Uppdrag granskning

Sveriges television ägnar sig uppenbarligen numera åt att lömskt och försåtligt angripa och anklaga dem som inte har rätt och möjlighet att försvara sig själv. Man slår alltså på den försvarslöse. Jag tänker här på de svenskkyrkliga präster som i veckans program ”avslöjades” ha en klassiskt kristen syn i homosex-frågan. Eftersom SVT använde sig av fejkade själavårdssamtal – och alla själavårdssamtal omfattas av tystnadsplikten, fejkade eller ej, och prästerna inte har rätt att tala om vad som sagts i ett sådant – så kan inte de anklagade prästerna försvara sig eller förklara sig om de så önskade. De kan inte lägga den grovt förenklade och missvisande historieskrivningen som journalisterna gav uttryck för till rätta, om de nu skulle vilja det. Däremot skulle deras ärkebiskop kunna det. Men vad gör han? Han lämnar ut dem till hyenorna!  Han borde i skarpaste ordalag tagit dem i försvar och förklarat att dessa präster inte gjort något fel. Och även om han tyckt att någon av dem sagt någon sak på ett mindre vist sätt, så borde han i alla fall tagit denne i försvar. En sann herde skulle ha gjort det.

Och vad gör kvinnoprästen från Täby och Lars Gårdfeldt? De agerar som lakejer RFSL och för tidsandan. De visar sig ovärdiga prästämbetet. Det finns mycket att skriva om dem. Men jag har ingen lust att ägna energi åt det.

Det finns inget försvar för detta skamgrepp från Uppdrag gransknings journalister. De har inte avslöjat något över huvud taget. Och det fanns inte heller något att avslöja.

Prästerna i fråga uttryckte sig på ett sådant sätt att man förstår, att de endast står för den traditionella kristna uppfattningen i de frågor som det gällde:

1. Sex hör hemma inom äktenskapet mellan en man och en kvinna. Det är så Gud skapade människan från början. Allt därutöver är av ondo.

2. När människor använder sexualiteten på annat sätt (som t.ex. i homosexuellt levnadssätt) är det ett uttryck för synd och för att man faller för frestelse till synd. Det uttrycker att något är skadat i människan. Det är inte en sjukdom, men det är en synd. Inte sjukdom, men en skada i den mänskliga naturen. Klassisk kristen teologi använder ofta begreppet arvsynd när man talar om detta. Vi har alla en svaghet/skada i vår mänskliga natur som gör att vi är böjda åt att synda.

3. Gud vill inte att människor ska synda på något område och därmed inte heller på det sexuella området. Gud kan och vill ge oss hjälp och kraft att övervinna de frestelser och prövningar vi möter. Frestelser och prövningar och böjelse till vissa typer av synd är alltså inte en sjukdom utan en prövning och frestelse. Gud lovar dock inte att vi ska kunna leva ett liv utan frestelser och prövningar. Han lovar hjälp, men inte frihet från frestelser. Gud lovar inte ett liv som är enkelt och smärtfritt, men han lovar att vara med oss genom prövningarna.

4. Därför är det helt naturligt att man som präst eller pastor, förutom att tydligt stå för den kristna tron och Bibelns budskap, att man erbjuder människor hjälp genom förbön.

5. Dessa präster som på ett orättfärdigt sätt angreps i TV-programmet utlovade inte den falske ”klienten” ett problemfritt liv eller ett liv utan frestelse till synd. Men de förklarade att Gud kan hjälpa och att det kan vara till hjälp att få förbön. En präst erbjöd förbön om att Gud skulle ”korrigera” klientens sexlust. Det kan ju inte vara fel att vilja bli mindre trasig eller att vilja ha mindre böjelse åt att synda, så i den meningen kan det ju knappast vara fel av prästen att be för den person som uttryckt en sådan önskan.

