gudsmodern? Sällan. Hon är precis som EFS-predikanten Tore Nilsson (1919-1998) skrev ”Jungfru, syster och vän, / helgon i himmelen, / moder till världens Ljus, / kvinna av Davids hus.” Anders, eftersom ”protestantismen” även enligt dej själv inte är en kyrka och inte precis har allt gemensamt vare sej materiellt eller andligt bör du, fortfarande enligt din egen uppfattning, akta dej för att dra alla ”protestanter” över en kam!

            Men helt ärligt Anders (och jag kan inte hjälpa att även jag börjar bli lite arg nu): tycker du att jag som ”alltifrån min ungdom är förtrogen med de heliga skrifterna” kan sägas ha ”noll koll” om vad S:t Paulus i Romarbrevet egentligen lär om HELA mänsklighetens situation efter fallet – och om räddningen genom ”en endas lydnad”? Eller vad ALLA nytestamentliga, apostoliska brev TILLSAMMANS lär om jungfru Maria (vilket är ungefär vad som ryms på en lillfingernagel)? Tycker du att det är hederligt att säga att jag har ”noll koll på vad Skriften egentligen lär” och bara ”upprepar antikatolska invändningar”? Det där om att en syndfri förälder inte försöker skylla på sin syndfria – eller inte ens på en syndig! – 12-åring när man av ren tanklöshet lämnat honom ensam i storstan i flera dagar har jag faktiskt aldrig hört någon säga förut, men jag skulle tro att de flesta föräldrar – även romerska katoliker – spontant håller med mej ändå. Så länge man inte påpekar att det var just Maria som gjorde så, förstås. All heder åt Maria som berättade allt, t.o.m. sitt ytterst pinsamma försök att förebrå Jesus, för evangelisten Lukas. Ja, hon är verkligen ett helgon! För hennes sons och Frälsares skull!

            Nu ska jag lämna den här diskussionen – men inte för att jag är arg eller irriterad (längre ;o) utan för att ägna mej åt min egen mor och hennes 70-årsfirande. Henne ber jag gärna om förbön och S:ta Ingrid kan jag kalla henne utan att fråga påven först. Guds frid, min käre namne och trätobroder i Herren! (Jag är f.ö. verkligen Gunnars son!).

  4. *Här får vi bland annat veta lite mer om hur upptäckten av Maria var en nyckel på ett mycket tidigt stadium i paret Ekmans utveckling mot den katolska kyrkan.
    Vanligtvis brukar det vara tvärtom för protestantiska konvertiter.

    **Jag blev också förvånad över detta; men det bekräftar också att paret Ekman lämnat sin Sola Scriptura hållning vid detta tidiga stadium. Om Maria el. fromheten till Maria (ur min synvinkel en annan ande i sämsta fall; och inbillning i bästa fall) varit en bidragande kraft i Ekmans konvertering så är det högst skrämmande..

    Ps Den historiska Maria väntar likt andra döda (men hos Herren levandes) i mullen på sin uppståndelsekropp 😉 . Magnus

  5. Efter att verligen ha lyssnat igenom med ett öppet sinne (till skillnad mot vad Curt verkar ha gjort) Så kan jag inte säga annat än att Ulfs och Birgittas resa väcker respekt. Att på det sätt de gjort ta av sig skygglapparna och verkligen vilja förstå vad andra troende verkligen tror är imponerande. Just detta att ha skygglappar (eller rent av ibland en dumstrut) när man ser på andra och tala förklenande om andras trosuttryck var det som fick mig att börja tvivla på frikyrkornas krav på att själva ha tolkat allt rätt. Det, och en längtan efter större djup. Idag ser jag med stor respekt på Kyrkan och känner mig allt mer främmande i den frikyrkliga miljö som jag formellt tillhör. För den som vågar läsa andra konvertiters berättelser rekommenderar jag Henrik Engholms bok ” Och bladet blev ett träd”.

    1. Problemet är att så många gett UE den respekten genom åren i vad helst har sagt, Ulf är en duktig talare och får det ofta att låta så bra vad än han tror. Helt enkelt en mästare i manipulerande.

