Rom är målet för islamisterna

I en artikel i Signum kan vi läsa att Rom är målet för IS! Varifrån härrör då dessa idéer? Det är drömmar om en svunnen islamisk storhetstid. Precis som under medeltiden, från 600-talet och flera århundraden framåt, då olika islamiska välden flera gånger hotade och hade som mål att ta Rom, symbolen för den universella kristna kyrkan i världen, så vill nu IS göra samma sak. Islamismen är ju sprungen från just en längtan efter att återgå till islams rötter, till det man uppfattar som en storhetstid, då religionen uppstod och snabbt och kraftfullt expanderade.

Det var sådana tankegångar om att erövra Rom som fanns i bakgrunden på 1500-talet när det osmanska väldet försökte erövra Malta i mitten av 1500-talet och när man byggde upp den dittills största flottan i Medelhavet, den som 1571 besegrades i slaget vid Lepanto av en allierad kristen flotta. Vi bör också minnas det osmanska väldet försök att erövra Wien i Österrike 1529 och 1683. Om inte den katolska världen vid dessa tillfällen lyckats stå pall mot angreppen, hade vi förmodligen alla, även här i Sverige, legat på bönemattor och bett våra böner på arabiska nu, vända mot Mecka. (Observera, att dessa hot var högst reella och det jag skriver här är inte retoriska överdrifter.) I detta fall bör även ärkeprotestanter rikta en tacksam tanke till påveämbetet och de katolska länderna som tog stöten! Här var dessvärre inte Martin Luther till någon nytta, tvärtom!

Och ovanstående osmanska erövringsförsök av Europa var bara kulmen på en lång historia, som sträcker sig från 600-talet och fram till 1600-talet. Under hela denna tidsperiod var det Europas kristna stater som var de svagare, dem som var hotade av erövring från de större och starkare muslimska väldena.

De så kallade korstågen, både dem som pågick i det heliga landet under tiden 1099-1291 och de som pågick på annat håll runt Medelhavet ytterligare några århundraden, handlade om just detta – de var uttryck för de kristna ländernas självförsvar gentemot dåtida muslimska väldens aggression. Korstågen var alltså inte uttryck för europeisk kolonialism och barbari gentemot de svagare men ädlare och fridsamma muslimerna. Det var inte de kristna som påbörjade krigen mellan kristna och muslimska länder.

Från tiden närmast efter Muhammeds död 632 och under ett århundrade framåt, erövrade de muslimsk-arabiska arméerna enorma landområden som dittills varit kristna. Det var alltså det muslimska kalifatet som anföll och erövrade dessa områden. Korsfararna var inte ens påtänkta på den tiden! De landområden som idag utgörs av de muslimska staterna Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Jordanien, Israel (som inte är muslimskt nu) inklusive administrerade områden som somliga kallar Palestina, Libanon, Syrien, Irak, Turkiet – allt detta var kristet land innan den muslimska erövringen. Idag är det mesta av dessa en gång kristna landområden helt islamiserade.

Det som nu är Spanien och Portugal erövrades av muslimerna i början på 700-talet. De muslimska härarna stoppades 732 i slaget vid Poitiers i Frankrike. Flera gånger belägrades den kejserliga kristna huvudstaden Konstantinopel (den som nu är en turkisk stad och heter Istanbul). Den staden föll inte för muslimerna förrän 1453, och under tiden kring detta – före och efter – blev i stort sett hela Balkanhalvön underkuvat av det osmanska väldet.

Och därefter, på 1500-talet, så skedde alltså de längre upp beskrivna försöken att ta Rom och Wien. Och den sistnämnda staden gjorde man ett nytt försök att ta 1683, under Sveriges stormaktstid.