6. Ingen präst sade att homosexualitet är en sjukdom som kan eller inte kan botas. Och Bibeln och klassisk kristen tro säger inte det heller. Den kristna linjen har alltid varit att homosexuellt levnadssätt är synd och måste bekännas och överges exakt likadant som all annan synd. Det finns inga gräddfiler för vissa typer av synd eller syndare.

7. Det finns ingenting i Bibeln eller i klassisk kristen tro som säger att bara för att man har en medfödd böjelse åt en viss typ av synd, så skulle handlingarna vara ”äkta” och inte synd. Att troget synda är inte bättre än att bara synda vid enstaka tillfällen, utan värre. Det finns en bibelvers i Ef 4:28 som handlar om den som är tjuv, men den uttrycker den princip som gäller för all synd:

”Den som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver.” (Ef 4:28)

All synd ska överges. Alla som syndar på något sätt, ska sluta med det och börja göra det goda i stället.

Alla kristna människor frestas till synd. Ingen av oss är felfri och syndfri. Men alla är vi kallade till omvändelse. Två kristna personer som väl vet vad det är att frestas på dessa områden – Erik Johansson och Nasrin Sjögren –  har skrivit kloka saker om detta på SVT:s hemsida.

Anders Piltz uttrycker också det hela på ett utmärkt sätt i SvD:

Nej, det är inte möjligt att bota en läggning, och redan valet av verb är olyckligt och en kvalificerad förolämpning: en läggning är inte en sjukdom. Var och en föds med en unik mix av läggningar, som man måste förhålla sig till under loppet av sitt liv. Man väljer inte läggning, men man väljer hur man förhåller sig till den. Alla, heterosexuella, homosexuella, asexuella och alla andra med andra varianter av emotionell och sexuell profil måste ta ansvar för hur de hanterar sitt driftsliv. Genom hela livet växer och mognar vi, förhoppningsvis till mer osjälviska och kärleksfulla människor. Ingen människa får dessutom klassificeras efter sexuell läggning, som om denna vore det mest utmärkande särmärket som borde stå på gravstenen. Vi är alla på väg. Själavård låter oss gå vidare på den vägen med förnyat mod.

8. Svenska kyrkan är en protestantisk kyrka som enligt Sveriges lag ska vara evangeliskt-luthersk. Det betyder att principen skriften-allena (sola scriptura) är en viktig och vägledande för hur en präst eller en kristen i allmänhet ska agera. För Luther själv innebar den i korthet att om han i sitt samvete var övertygad om vad Bibeln säger i en fråga, så följde han sitt samvete oavsett vad biskopar eller kyrkomöten sade. Skriften står över både biskopar och kyrkomöten. Därför är det ju märkligt att höra de patetiska hänvisningarna Svenska kyrkans kyrkomötesbeslut från 2005. Skriften står självklart över sådana felaktiga beslut. Utifrån normalt funtat protestantisk teologi skulle man kunna säga att sådana kyrkomötesförsamlingar gör sig själva ogiltiga och icke legitima genom den typen av dåraktiga beslut.

Om man är katolik och har en något annorlunda syn på kyrkomöten, så bör man i sammanhanget betänka att katolska kyrkan inte anser att Svenska kyrkans så kallade kyrkomöten är legitima i någon apostolisk successionsbemärkelse eller på något annat till saken relevant sätt. Ur katolsk synvinkel vore det bättre om en luthersk präst följde sitt samvetes övertygelse om vad Bibeln lär, än att han skulle följa en samling B-politikers vindflöjelbeslut formade efter tidsandan, även om den samlingen kallas ”kyrkomöte”.

Detta är ett kort inlägg skrivet i all hast. Men som alla andra kristna förkunnare, som alla andra som står i ordets tjänst, så är det min skyldighet att stå upp för hela den kristna läran och ta mina kristna bröder i försvar.

 

20 reaktioner till “Uppdrag granskning”

  1. Amen.

    Du har redan sett igenom SveK:s hus på grus – teosofi.