      1. …för snacka om en som verkligen svängt både hit och dit, svårt att argumentera emot denna fakta.

      2. Det märkliga är att nu ger alla sin respekt till Ulf Ekman. Innan var han bland den mest avskydda både i frikyrkligheten och utanför.

    2. Vad säger att Curt inte sett på detta med ett öppet sinne? Bara för att han inte delar din uppfattning

    3. Ulf och Birgitta bekänner dels att de har blivit sårade, men också att de tror att församlingen tror att de bedrar dem ännu en gång. Där säger Ulf att han har gjort ”repentance” gjort bättring. Men det korrekta vore ju att göra det framför församlingen, och söka ”re-conciliation” .Med andra ord att ligga på knä tillsammans med församlingen, ty Gud reser upp den ödmjuke. Det är alltid kärleksfullt att bekänna sina misstag, och söka att bli återförenad.
      Dessutom så saknas det äldstebröder i Livets Ord, grundad på Titusbrevet.

  6. Läsare o Jonas.

    Betr Curt tycker jag att de uppenbara felen i vad han påstår sagts i programmet talar sitt tydliga språk. Och, vad respekten för Ulf Ekman har jag alltid respekterat honom även i stunder när jag inte riktigt delat hans åsikter. Såväl svängningar som fasthållande kan vara värt såväl respekt som motsatsen, respekt om det bakom finns en ärlighet annars inte.

    1. När det gäller Ulf Ekman är det märkligt hur lätt vissa glider förbi hur han jämte medlemmar av den gamla styrelsen hanterat stiftelsens medel i eget intresse. Självkontraherade pensionsersättningar livet ut – även till konvertiter – måste vara svårslaget även om den profana världen räknas med i en jämförelse.

      Det som i ett sunt sammanhang skulle väcka ett ramaskri trivialiseras och mörkas i fallet Ekman och Livets Ord. Ingen skugga dock på de så kallade vanliga människorna i Livets Ord, som jag uppfattar generellt som bra personer. Jag avser inte heller den nya ledningen.

      Jag undviker också att använda uttrycket ”församling”, eftersom organisationen Livets Ord inte är en församling utan en maktansamlande stiftelse utan någon som helst demokratisk förankring i en kontrollerande församling. Det är inte alla ”medlemmar” som värdesätter den informationen, vilket givetvis är en berättande del i hur uppbyggnaden fungerat i den manipulerande praktiken.

    2. Har svårt att respektera en människa som ena stunden profeterna och uttalar sig under Guds andas ledning i ett visst håll för att sedan helt byta åsikt i samma ämne, också under Guds andas ledning.punkt

      1. Helt riktigt! Än märkligare är det att se alla krystade rationaliseringar av Ekman förklaringar. Hur det som alldeles uppenbart är motsägelsefullt läggs tillrätta den retoriska köksvägen. Inga skamgrepp tycks otillåtna.

  7. Andreas

    Jo jag anser att du inte förstått Maria; varken utifrån Skriften eller hennes plats i Kyrkan/historien.

    Börja på youtube (sök Mary, truth, Scripture), fortsätt med Hahn himmelens drottning o sen har jag några hyllmeter mariologi som du kan få tips om (om du vill).

    Oooh vad jag önskar att du fattade grejen, istället för att återupprepa vanliga antikatolska standardinvändningar. Bibeln är smockfull av mariologiskt material; t ex bönen; Hell dig Maria, full av nåd. HERREN är med dig, välsignad är du bland kvinnor o välsignad är din livsfrukt; J E S U S.

    Tack gode Gud för vår Fru. Allt Gott i Kristus, med Maria!

    1. Antalet hyllmeter litteratur säger väl inget om rätt eller fel, säger väl mer om intresset. Säker på att det finns dom som har hyllmeter av motsatt slutsats som du får. Hur gör vi då, lottar vi om rätt eller fel eller vinner den som kan hänvisa till flest Youtubeklipp, skriker högst, kan förminska sina meningsmotståndare med sarkasm, hänvisa till sina egna trogna författare? Kan fortsätta hur länge som helst, tål att tänkas på va?
      /Bibeln endast bibeln gäller för en enkel vandringsman.