Det ovanstående betyder naturligtvis inte att det inte har skett förfärliga övergrepp i den kristna religionens namn eller att allt som varje enskild korsfarare gjorde ska försvaras. Det betyder inte att varje handling gjord av varje kristen härskare eller härförare var rätt och riktig ur moralisk synpunkt. Men det sätter in saker i ett lite annorlunda perspektiv än vad de flesta människor i vår tid tycks ha. Om man jämför det med Andra världskriget och de allierades krigföring som till slut ledde till att Hitlertyskland och Japan besegrade, så är det knappast någon som anser att Storbritannien eller USA ska be om ursäkt för att de utkämpade dessa krig till seger. Och detta även om båda staterna säkerligen gjorde många förfärliga saker som vi åtminstone idag skulle bedöma som krigsbrott. Men självaste försvarskriget i sig gentemot axelmakterna och Japan var ett rättfärdigt krig, och det behöver ingen be om ursäkt för. På samma sätt kan vi se på de medeltida korstågen.

Nu är inte IS exakt samma sak som det gamla Osmanska väldet eller det muslimska kalifat som tidigare under medeltiden hade dessa erövrarambitioner. Men det verkar ju som att man har ambitioner som går utöver ”normala” terroristgrupper. De drömmer om att återupprätta den islamiska storhetstiden från förr. De äldre islamiska välden kan knappast klassificeras som terrorister i den mening vi använder det ordet. Det var mer regelrätta stater som förde anfallskrig och inte små terroristgrupper eller mindre rebellarméer. Men då som nu handlar det om krig, våld och terror i syfte att skrämma, erövra och islamisera.

IS hot är naturligtvis inte tänkt som ett hot specifikt mot bara den katolska kyrkan och inte mot någon annan kristen kyrka. Vi är naturligtvis alla inbegripna i detta.

Problemet idag är att den ”kristna världen” – dessa gamla kristna länder i Europa – inte längre har den kristna tron och den kristna kyrkan som sitt samhällsbärande grundelement och kitt, som gemensam tro. Frågan är hur länge en kultur som förlorat sina kristna rötter, och i stort sett helt kapat dem, förmår att stå emot denna typ av aggression? Hur länge klarar sekulariserade människor av att stå upp för demokratiska värden som religionsfrihet, yttrandefrihet och liknande, gentemot de ständiga hoten om våld?

Sett i ljuset av ovanstående historiska fakta, framstår det för oss kristna som ganska märkligt när man använder begreppet ”fredens religion” om islam. Från det att vi först lärde känna islam då religionen bildades på 600-talet och i tusen år framåt, fick den kristna världen kämpa ett långt försvarskrig för att försöka undvika erövring och islamisering. Stora delar av den dåtida kristna världen blev erövrade och islamiserade till den dag som nu är. Och andelen kristna av befolkningen i dessa länder har ständigt minskat. IS bidrar just nu till att i praktiken utrota de sista delarna av kristendomen från Syrien och Irak – länder som alltså varit dominerade av den kristna kyrkan i flera århundraden, långt innan islam fanns.

Islam är alltså inte en tolerant och fredlig religion i den mening som vi i västvärlden lägger i begreppen. Möjligen tolerant och fredlig i någon egen och intern betydelse. Grundprincipen är att alla får bli muslimer, men ingen får lämna islam. Kristna och judar har fått existera som separata grupper och sköta sitt, om de betalat extra personskatt. Och deras rättigheter har alltid varit starkt kringskurna. Tid efter annan har även denna relativa ”tolerans” dock fått vika på foten och förföljelsen, dödandet, terrorn och tvånget har varit ett faktum. Det är därför de ovanstående nämnda landområdena nu är nästan totalt islamiserade. Det är därför andelen kristna i Centralasien ligger på närmast noll.

IS är inte samma sak som det osmanska väldet eller det ursprungliga kalifatet som ju var riktiga stater, men de gör sitt bästa och jobbar på det. Jag antar att kristna från den delen av världen anser att islamofobi är ett märkligt och förnedrande och rent av kränkande begrepp!

