Dagen har ändrat linje i homofrågan – och mer är på väg!

Den 18 mars skrev jag ett blogginlägg med anledning av Joel Halldorfs ledare i Dagen med rubriken Homosexualitet ingen regelfråga. I det inlägget gjorde jag den välvilligaste tolkningen av Halldorfs text jag kunde. Jag skrev att jag tror att han står fast vid klassisk kristen tro i sexualetiska frågor, men jag kritiserade hans artikel för otydlighet och för att artikeln lika gärna kunde tolkas som att han förespråkar en förändring och att den faktiskt skulle bli tolkad så av vissa, dvs att de kristna församlingarna bör öppna sig för ett accepterade av homovigslar med mera. Att jag skrev att jag trodde att han står fast vid den traditionella kristna synen i dessa frågor, var för mig den välvilligaste tolkningen av hans text jag kunde göra. Jag skulle lika gärna kunna tolkat texten tvärtom. Och jag gjorde det med viss tveksamhet.

Jag och andra har också ställt raka frågor till Joel Halldorf på twitter och på annat sätt, och bett honom förtydliga sig. Jag har frågat honom om jag tolkat honom rätt när jag skrev att jag tror att han står fast vid den traditionella kristna synen. På den frågan och liknande har jag och andra inte fått något rakt svar.

Tommy Dahlman skriver på sin blogg:

Joel Halldorf fick en fråga av mig på offentliga medier igår: ”Anser du att summan av Guds ord värnar om det heterosexuella äktenskapet och förkastar det homosexuella?” Jag fick två svar: 1/ ”Jag håller med Jesus i allt han säger i frågan!” 2/ ”Du frågar inte, du förhör. Och jag kommer aldrig ge tydliga svar på den typen av frågor, som du nog redan har märkt.”

Min erfarenhet är densamma – Joel Halldorf har på olika sätt tydligt förklarat och markerat att han inte vill ge tydliga svar på den typen av frågor. Han vill inte förtydliga sig. Till mig har han förklarat, att han inte ser det som sin uppgift som ledarskribent för Dagen att tala om vad som är synd och inte i en fråga där frikyrkan rymmer olika uppfattningar. Han har också förklarat att han aldrig offentligt kommer att fördöma eller bejaka homosexuellt samliv. Han menar att bibeltroende kristna kan komma fram till helt olika synpunkter kring detta. Men han har inte svarat mig om var han står personligen. Så det vet jag inget om.

Den oundvikliga slutsatsen av det är alltså, om man ska ta honom på orden, att han medvetet väljer att vara otydlig och har för avsikt att verka tvetydig, att inte ta ställning i olika frågor om vilka det råder strid om eller delade meningar om inom främst frikyrkligheten. Det betyder att han därmed inte har för avsikt att utlägga och försvara den traditionella kristna läran i olika kontroversiella frågor, utan att han där har för avsikt att framstå som tvetydig. Man ska inte veta var han står.

Vad får detta för konsekvenser på hur vi ska se på tidningen Dagen?

Redan i maj 2014 skrev jag om att jag såg tendenser till att Dagen håller på att svänga i homo-frågan (här och här). Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund svarade i en kommentar på det första inlägget att så inte var fallet. Min kritik mot tidningen då baserades på en artikel skriven av Carl-Henric Jaktlund, som jag menade sände väldigt otydliga signaler. Efter att Sandlund bemött min kritik och hävdat att Dagen inte svängt, skrev jag ett blogginlägg (det andra) som jag sammanfattade så här:

Därför tycker jag sammanfattningsvis att det är bra att ha fått ett klart besked av Elisabeth Sandlund att Dagens linje i HBTQ-frågor ligger fast. Men med den typ av otydlighet som ledarsidan under en längre tid har präglats av, då det inte är Sandlund själv som skriver, så kan man fortfarande undra över frågan om när tidningen svänger. Genom att en ledarskribent på Dagen gång på gång lyckas formulera sig på ett sådant sätt att han alltid utsätt för denna typ av ”övertolkning” som jag nu sägs ha gjort, och att denne ledarskribent varje gång anses oskyldig till detta, då det alltid är utrymmet eller något annat som får skulden, så anser jag att Dagen omfamnar otydligheten som linje och förflackar sin möjlighet att vara en tydlig kristen vägvisare och opinionsbildare. Ledarsidan fungerar fortfarande bra när Elisabeth Sandlund skriver. Men ofta bara då. I övrigt är det diffust vad som menas.