    Man skäms – i deras ställe – för de vindflöjlar till stiftschefer som är ”ditsatta” att leda.

    Må Gud förbarma sig över svensk kristenhet. Kyrie eleison. Christe eleison.

    1. Måste berätta en liten historia, m anledning av biskoparnas pk-flathet.

      En präst med son bevistar en biskopsvigning i SvK.

      Sonen frågar vid vigningsakten; ”Pappa vad gör dom”?

      Prästens snabba replik; ”de tar bort ryggraden”.

      Så har devolutionen lyckats åstadkomma en ny sorts ryggradslösa djur; ”gummiryggarna”, som vajar i takt med åsiktsvindarna.

      Som Wiehe sjöng; ”vem i hela världen, kan man lita på” (svar varken konfirmationsprästen eller hans stiftschef; gummiryggen).

      😀

  2. Är det verkligen så att de människor som står i spetsen för de kristna församlingarna, dvs pastorer, författare, lärare mm, inte har något att säga om den våldtäkt som begåtts på, i det här fallet, svenska prästers arbete i det tysta.

    ”Man måste lyda Gud mer än människor”, sa apostlarna när de var trängda av sin samtid. I dag säger de som är satta, eller satt sig själva, som Guds ombud: vi har människor att ta hänsyn till och menar därmed sig själva och sina egna stadgar. Precis som om det är där, och bara där ljuset finns.

    Jag antar det finns olika nätverk inom kristenheten som lätt kan skriva ner hur kristna människor ser på Uppdrag granskning, (SVTs anställda och avlönade av skattebetalarna) använder sina publikserviceuppgifter till att framföra sina egna fördomsfulla idéer och i princip få göra det oemotsagd av de kristnas företrädare.

    ”Salt är bra, men om saltet mister sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Varken för jorden eller gödselhögen duger det. Man kastar bort det.”
    Det finns salt, men det måste användas.

  3. Mikael Karlendal: ”Eftersom SVT använde sig av fejkade själavårdssamtal – och alla själavårdssamtal omfattas av tystnadsplikten, fejkade eller ej, och prästerna inte har rätt att tala om vad som sagts i ett sådant – så kan inte de anklagade prästerna försvara sig eller förklara sig om de så önskade.”

    – Jag tror att det är ett felaktigt resonemang. Det som är fejkat är inte verkligt och har därmed inget skyddsvärde. Att de berörda prästerna hävdar att de har tystnadplikt, även fast det är ett fejkat samtalet, beror nog på att man är feg och inte törs stå upp för den bibliska linje man driver i lönndom mot kyrkomötets beslut. Heder till Berit Simonsson som vågade gå emot kyrkomötet offentligt. Var var de övriga prästerna som hade samma åsikt, eller representerade Simonsson ett antal namngivna präster fast det inte framgick i sändningen?
    Vad har SvK för framtid när alla biskopar följer tidsandan och har lämnat den lutherska lärans bekännelseskrifter. Som Stig Melin skrev, utan salt duger det varken för jorden eller gödselhögen.
    Ursäkta Anders G, men här är jag oerhört enig med dig. Förlåt att jag tilltalar dig. 🙂

    1. Nej, det är faktiskt så med tystnadsplikten, att om jag är präst och du kommer till mig för ett själavårdssamtal, så får inte jag ens tala om att det ägt rum än mindre säga något om innehållet. Jag får inte ens göra det även om du ger mig skriftligt tillstånd till det. Så stark är tystnadsplikten. Så dessa präster kan verkligen inte försvara sig/förklara sig om de skulle ha velat det, även om reportern skulle säga att det är fejkat och ge sitt tillstånd till det. Det är inte prästens eget val. Han begår tjänstefel om han bryter mot tystnadsplikten här. Vi som inte tillhör det vigda ståndet kan kanske tycka att det är onödigt strängt här, men så är det och det kanske finns skäl för det.