Nu är det säkerligen så, att de allra flesta människor som är muslimer idag inte har den minsta tanke på att ägna sig åt krig och terror och erövring av kristna länder. Det är människor av samma skrot och korn som vi, och de vill inget annat än att leva ett vanligt och normalt liv. De vill växa upp, utbilda sig, skaffa familj och leva familjeliv. De vill arbeta och försörja sig, och sedan dö i frid. Precis som vi. Och det är dessa människor, som Gud älskar på samma sätt som han älskar alla andra människor, som vi kristna bör be för, visa kärlek till och evangelisera. Vi bör be och hoppas att de ska komma till insikt om sanningen och omvända sig till tro på Jesus Kristus som Guds Son, vår frälsare. Många av dem som invandrat till vår del av världen är också sådana som flytt från islamistiskt förtryck av olika slag. De vill inte ha det förtrycket eller styret mer än vad vi vill. Människor födda in i muslimsk bakgrund är människor som vi, behöver kärlek och respekt som vi, och ska behandlas därefter.

När det gäller islam som religion och som institution, när det gäller organisationer och stater och liknande, så är det lite annorlunda. Här finns det all anledning att analysera och kritisera. Och för europeiska och andra stater, så finns det all anledning att vara vaksamma och använda fria staters alla tillgängliga medel till att försvara friheten. Och det finns alltid en risk för att det inom den muslimska världen, bland människorna, inte bara frodas en antisemitism, utan också en sorts romantiserande föreställningsvärld om islams ärorika förflutna, som tyvärr kan bilda grogrund för radikalisering av vissa individer. Detta bör man vara vaksam mot och kunna kritisera i en fri och öppen debatt. Detta är svårt och inte många vågar. En som vågar och som gör på ett sätt som, av det lilla jag sett, verkar vettigt är Per Gudmundsson.

Inget av detta är enkelt –  vi vill kunna skilja mellan sak och person. Och några färdiga standardlösningar finns inte. Men kristen väckelse bland de människor som är födda in i religionen islam förekommer på sina håll, inom vissa grupper. Och kunde Berlinmuren och Sovjetunionen plötsligt falla, så kan även andra saker hända.

Till slut, så kan det sägas att källor till ovan beskrivna fakta finns i standardlitteratur i ämnet. Om just korsfarartiden ämnar jag försöka återkomma till längre fram, men kortfattat kan man säga att moderna historiker idag sliter sitt hår inför den till synes hopplösa uppgiften att få Hollywood och annan populärkultur att förstå att den bild de ger av korsfarartiden är felaktig.

14 reaktioner till “Rom är målet för islamisterna”

  1. Mycket bra. Försök få in denna artikel i Dagen, Världen Idag, SvD och DN. Vi har en extremt skev bild av islam. Vi har en romantiserad bild som inte stämmer vid ett närmare betraktande. Jag tror mig ha läst, men vet inte var, att många av de vetenskapliga landvinningar från Mellersta Östern som brukar tillskrivas islam och muslimska lärde istället är tagna från den gamla Östkyrkan, nestorianer, syrisk-ortodoxa osv, den som utplånades av islams erövringskrig. Jag kan inte hävda detta än med bestämdhet innan jag hittat var jag läst detta.

    Det finns en känsla ibland att man i dagens media förvanskar islams krigiska förflutna på samma sätt som man förvanskar staten Israels förflutna. Genom ett ihärdigt repeterande har snart stora delar av befolkningen tillägnad sig en sanning som inte är en sanning. Sådana ”sanningar” brukar vara extremt svåra att bota.

    Vi kryper för övrigt redan nu för islam. Hur mycket inskränkningar tar samhället redan nu på sig för att inte reta islam, för att inte utsättas för terrordåd. Inte för att jag för ett ögonblick kan försvara Lars Vilks provokationer men hur länge till dröjer det inte förrän sådan ”konst” och ”yttrandefrihet” kommer vara förbjudet – för att inte provocera muslimska befolkningsgrupper. Då har vi redan tagit första steget till att avskaffa demokrati och yttrandefrihet. Sedan kan det gå fort.