Dagen har tre ledarskribenter: Elisabeth Sandlund, Carl-Henric Jaktlund och Joel Halldorf. Av dessa tre är det enbart Elisabeth Sandlund som tydligt står för den traditionella kristna linjen i dessa frågor i sina ledarartiklar. CHJ och JH uttrycker sig medvetet otydligt och svävande på målet.

Joel Halldorf har också förklarat tydligt att han inte vill ge raka svar på frågor som ber honom att förtydliga sig. Han vill inte offentligt ta ställning för eller emot. Han vill medvetet uttrycka sig så att man inte ska veta var han står. Den logiska konsekvensen av det är förstås att den traditionelle kristna personen uppfattar det som att han öppnar upp för och bejakar att den revisionistiska pro-homo-vigsel-linjen är lika god och bibeltrogen som den traditionella linjen. Och detta har han i princip tydligt skrivit till mig.

Vi är flera som också noterat utifrån tidigare ledarartiklar av Halldorf att han uttryckt sig i andra frågor på ett sådant sätt att traditionella kristna personer känner undran och tvekan om var han egentligen står. Vi börjar se ett mönster.

Vad betyder då det för ”Dagens linje”? Elisabeth Sandlund var lite upprörd på mig i maj 2014 över att jag undrade om Dagen håller på att ändra linje i homo-frågan. Hon slog näven i bordet och hävdade att så inte är fallet. Men nu hävdar jag att vi svart på vitt har svaret: Dagen har ändrat linje!

Dagen har tidigare stått för den traditionella evangeliska kristna linjen i dessa och andra frågor. Dagen har inte helt gått över till andra sidan, men Dagen har ändrat sin linje från att stå för den traditionella linjen till att numera inte stå för någonting överhuvud taget. Man vill varken fördöma eller bejaka. Båda uppfattningarna är lika goda.

Det är möjligt att Elisabeth Sandlund även denna gång kommer att bli upprörd över vad jag skriver och hänvisa till ledarartiklar hon har skrivit tidigare. Men, som vanlig läsare av Dagen har jag inget tidningsarkiv hemma i köksskåpet där jag bockat för i alla punkter var Dagen står. För mig är ”Dagens linje” de uppfattningar och ställningstaganden, eller brist på desamma, som Dagens ledarskribenter gör vecka efter vecka i tidningen. Dagen har kanske en opinionsredaktör, men hennes linje verkar vara en vikande minoritetsuppfattning på redaktionen. Jag kan bara beklaga att Sandlunds linje inte längre har någon fast förankring i redaktionen.

Och att hävda att lika fromma och bibeltroende kristna kan komma fram till diametralt motsatta ståndpunkter i homo-frågan är också det i sig ett ställningstagande. Det är rent logiskt i praktiken att säga att den traditionella ståndpunkten, som faktiskt säger att man kan förlora sin frälsning om man lever i homosexuella relationer, är fel. Och då framlägger man egentligen endast en förment neutral uppfattning som i praktiken undergräver den traditionella kristna synen och bäddar för den tämligen nya och revisionistiska uppfattningen som vill välsigna och viga homo-par.

Vad får detta för konsekvenser för kristenheten i Sverige? Det betyder att landets kanske mest inflytelserika ”predikstol”, landets mesta så kallade ”väckelsekristna” tidning inte längre står för den traditionella kristna tron, utan öppnar för att andra uppfattningar är lika bibeltrogna. Det betyder att pingstvänner och andra från liknande sammanhang som fortfarande tror att Dagen är ”deras” tidning kan se sig som lurade. Dagen är en religiös tidning med kristen slagsida, som vill omfamna allt och alla och därmed ingen. Dagen vill inte ta sitt kristna ledaransvar och försvara den klassiska evangeliska kristna tron. Den tiden är förbi.

Jag är också överens med både Anders Gerdmar och Stefan Swärd i denna fråga.

36 reaktioner till “Dagen har ändrat linje i homofrågan – och mer är på väg!”

  1. Mikael Karlendal. Varför avfärda Joel Halldorfs inställning så kategoriskt? Som jag ser det hedrar det honom att han inte faller undan för kravet att visa en starkare övertygelse än han kanske har i frågan, eller han visar respekt för skillnaden i ett uttalande i en krönika och på ledarplats.