      1. Que

        Jag har aldrig påstått det du påstår.

        Och min enda poäng är att era förmärkade tolkningsglasögon gör att ni missar Kyrkans mariologi. 😎

        Det är synd.

        1. Det gör du väl. Du anser inte att han förstått= besitta din uppfattning om Maria, vilken jag kan ana du tycker är den rätta. Till hjälp att förstå som du, erbjuder du dina hyllmeter som man förmodligen också behöver mörka tolkningsglasögon för att förstå ”rätt” eller?
          Jaja vi kan kriga på och bad spelar det för roll det är ju läsarna själv som avgör Har idag läst om så många som gått din väg fast tvärtom och det enda jag kan konstatera är att rätt eller fel spelar inte så stor roll, bara vi är vakna och ser tidstecknen, håller oss till Jesus och låter han vara ledstjärnan då spelar nog inte byggnad, dop etc.någon roll.
          /Nu är det blött ute

          1. Anders, jag HAR Scott Hahns fina lilla bok Himmelens drottning i min bokhylla, så jag är inte okunnig om hur slipstenen dras på romerskt håll. Jag tycker att den del av boken som grundar sej på Skriften är ”ren, lärorik och uppbygglig” och som lutheran har jag aldrig känt någon beröringsskräck inför Maria (det kan möjligen ha varit annorlunda för Ulf och Birgitta Ekman i de kretsar de rört sej de senaste 30 åren). De spekulativa och övertolkande delarna i boken kan man lämna därhän (HUR blev Maria t.ex. MIN mor bara för att Jesus sa till Johannes: ”Se din moder” – och från den stunden tog lärjungen henne hem till sej?).

            Evangelierna nämner Maria flera gånger och Apostlagärningarna en gång, det är sant, och även jag tror att det delvis är hon som åsyftas i Uppenbarelseboken 12 (dock även och kanske framför allt som en bild och förebild för Kyrkan), men i de apostoliska breven, där där vi har det väsentliga av nytestamentlig teologi eller ”lära” beträffande såväl Frälsaren, rättfärdiggörelsen som helgelsen (och åtskilligt annat) är ju frånvaron av lära om Jesu mor Maria påfallande. Man kan verkligen inte där – i den äldsta Traditionen alltså – få uppfattningen att hon har någon särskilt central roll i vår tro utöver att hon faktiskt hade hedersuppdraget att föda vår Herre (”född av kvinna” jfr trosbekännelsens ”född av jungfrun Maria”). Men det är ju vackert så!

            Nu ska jag hålla mitt löfte och hålla mej härifrån över helgen. Men tack i alla fall för lästipsen, Anders!

          2. Läsare

            Min position är oviktig. Jag argumenterar för urKyrkans o vad alla, överallt o alltid trott.

            Alla frisinnade personer kan hittepå allt möjligt om GudsModern. De kan skriva hyllmeter om sina heresier. Jag tror bara på det som Kyrkan trott, tror o alltid kommer lära o bekänna!

            I Kristus, med Maria!

          3. Andreas

            Att Paulus inte berör mariologin är troligen självklart eftersom hon då levde mitt i församlingen.

            Det är universums ödmjukaste Kvinna vi talar om.

          4. Andreas igen

            Maria är inte obetydlig ens i Skriften.

            Saxat från A M S: ”Maria är definitivt inte nedvärderad i Skriften. Varför är hon den mest omtalade modern i hela Bibeln? Varför är denna ”Kvinna” närvarande vid alla de viktigaste händelserna? Varför är hennes ”Magnifikat” den lovsång som är längst i NT och den mest kommenterade? Läs t.ex. Luthers utmärkta kommentar. Luk 1:46-56 är inte ihopsatt av en mjäkig, nedvärderad obetydlig ”kvinna”, utan uttryckt av en ödmjuk, profetisk och syndfri tonåring. Hon som är mänsklighetens näst största och näst mest betydelsefulla person. Hon sade ett fullkomligt JA till Gud och födde, närde och uppfostrade den mest betydelsefulla personen; Gud själv. Kan hon vara värd vördnad?”