  2. Jag tror inte att Rom är ett huvudmål. Att erövra Jerusalem är första huvudmålet. Att erövra resten av världen, inklusive Rom, är det slutliga målet.

    Läste någonstans att Jordanien är tänkt att utgöra en frontlinje. I dagarna har Egypten bombat IS i Libyen. Man anar hur de försöker ringa in lilla Israel för att åstadkomma en kraftfull och förödande attack och utplåna den lilla judiska demokratiska staten. Det är väl att både Jordanien och Egypten svarar snabbt på IS terror genom flygattacker. Kanske även Assad en dag finner att han i själva verket och mot sin vilja försvarar Israel. Idag utgör områden som kontrolleras av Assadregimen en buffert för Israel mot IS varför dessa istället arbetat sig genom Irak mot Jordanien.

    Egyptens president når en allt högre kurs i mina ögon genom sitt agerande i olika frågor som berör Israel. Minns att det muslimska brödraskap Mursi tillhörde har samma målsättning som IS och att dessa är intimt förbundna med varandra.

    http://www.jerusalemonline.com/news/middle-east/the-arab-world/27-killed-in-is-sinai-terror-attack-egypt-also-blames-hamas-11344

    http://www.israeltoday.co.il/NewsItem/tabid/178/nid/24909/Default.aspx

    http://nation.com.pk/international/16-Feb-2015/egyptian-court-puts-mursi-on-trial-over-qatar-link?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+pakistan-news-newspaper-daily-english-online%2F24hours-news+%28The+Nation+%3A+Latest+News%29

    http://www.reuters.com/article/2015/02/16/us-mideast-crisis-libya-egypt-idUSKBN0LJ10D20150216

  3. Bra artikel. Har du sett Kreeft vs Spencer; Good muslim / bad muslim?

    Strålande debatt med fantastiskt bildade herrar. 😀

  4. Bra talat! Det är mycket viktigt att fakta görs kända – både i detta ärende och andra. Tolerans är givet som kristen grundhållning , men lika viktigt är att kalla saker vid dess rätta namn, och tala klarspråk om missförhållanden – både inom och utom kristenheten .

  5. Bra skrivet och belyst.

    Du skrev något väldigt intressant att:
    ”Från tiden närmast efter Muhammeds död 632 och under ett århundrade framåt, erövrade de muslimsk-arabiska arméerna enorma landområden som dittills varit kristna. Det var alltså det muslimska kalifatet som anföll och erövrade dessa områden. Korsfararna var inte ens påtänkta på den tiden! ”

    Att de kristna länderna blev tvugna att försvara sig blir ju logiskt om vi ser till historiens gång, men är det förenligt med Jesu Ord att behöva gå ut i krig?

    Jag tror att när Islam och dess lära föddes så fanns det ett missnöje som sträckte sig från tidigare århundraden. Striden om Kristi Gudom blev andrig avslutad.

    Inom judendomen och Islam har man en gammal testamentlig monoteistisk Guds tro. Gud är en och de erkänner inte Jesus som Guds Son. De hänvisar ofta till Niceakonciliet där kristendomen likställde Fadern med Sonen och menar att 3 personer i Gudomen inte är en monoteistisk tro.

    Nyckeln ligger i felet vid Nicea och därför föddes Islam. Man kan inte likställa Fadern, Sonen och den Helige Ande i personformer. (Läs gärna Irenaeus, Justinus Martyren)

    Fadern är Ande och ingen person. Den Helige Ande och Fadern är samma Ande, med den skillnaden att Den Helige Ande är en begränsning av (Fadern) Guds ofattbarhet, som ska leda oss fram till hela sanningen i Kristus, d.v.s vägen, sanningen och livet. Guds Ande är obegränsad och är närvarande överralt samtidigt medans Sonen är Gud på den ”betämda platsen i rummet”. Tillsammans är Fadern (Anden) i Sonen (gestalten) och de är ett. Därför blir personformen i Niceaformuleringen fel.