    Det ligger också ett värde i att inte behöva ändra uppfattning. Du fick ett stort genomslag när du förkunnade att du ”inte längre är baptist”. Du hamnade också i en känslig situation när du gav dig hän Mariologin. Världen idag sköt upp publiceringen av ditt avslutande inlägg och petade i din konklusion. Visst, man kan i ett blogginlägg förklara vad man egentligen vill ha sagt. Alldeles oproblematiskt är det inte och särskilt inte om resonemanget förs – Joel Halldorf – på ledarsidan.

    Oavsett om man är i någon mån osäker eller inte vill låsa tidningen vid sin åsikt, så finns det som jag ser det uppenbara fördelar med att få använda sin rätt att – även där man har grundinställningen klar – få värna sin osäkerhet.

    1. Jo, men nu gäller det ju inte bara en diskussion mellan två privatpersoner. Detta gäller vilken linje tidningen Dagen ska ha. Om privatpersonen Joel Halldorf eventuellt inte vet var han ska stå (om det vet jag ingenting), så är det en sak. Men när han skriver ledarartiklar i Dagen är han inte privatperson, då formar han tidningens linje. Och då blir det en annan sak. Dagen har tidigare haft en tydlig linje, men har Halldorf rätt att ändra den? Det kanske han har, men då ska det uppmärksammas rejält!

      1. Mikael Karlendal, som jag läste i Joel Halldorfs artikel vidgade han syndens område till äktenskapsbrott, skilsmässa och kvinnor som undervisar =kvinnliga präster?
        Första gången det står om synd i bibeln är i en enskild människas tankesystem. Är lite avundsjuka synd? Visst var det så att du hade grader på synd? Människan skall råda över sina mörka tankar, annars lurar synden vid dörren. Var det inte så? Är det inte så? Leder inte lite avundsjuka till hat? Kan inte hatet leda till mord? Och som enskild människa bör jag råda över mina egna tankar. Eller? Står det någonstans, att prästerna först skall ta itu med andras synder?

    2. Precis som Mikael skriver är det som Joel skriver inte skrivet utifrån en privatpersons åsikter utan från Dagens ledarplats. Detta kommer orsaka stridigheter inom frikyrkan och det kanske är bra, så att vi kan urskilja vem som är bibliskt konservativ och vem som vill följa tidsandan.

    3. Ja, och det gjorde även pastor Jansson när det begav sig. Tycker Halldorf axlar den manteln med bravur. För hur och på vilket annat sätt går det att förstå hans resonemang?

  2. Det är väl uppenbart att utlevd homosexualitet i tanke och gärning är synd och att äktenskapet enbart är för man och kvinna. Det är vi väl överens om?

    1. Att vi vore överens om det, vore önskvärt. Men verkligheten idag bland kristna ser annorlunda ut.

      1. Jo, men inte i frikyrkan va? Är inte Bibeln auktoritet bland dem som kallar sig evangelikala? Säg mig en enda pastor eller ledare som har en liberal ståndpunkt i den frågan.

        1. Frikyrkan överlag är inte evangelikal. Av t ex Equmeniakyrkans tre högsta ledare, så är samtliga för införande av homovigslar inom samfundet. Inom EFK finns det en stor minoritet som är för det. Pingströrelsen kommer snart att ha homovigslar i flera av de större församlingarna, i alla fall i de större städerna. Det är en tidsfråga. Fem år, tio år? Inom EFS kanske 10 procent är för Svenska kyrkans linje, och några EFS-präster har skrivit debattartiklar i Budbäraren och argumenterat för det, bl a nuvarande prästen i Lund.