            I Kristus med Maria.

  8. Den som i alla år haft tidskriften Keryx har ju kunnat följa Ulfs andliga resa. Då kom meddelandet om hans konvertering inte som någon överraskning. Det som förvånade var väl snarare att han lämnade hela sin anhängarskara bakom sig. Om han nu kommit fram till en insikt som för honom blev helt tvingande då borde han väl försökt få fler med sig på den ”rätta” vägen.

    En del av de insikter han menar sig fått om bl a sakramenten och om kyrkans väsen skulle han nog i princip kunnat leva med även inom svenska kyrkan. Men problemet är väl att den delen av det svenskkyrkliga andliga arvet nu på många sätt är på väg att förspillas.

    1. Det där är en knepig fråga, Torbjörn. Ulf Ekman kom fram till en övertygelse om vad som är sanningen, som innebar att han inte hade något val. Hans övertygelse, hans samvete, tvingade honom att bli katolik. Och detta oavsett hur lämpligt eller olämpligt det var tidsmässigt. För den som står utanför och inte har denna övertygelse, kan det givetvis framstå som konstigt eller olämpligt eller förkastligt eller dåligt tajmat eller vad som helst, men mannen Ulf Ekman hade inget val – han var tvungen att följa sitt samvete. Och då måste han lämna Livets Ord och bli katolik.

      Att försöka få fler att gå samma väg är naturligtvis en naturlig följd av en sådan förändrad övertygelse, men det arbetet måste i så fall ske efter att han gått den vägen själv och inte i en sådana ställning som han innan dess hade. Han hade ju redan under lång tid successivt delgivit sina växande nya övertygelser och han kunde inte längre fortsätta på det sättet. Men vi kan nog räkna med att få se Ulf och Birgitta Ekman som en sorts evangelister för katolsk tro inom svensk och internationell kristenhet framöver.

      Det svenkkyrkliga arvets ställning inom Svenska kyrkan idag är en sorglig historia. Det är som jag skrev på min Facebook-sida angående Olof Edsingers inlägg i Världen idag:

      Om Olof Edsingers beskrivning är korrekt, så skulle förslaget till ny Kyrkohandbok, om det antas, innebära att Svenska Kyrkan i sin liturgi och sina ordningar gick från att vara en kristen kyrka till att vara något annat. Det borde få vittgående konsekvenser för alla de grupperingar inom SvK som menar sig vara bibel- och bekännelsetrogna.
      Om man inte vill kalla Gud för Fader och Jesus för Herre, då borde man enligt min mening sluta göra anspråk på att vara en kristen kyrka.”

      Vad händer om motionen till ”kyrkomötet” i höst går igenom, att alla framtida präster måste viga homo-par om de blir anmodade/tillfrågade? Ska de bibel- och bekännelsetrogna som har sitt på det torra och redan är prästvigda sitta tysta i båten och kämpa ”troget” i det lokala i hopp om en förändring eller ska lejonet äntligen vakna?

      1. Du glömmer att när de var som mest framgångsrika i ryssland med missionen. Så hörde Ulf en röst som ”lockade” honom åt sidan.
        De var djupt sårade och de behövde också be de som de hade sårat i sin tur om förlåtelse. De skulle ha sökt läkedom tillsammans med församlingen. Som även idag är djupt sårad. Alltså inte vända dem ryggen. Nu kan Ulf inte dela nattvarden med dem, ty han är under ett annat evangelium. En kristen kan inte gå till en katolsk kyrka och få nattvarden, ty han måste bli katolik först. Alltså blir det två olika läger och de kan inte dela det mest intima gemenskapen med varandra.
        Det är sorg!

        1. Visst tycker många att det är sorgligt. Inte mindre sorgligt är det att se alla undanglidningar inför sådana fakta och inte heller de krystade bortförklaringarna. ”Vi ska hålla samman” men man kan inte inta den viktigaste måltiden tillsammans. Vem äter Jesus med om han får vara med?