      1. Mikael, jag förstår att det är så med den ”heliga” tystnadsplikten, den får inte rubbas oavsett omständigheterna. Men när Svenska Kyrkan kommer till bibelordet så finns det inget heligt längre. Allt får omtolkas, ifrågasättas eller annuleras utan att det får några som helst konsekvenser, om det inte går emot den heliga tidsandans åsikter som slagits fast i ett kyrkomöte. Det förvånar mig om du är medlem i Svenska kyrkan. Är man det har man också ställt sig under biskoparnas åsikter i lärofrågor.

        1. Nja, om man fortfarande är protestant, så är det Skriften-allena som gäller. Det betyder att man kan ta sig friheten att säga till biskoparna att fara och flyga och att kejsaren är naken. Man kan ju också säga att Svenska kyrkans utveckling inte precis stärker den protestantiska saken.

          1. Mikael, jag väntar med spänning på ditt ”far och flyg”-uttalande till biskoparna. Men det är nog bäst att du sitter snällt stilla i båten så att inte din prästvigning stoppas även denna gång. 🙂

          2. Pastor Mikael, om du läser i tidningen Budbärarens majnummer sid 34, så förstår du vad jag menar. Där står det under rubriken Tillsatta tjänster: ”Mikael Karlendal, pastor, Kristofferkyrkan Karlshamn”.
            Grattis & Gud välsigne dig i din nya tjänst! 🙂

        2. Mikael,
          Du får utöka gudstjänsttiden så du hinner med dina predikningar. Med en timme hinner de ju inte ens ta upp kollekten om du predikar … 😉

          1. Under min tid som pingstpastor har jag lärt mig att predika kort. 🙂 Klarar av från 10 min till 30 min eller 40 min om så skulle krävas. Men Kristofferkyrkan har både gudstjänster och bibelstudiefrukostar ibland på lördagarna, så det ska nog bli tillfällen till undervisning.

  4. Det var väldigt bra skrivet Mr Karendal.
    Och för en gångs skull är jag helt enig med Mr Gunnarsson

  5. UG:s repotage tycker jag var ovanligt bra eftersom det blottlägger problematiken med SvK som med kyrkomötesbesluten 2005 och 2009 upphört att vara en kristen kyrka. Det bästa vore om dessa konservativa präster som önskar att leva efter Guds Ord ansluter sig till Missionsprovinsen (vilken bekant påminner om SvK pre 1950). Detta skulle i sådant fall innebära att man blir tvungen att lämna sin prästtjänst (fast inkomst och trygg tillvaro). Jag tvivlar att många skulle våga det språnget…

    Att riva upp besluten från de ovan nämnda kyrkomötesbesluten är ett mindre troligt scenario än att bekännelsetrogna präster får söka att utföra sitt uppdrag annorstädes (d.v.s. i någon annan frikyrka)…

    Magnus

    1. Magnus, även om UG hade ett annat syfte med sin granskning, nämligen att stödja legaliseringen av kyrkomötets beslut och visa på att det fortfarande finns ”mörkermän” som inte lyder, så tyckte jag det var bra. Antingen skyndar det på avfallet än mer eller så väcker det några till besinning. Båda tjänar Guds syften eftersom ljumhet är det värsta alternativet.

  6. SÅ, jag instämmer med dig i detta. UG:s antikristliga agenda behöver ingen tvivla över; den fallna världens media talar till fallna öron. Å ena sidan är det givetvis olyckligt för dessa goda präster att de blir utsatta för osedvanligt osmakligt drev; å andra sidan är det gott att fler och fler får upp ögonen att det är omöjligt i sann mening att verka som en Herrens tjänare i SvK. Bara det att församlingstukten lyser med sin frånvaro i svenskyrkliga församlingar borde vara ett bevis nog på fundera på ett utträde..

    Allt gott
    Magnus

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.