    Kyrkofadern Irenaeus skriver följande så vi kan förstå detta:

    ”Irenaeus (Bevis för den apostoliska förkunnelsen)

    ”Det finns bara en Gud, Fadern, oskapad, ofattbar, osynlig, skapare av allting, och över honom finns ingen annan Gud och efter honom ingen annan gud. Fadern är oåtkomlig för det skapade.
    Fadern framställs som en enda till sin tillvaros väsen och kraft (Ande), samtidigt är han i omsorg om vår frälsning både son och fader (Fadern är i Sonen, de är ett). Eftersom Fadern är osynlig, ofattbar, oåtkomlig för det skapade är det genom Sonen som de som skall komma nära Gud skall få tillträde till Fadern.

    Guds Ord, Guds son, Kristus Jesus, vår Herre är född av Fadern före skapelsen. Eftersom Ordet grundar, dvs. ger kroppslig gestalt och verklig existens, men Anden skapar ordning och formar makternas mångfald, kallas Ordet med full rätt Guds Son och Anden hans visdom.

    En Gud, Fadern, som är över alla och med alla och i alla. Ty Fadern är över alla, men Ordet är med alla, ty genom det har allt blivit till av Fadern, men i oss alla är Anden, som ropar Abba Fader och danar människan till Guds likhet”.

    Läran om treenigheten är fel och därför föddes Islam som ett vredesredskap från Gud. Detta kommer också att uppenbaras i denna ändetid. När läran om Muhammed föddes, då hade katolska kyrkan tagit ställning för guds moder Maria. Det borde då vara 4 personer i gudomen enl. dem själv.

    Frid
    lärjungen

  6. Mikael, korstågen riktade sig inte bara mot isalm utan också mot judar, även om det var islam som styrde i Jerusalem.

    En anan tanke som jag fick är att det inte är självklart att vi legat på bönemattor om islam inte stoppats vid Wien, Islam hade ju kunnat stoppats långt tidigare.
    Men tack för en orädd och utstickande artikel i denna tid av ursäktande av islam.

    Wildwest, jag stöder inte heller Vilks onödiga provokation. Läs denna bra artikel av Ann Heberlein: http://www.svt.se/opinion/article2684264.svt

  7. Någon sa 5+ om en skidvallning igår på VM. Jag säger detsamma om artikeln. F.ö. har jag en muslimsk bekant som förvånade mid med att säga att IS är ett uttryck för den sanna tron. Den muslimska tron i västvärlden är en sekulariserad variant.

  8. I dessa dagar måste vi uppmuntra alla att se uppåt och vänta på Jesus och vara beredd. Det är därför jag inte vill spilla min tid på ett sådant ämne som detta.

    1. Curtan

      du borde (nog) se upp oftare…

      Om det man ö h t inte begriper något om, är det bättre att tiga.

      1. Många katoliker inkl. påven följer apostle Petrus. Han (Petrus) var en OLÄRD MAN, men han kände Jesus.
        Finns det något större att känna till.

        ”När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var olärda män ur folket, blev de förvånade. Men så kände de igen dem och kom ihåg att de hade varit med Jesus.”

        1. Curt

          Du kör en ”red herring”. Varje katolik jag mött älskar Jesus. Just därför är vi katoliker.

          När mötte du en aktiv katolik sist?

          Pax et bonum!

      2. Anders,
        Du har missförstått mig totalt. När har jag skrivit att katoliker inte älskar Jesus! Om du läser mitt inlägg en gång till så förstår du att jag syftar till att ”kunskapen om Jesus” är på ett helt annat plan än kunskapen om världsliga händelser. Ty denna kunskapen kommer att försvinna. 1 Kor.13:1-2.
        Petet och Johannes var olärda och okunniga män. (Grundtexten idiota)
        Dvs inte dumma i huvudet men HELT okunniga.
        Som du alltid slutar med: ”Allt gott”!☺

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.