      2. Mikael du skriver:
        ”Men vi kan nog räkna med att få se Ulf och Birgitta Ekman som en sorts evangelister för katolsk tro inom svensk och internationell kristenhet framöver.”
        Mikael jag har läst dina inlägg under de senaste åren där du beskriver den katolska läran och jag har inte en gång uppfattat att du varit kritisk till vad denna kyrka lär?
        Detta senaste inlägg om Ekman andas en beundran över den resa han gjort.
        Dina blogginlägg kan jämföras med Ekmans Keryx artiklar, en gradvis förskjutning mot det katolska tänkandet. Ungefär som att koka en groda långsamt.
        Kan du svara JA eller NEJ på följande frågor?
        1: Var reformationen onödig? och idag överspelad så som katolikerna hävdar?
        2:Var Baptisternas kamp för troendedopet onödig så som katolikerna och vissa andra hävdar?
        3:Gjorde Ekman rätt ur ett evangeliska kristet perspektiv som konverterade till Katolicismen?
        4:Finns det något i den katolska läran som gör att du du aldrig skulle kunna gå samma väg som Ekman?
        5:Kan du med säkerhet säga att du om tio år inte konverterat till Katolicismen?

          1. Inge

            Att aldrig säga aldrig är ett tecken på ärlighet, trovärdighet o sanningslidelse.

            Allt Gott

            1. ”Inge

              Att aldrig säga aldrig är ett tecken på ärlighet, trovärdighet o sanningslidelse.”

              Detta var alltså svaret på frågan till Anders Gunnarsson: Kan du säga att du aldrig kommer att bli baptist?

          2. Hans G

            Varför skulle jag säga att jagg aldrig blir baptist igen?

            Jag har dock aldrig sett ett enda giltigt skäl för den positionen.

            Jag skulle definitivt följa argumenten o bli muslim omm jag övertygades av sakskäl o helgonutstrålning (ett helgon kan omvända en hel värld, då Gud använder sånt folk).

            Allt Gott

          3. Anders G skriver:

            ”Jag skulle definitivt följa argumenten o bli muslim omm jag övertygades av sakskäl o helgonutstrålning (ett helgon kan omvända en hel värld,”

            Anders detta är en avslöjande förklaring till varför så många kan förledas in i religiös villfarelse.
            Även antikrist kommer att ha goda saksjäl och en stark andlig utstrålning. En stark övertygelse som kommer att lura en hel värld och locka många troende på fall.

          4. Inge

            Du har en hög syn på den onde o vågar inte lita på de sinnen/förmågor Gud gett oss.

            Det är lite synd. 🙂

      3. Mikael!
        Jo, du beskriver naturligtvis problemet. Det går inte att att samtidigt stå kvar och vara på väg hur länge som helst.

        Likväl finns det ju åtminstone något exempel på evangelikal/karismatisk grupp som vandrat den vägen tillsammans och slutligen konverterat samtidigt i stort antal.

        Vad svenska kyrkan beträffar så beskriver du korrekt ett allvar. Dock innebar senaste hanboksförslaget inte att man helt blir tvungen avstå från traditionella gudstilltal som Fader, Herre mm utan att man i stor utsträckning, om man vill, kan utelämna dem.

        1. (Mitt inlägg for innan det var klart)
          … och detta sista jag skrev (om valfriheten) är ju illa nog eftersom en gudstjänstfirare då inte kan vara trygg med att det som bjuds som helhet är en traditionell kristen gudstjänst även om handboken följs. Förmodligen kommer den föreslagna valfrihetn på de flesta platser att innebära en sådan blandning av bra och dåligt att det gör de flesta ansvariga skumögda och att det blir svårt opponera tillräckligt radikalt.

          Vad exakt menar du på slutet med orden om lejoner som vaknar?

          1. Med lejon menar jag nog att de bibel- och bekännelsetrogna är som ett sovande lejon som är omedvetna om vad som händer. Kanske inte den bästa bilden, men ibland tryter fantasin.