          1. Skämtar du?! Jag hade högre tankar än så om kyrkorna. Kanske speciellt pingst. Öppnar man för homovigslar har man ju slutat tjäna Gud och tjänar istället Satan. Jag tror inte det är fel att få veta, men undrar i så fall vilka kyrkor och ledare inom de olika frikyrkosamfunden som detta gäller. Jag tror det kan vara bra att lyfta fram detta i ljuset och synliggjöra det för kristenheten i Sverige. Då är det lättare att ta ställning och säga ifrån. Det handlar inte om åsiktsregistrering, men vilka som övergett den sanna läran för den falska och som inte längre har legitimitet att vara herdar i biblisk bemärkelse. Man kan inte av ren och skär snällhet skydda dem som vill öppna upp för homovigslar. Låt dem lägga korten på bordet, tala klarapråk och visa var de står. Man måste ha omsorgen om fåren i första prioriter och avslöja falska villolärare som leder fåren mot fördärvet. Detta är en fråga om himmel och helvete. Om herdarna inte längre kan leda fåren på den smala vägen som går till himlen, då måste kyrkan förvisa dem. Det är en fråga om liv och död. Paulus hade aldrig accepterat att något av de här frågeställningarna fick härja fritt i kyrkan. För honom var till och med frågan om lmskärelse en frälsningsfråga. Kyrkan i Sverige kan inte ha sig själv som referend för rätt och fel. Det handlar inte bara om självklarheter som att predika att homosexualitet är synd, men även att komma tillbaks till den första kärleken. Att älska det Jesus älskar och hata det Han hatar. Är dörren öppen för världens ande, då lämnar Guds Ande kyrkan. Eli var tolerant för hans söners synd och folket fick förakt för Gud. Vi borde sträva efter samma radikalitet och hängivenhet som kyrkorna på södra halvklotet. De älskar Jesus och hatar världen.

            Gal 1:8-9.

            1. För att förtydliga, kanske jag ska säga som Magnus Edfors hör påpekat, att för tillfället så får en pingspastor inte viga några andra än heterosexuella par. Men det finns en tendens att vilja undvika att predika om synd och att kalla saker vid det rätta namn. Det finns en tendens att vilja uppluckra medlemskapet så att det inte ska spela någon roll om en person lever i ett homoförjållande eller inte. Han/hon ska kunna bli medlem ändå. De strömningarna finns lite överallt. Jag är inte säker på om beslut tagits, men jag vet att man ser mellan fingrarna med saker som detta. Man försöker ignorera det. En del är helt enkelt rädda för att stöta sig med folk. Det gäller frikyrkor överlag och inom Svenska kyrkan.

          2. När det gäller EFS, som också bör sägas inte är en frikyrka, så är min erfarenhet att det är betydligt fler än 10% både bland medlemmar och anställda som står för Svenska kyrkans linje i frågan. Men då är mitt perspektiv framförallt från Norrbotten och Västerbotten (där visserligen en stor del av EFS medlemmar finns).

            1. Jag har hört siffran ca tio procent från någon annan EFS:are med lång erfarenhet i rörelsen. Men den var bara ungefärlig och jag har inte själv så lång erfarenhet av rörelsen. Konstaterar av debatten som förts i Budbäraren och på Facebook, att det sker förskjutningar.

  3. Mikael: Det står klart uttryckt i vigselrätten för pingstpastorer att vi bara har rätt att viga en man och en kvinna till äktenskap

    1. Jag vet att det står så nu. Men det kan väl ändras. Och inget hindrar någon att hålla en välsignelseakt. Jag tror inte att du kommer att göra det. Men vad vet vi om rörelsen i stort och i de större städerna och i de större församlingarna!

      1. Vilka församlingar och pastorer är det som går i spetsen för att öppna upp för välsignelse- och vigselakter för homosexuella par?

      2. Om någon församling öppnar upp för dessa företeelser, dvs otukt, då är de ju enligt Jesu ord i Uppenbarelseboken 2 en Satans synagoga.

        Man undrar hur det har blivit så här och varför det fortsätter i den här riktningen. Vilka tankar och institutioner är det som skapar dessa ledare som inte förmår predika synd? Varför höjs inga röster från andra ledare som fördömer dessa andra fega ledare? Paulus hade sannerligen höjt sin röst. Visst kan gräsrötter ropa, men det är något annat när ledare höjer sin röst för sanningen. Jesus var inte nådig i sitt fördömande av falska lärare.

      3. Mikael:Kan lova att inte göra det… Visst kan jag se de frågetecken du ser, men jag tycker att du målar en onödigt dyster bild av läget i Pingst. Vet inte någon som brottas med om huruvida man ska viga homosexuella eller ej, eller om det är synd eller inte. Brottningen handlar enligt min tolkning snarare om man ska innesluta eller utesluta syndaren. Då blir för mig de knivskarpa gränserna inte lika tydliga. Är synden min tandvärk eller hantverk (som min gamle bibellärare Björne Erixon uttryckte det)? Fast det är klart att risken att efter tidevarv då man mätte kjollängder hamna i andra diket finns där…

        1. Vet inte om jag kommer ihåg rätt, men har inte Filadelfia Stockholm öppnat upp för nåt slags medlemsskap i flera steg, där de lägre nivåerna inte kräver något av medlemmen ifråga, hen kan vara homosexuellt gift. Fortfarande krävs dock en mer bibelenlig livsstil för de högre sfärerna, t ex för förtroendeuppdrag. Men rösta ska alla medlemmar kunna, varvid det ju är tänkbart att man kan kuppa igenom en del förändringar som gynnar homosexuell livsstil.