  9. Här berättar Birgitta och Ulf om hur de var djupt berörda av Guds nåd, då de fick se hundratals eller tusentals som kom och tog emot Jesus. Birgitta såg tårarna och kommer ihåg det än idag, på de som konverterade till Jesus, alltså tog emot Jesus som sin egen Frälsare.
    Förföljelsen kom såsom Jesus lovar att den ska, när vi går ut i strid mot de onda krafterna som blindar de som inte tror. De berättar att de har blivit sårade många gånger, men också att församlingsmedlemmar har blivit sårade många gånger.
    Ulf saknade ”auktoriteten” och enigheten.
    De äldste är auktoriteten, men i Livets Ord som i många andra kyrkor så har man inte installerat en äldste kår, utan har antingen en stiftelse eller ekonomisk förening med en styrelse. MEN INGEN ÄLDSTE KÅR, dvs äldste bröder enligt bl.a. Titus brevet. De äldste tillsammans med pastorn är ett. Där är också enigheten i Kristus.
    Ulf sa att han hade gjort bättring (repented), detta bör man göra framför församlingen. Gud lyfter upp den ödmjuke.
    När man är i fronten så kommer den ondes alla attacker och viskar om att man ska kliva åt sidan, sluta med detta. På något sätt så verkar alltid den onde så att han vill stoppa Guds verk.
    Man ska inte kliva åt varken vänster eller höger, och man kan stå emot ALLA av den ondes attacker TILLSAMMANS MED de äldste i församlingen. På så sätt när man har gjort ALLT, SÅ STÅR MAN KVAR.

    1. Så de äldste är garanten på den rätta tron.

      Jag har mött tillräckligt med frikyrkoäldste för att ha sett motsatsen. Och
      Läst tillräckligt med modern frikyrkohistoria för att inte våga lita på sådana individer, som någon bergfast klippgrund.

      1. De 24 äldste är runt tronen i himlen tillsammans med Lammet. Och vi ber, …ske Din vilja såsom i himlen så ock på jorden!”
        Alltså ber vi att Gud ska etablisera SIN vilja dvs också de äldste här på jorden.
        Men vi kan ju läsa mer om detta i bl.a. Titusbrevet. Kristna ber denna bön över hela jorden. Ska vi då inte be denna bön i TRO!

        1. Curt

          Om nu de äldste är garanten; vart fanns dessa äldste INNAN frIkyrkorna startades (som garant på rätt tro) och varför tror de äldste så mostridigt sinsemmellan?

          1. Stridigheter kan uppstå varsomhelst. Och det är inget tecken att man ska kasta in handduken. De äldste är naturligtvis gifta män som har barn o familj. Inga kvinnor får eller kan bli äldste. När dessa äldstebröder ber gemensamt så kommer Gud leda dem.
            En sann Kristi krigare ger onte upp för det minsta motstånd.
            Vi ska ju kämpa för den tron som en gång var given till de heliga.
            Titus fick det uppdraget att tillsätta äldste i VARJE STAD. Detta verk måste fortsättas!

          2. Du är som en gås med vatten på.

            Varför – om detta är garanten – är svaren motstridiga (o t o m med kvinnliga äldste, ibland också ocifta; hemska tanke).

            1. Enkelt. Man följer inte Bibelns ord se Titusbrevet.
              En äldste ska vara fläckfri, en enda kvinnas man, och ha troende *barn som inte kan beskyllas för att vara vilda eller upproriska.
              Där läser vi en enda kvinnas man. Punkt och slut. Man kan inte ändra på ordet.

          3. Curt

            Du tolkar Skriften lika illa som han i Matt 4.

            Och symptomatisk besvarar du aldrig rakt ställda frågor. Du gör ständiga halmgubbeavrättningar o ”red herrings”.

            Kan du inte bättre? SVARA PÅ FRÅGAN, FÖR GUDS SKULL…

  10. Vi kommer ihåg vad Jesus sa: Han sänder in oss bland vargar som vill slita i flocken.
    Men herden ska INTE fly från flocken.
    Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden.
    Joh. 10:12

  11. ”Kristi kärlek driver oss , för vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför har alla dött” 2 Kor 5:14

    Det står att en dött för oss.

    Det står att denne ende dött för alla, vilket betyder att denne ende dött även för Maria.

    Sålunda var även Maria i behov av syndernas förlåtelse.

    Om man tror på Bibeln är ovanstående fakta.

    /Ulrika

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.