          Min synpunkt är att om man går iväg och ”gifter” sig som homosexuell så kan man inte kvarstå som medlem i någon form i en pingstförsamling. Gör man det ändå är det givetvis ett tydligt och medvetet uppror vilket bör rendera uteslutning. För vad hindrar annars att man gifter sig borgerligt eller i en sekulär kyrka och sedan vill kvarstå som medlem i sin pingstförsamling? Det blir en smygacceptans som inte kommer hålla länge innan man öppnar rent generellt.

          Jag tror man skulle komma långt genom ett solklart och kompromisslöst predikande om frågan för att sedan ha en mer själavårdande touch på situationen i de enskilda fallen.

          1. wildwest
            Skriv under ditt egna namn, så kan du bli mer trovärdig! Jag för min del frågar bara efter kopplingen till kvinnliga präster som synd…

          2. Gunnel
            Varför blir man mer trovärdig om man skriver under med namn, har aldrig förstått detta

          3. Jag skrev att jag hade hört det. Kan du upplysa mej om sanningen isåfall, herr Lars?

            Gunnel – du har inte heller något eget namn, det finns några tusen Gunnel i detta land. Jag har sagt tiotusen gånger – jag kan kalla mig Arne Gustafsson och ni blir alla nöjda, men hur vet ni att jag heter så?

            Så länge det inte finns krav att koppla namnsättningen till folkbokföringsregistret så är det en värdelös kommentar.

          4. wildwest
            Jo, det är bara att klicka på ”Gunnel” och på min plats har jag presenterat mig tydligt.

            Om jag skulle gå ut i debatter år 2000, så hade jag att välja på att stå för mina tolkningar i mitt eget namn eller att inte gå ut alls. Mitt problem blev, att jag inget kunde om olika tolkningsmodeller och inte har fattat vad Pingströrelsen har för teologi. Jag anser inte, att jag som kristen skall vara tvungen att läsa böcker från USA och analysera själv.
            Stefan Gustavsson uppskattar jag mycket om du vill ha in mig i något fack men jag har en baptistisk dopsyn genom egen bibelläsning vid 19 års ålder. Den ändrar jag inte.

  4. Jag menar nu inte att vara syrligt spetsig mot dej, Jonatan Fransson, men har du inte levt i Sverige dom senaste 20 åren? I varje fall har du inte följt debatten. Jag gjorde en oartig koppling till en medborgare i Biskopsgården på TV igår som sa att han bott där i 30 år och det bara blir värre och värre och värre… Sekunden efter tänkte jag på frikyrklighetens utveckling i Sverige. Man läser gamla pamfletter och traktare från 50talet där man talar om den förvärldsligade kyrkan etc och ondgör sig över detta – vad skulle dessa människor säga idag? På 50talet brusade fortfarande väckelsens eld i många pingstsammanhang, åtminstone, och samtidigt var större delen av det reguljära svenskkyrkliga prästerskapet mer eller mindre bibeltroende.

    Kyrkan idag är ett skämt, det är ingen kristen kyrka, inte på biskopsnivå. I många av de centralstyrda frikyrkorna är det inte mycket bättre. Det är symptomatiskt att en gammal väckelsekyrka, baptisternas Norrmalmskyrka i Vasastan i Stockholm, var den första kyrka i Sverige som röstade igenom homosexuella äktenskap.

    Det är svårt att idag se vad som ska vända utvecklingen. Annat än ren och skär nöd som gör att vi alla skriker till Gud om räddning. Och eftersom min mor gått igenom Röda Arméns härjningar i Östeuropa 1945 så är det verkligen inget jag önskar någon. Å andra sidan bäddar politiken med sin huvudlösa brist på försvarspolitik för att detta scenario är mer sannolikt nu än någonsin sedan 1930talet.

    1. Hej Wild West.

      Tycker inte du var värst syrlig. Själv har jag läst teologi flera år och har mina egna tankar om hur och varför utvecklingen är som den är. Ville egentligen höra någon annans tankar och resonemang.

  5. Om o endast om en kristen gör kopplingen att sexualiteten hör intimt ihop med öppenheten för livet; kan man göra sig hörd om samkönade äktenskap med värdighet.

    SveK har fallit (man har knullborgarmärkesutdelning i konfirmandgrupper), EQumenia också o PK är nära fallrepet o de övriga lär följa.

    Det kan inte vara lätt att vara rätt protestant i dessa dagar. Om man vill ha medlemmar måste man stryka medhårs (follow the money). Och inget skär så illa som att förespråka klassisk syn på sexualiteten.

    Kan man inte leva som Kyrkan lär, lär man snart som de flesta lever. Så mister saltet sin sälta o ljuset sin styrka.

    Tack gode Gud f Kyrkan.

    Dagens boktips. Sr Sofie: Kroppens teologi (fick förmånen o lyssna på henne en hel helg här i Uddevalla). Jag älskar min Kyrka, t o m när hon går mot strömmen! Vilken rikedom hon bär. O att fler kunde leva detta himlastormande liv.

    1. Men visst är det så att det finns biskopar och stora falanger inom Katolska kyrkan som förespråkar samma liberalisering i hbtq-frågorna som vi ser bland protestantiska kyrkor idag?

      Berndt

      1. Berndt

        Det finns alltid folk som vill både ditt o datt; överallt.

        Dock är Kyrkan speciell, då inte ens helvetets portar ska bli henne övermäktig.

        Heresier kommer o går; Kyrkan består.

        1. All den prakt och ståt som din kyrka byggt på under århundraden med alla dessa stolta traditioner som ni samlat, kommer att förgås! Anders var så säker!
          Jesus själv talar om att till ock med ”Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå”. Mat 24:35

          1. Inge

            Självklart försvinner något i evigheten.

            I himlen är dock alla katoliker och Gud själv är allt i alla.

            Men att Gud är emot ståt, prakt o tradition är en åsikt som är pietistiskt intressant. Läs Upp igen o igen o se om den himmelska liturgin liknar vår (även om den är pampigare, ståtfullare o med Traditionen själv = det slaktade ”Lammet” i dess mitt. Se Upp för mer kött på benen om liturgin i NT:s märkligaste bok.
            Allt Gott &
            Inge dåligt

  6. Jag vill bara instämma i det som Mikael Karlendal skriver angående Dagens ledarskribenter. Jag har flera gånger efter att jag läst Carl-Henric Jaktlunds och Joel Halldorfs ledare känt en stor osäkerhet och förvirring och undrat vad de egentligen menar. Men detta har aldrig inträffat då jag läst Elisabeth Sandlunds ledare; hennes ledare har jag alltid upplevt som klara och tydliga och läst med stor behållning.

  7. Vilket ställningskrig! Antingen traditionell biblisk teologi eller liberal flumteologi som är en avbild av tidsandan; antingen tjäna Gud eller Satan, osv. Och så frågor om Dagen… Hallå! Det här berör verkliga människor! Med verkliga erfarenheter och med en verklig kamp. Tror ni för ett ögonblick att det inte finns homosexuella i pingstförsamlingar, eller bisexuella? Jag vet att de finns! En del är gifta och lever familjeliv men brottas med något som ni gör till ett slagträ i en strid om er förträfflighet som gudfruktiga, men som i deras liv är skam, skuld, sår, och för varje gång ni har det här ställningskriget så tvingar ni dem i en tystnadens kultur. Tror verkligen någon av er att de skulle öppet kunna släppa in en av er ”som håller på bibelns auktoritet” på det sättet som uttrycks här, in i denna kamp! Ni beter er som vuxna som skäller på ett barn när allt barnet vill ha är att bli kramad! De som kämpar i det tysta behöver nåd, värme, kärlek, och att man på riktigt vandrar MED dem i stället för att döda med ord! Hur gudomligt inspirerade dessa ord än kan vara! Ty bokstaven ger död… Har ni läst det? Hur mycket än Jesus håller på äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna, vad tror ni att han säger till alla dem som brottas? Och är det det ni säger? Tänk på att hur riktig och rätt ens bibeltolkning är, så betyder den INGENTING utan barmhärtighet! Jag har hellre fel och är barmhärtig än tvärtom, för jag vet vad Jesus säger till den senare gruppen!

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.