Skrivbord, kyrkohistoria och liberalteologer

Tiden går ibland fort och jag noterade just att det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen. Jag har börjat ägna mig åt att städa mitt skrivbord – i både bokstavlig och bildlig bemärkelse. Min tjänst i Ängelholm närmar sig sitt slut. Från och med november går jag på semester och avslutar därmed min tjänst i Ängelholm. Vad som händer därefter vet endast vår Herre. Men det betyder i alla fall att mitt skrivande och läsande lär ta fart från november.

Under hösten har jag förutom min vanliga pastorstjänst i Ängelholm, även ägnat mig åt att undervisa på onsdagskvällarna i pingstförsamlingen Europaporten i Malmö. Fram tills nu har jag undervisat om tro och förnuft. Jag har talat om hur vi fått vår Bibel, närmare bestämt kanonutvecklingen, som kan sägas vara i huvudsak avslutad först kring år 400 e.Kr. Jag har talat om skrift och tradition. Eller egentligen hur den första kristna församlingen enbart byggde på en muntlig förkunnelse och undervisning och praxis under kanske 25 år innan de första nytestamentliga skrifterna började komma till. De första 50-60 åren minst av den första församlingens historia byggde i huvudsak på enbart muntlig undervisning och praxis instiftad av apostlarna, då ju ännu ingen samling av nytestamentliga skrifter till en bok kan ha hunnit äga rum. Jag har i sammanhanget talat om den s k trosregeln, regula fidei.

Jag har talat om episkopatets utveckling från den nytestamentliga församlingen och fram till 300-400-talen. Dvs hur det utvecklats från moderförsamlingen i Jerusalem som hade Jakob som högste ledare, ett kollektiv av äldste under honom och sedan ett kollektiv av diakoner; och hur det sedan på ett ganska naturligt sätt blev en liknande episkopal struktur överallt redan under 100-talet. (Hur man eventuellt ska tillämpa sådana kunskaper i vår situation är inte lika självklart enkel). Jag har också börjat tala om läroutvecklingen under de första fyra till fem århundradena. Nu närmast väntar ett föredrag som ska ligga till grund för förståelsen av treenighetslärans utveckling. Det kommer i huvudsak att handla om den judiska monoteismen under det andra templets period och kommer i stor utsträckning att bygga på gammaltestamentliga texter, men även i viss mån nytestamentliga.

Därefter kommer jag att göra en ganska ordentlig genomgång av främst 300-400-talets läroutveckling gällande treenighetslära och kristologi. Sedan får vi se hur mycket mer vi hinner med i denna omgång. Men jag har även en del andra områden att ta upp. Förhoppningen är att vi som är moderna kristna idag ska bättre förstå varifrån vi kommer och vilka vi är. Och att vi ska kunna försvara vår tro. Och för att göra detta kan vi inte bara studera de senaste två tre hundra årens väckelsehistoria. Vi måste inse våra rötter bakåt i hela den kristna historien. Och vi som har frikyrkobakgrund och/eller allmän protestantisk bakgrund som t.ex. lutheraner, måste förstå att allt mellan den nytestamentliga församlingen och 1500-talets reformation inte bara var mörker, elände och avfall. Tvärtom!

I söndags predikade jag i pingstkyrkan i Ängelholm och i Filadelfia i Höganäs. Ämnet i båda fallen var jungfrufödelsen. Det lär väl knappast ha undgått någon att det idag anses normalt i Svenska kyrkan att ärkebiskopskandidater förnekar gamla klassiska lärosatser som jungfrufödelsen – och kallar det poetiskt eller mytologiskt språkbruk. Att man förkastar tanken att Jesus är enda vägen till Gud och Sanningen med stort S.

Personen som mest sannolikt kommer att bli ärkebiskop, för att hon är kvinna och har mer lyskraft än de övriga lite mer grå och intetsägande individerna, Antje Jackelén, lär ha sagt att talet om jungfrufödelse är ett mytologiskt språkbruk som kyrkan tagit till för att uttrycka sin uppfattning att Jesus är unik. Jag påstår tvärtom, att kyrkan har fattat att Jesus är unik bland annat på grund av att hans tillkomst var väldigt speciell. Jag påstår att det var både Matteus och Lukas avsikt att berätta om hur det faktiskt gick till, dvs berätta historia. Allt annat anser jag vara exegetiskt ohållbart humbug som endast härleds ur den förutfattade meningen att något sådant som jungfrufödelse inte kan äga rum för att vår världsbild förbjuder det eller att man inte kan förstå varför Gud valde att göra så – och då kan det ju inte vara så enligt somliga.

Antje Jackelén är inte unik med sina uppfattningar. På hennes nivå i Svenska kyrkan får nog uppfattningar som dessa anses vara det normala, tyvärr.

De härrör från 1800-talets liberalteologi, då kyrkans män och teologer tog ett starkt intryck av upplysningstidens rationalism och den överväldigande känslan av vetenskapens framåtskridande som då präglade tidsandan. Då, på 1800-talet, sade man att människor idag inte kan tro på övernaturliga ting som till exempel under och mirakel, kroppens uppståndelse, jungfrufödelsen och Bibelns gudomliga inspiration. Men eftersom vi ändå vill nå ut med budskapet så måste vi anpassa det till vad människor idag kan tro. Alltså skalar vi bort allt de inte kan tro på och predikar bara sådant de kan tro på. Därför kunde man på 1800-talet predika om Gud som allas Fader, Jesus som en stor lärare och ett föredöme, människosjälens odödlighet och en kristen etik byggd på Bergspredikan. Ungefär.

Nu för tiden ser det lite annorlunda ut vad människor kan tro på eller inte. Men biskopar och andra prelater inom olika samfund som besjälas av samma anda som 1800-talets liberalteologer har inga problem med att anpassa läran och förkunnelsen. Det är bara att vända kappan efter vinden. I dessa new-age-rörelsens tidevarv kan kanske vissa tro på helande (healing) men jungfrufödelse och att Jesus är enda vägen till Gud kan man fortfarande inte tro på. Undrar just när man kan det? Att tro på Gud som allas Fader kanske inte är lika populärt idag, det kanske är bättre att predika om Gud som moder?

Det mer klassiskt bibeltroende så kallade väckelskristna borde inse är, att väldigt många präster och biskopar idag inte alls tror på samma kristna budskap och lära som de själva gör, även om det låter så då de använder samma ord som förr. Biskopar och präster läser samma trosbekännelse som alltid, den apostoliska, men de menar inte vad de säger. När trosbekännelsen kom till, så avsåg man att uttrycka sanningar om verkligheten med de ord man använde i trosbekännelsen. När man sade, ”…avlad genom den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus…” så avsåg man att säga att det verkligen gick till så. Det var sant det som sades. Nu för tiden när många biskopar och präster läser dessa ord i trosbekännelsen, så tolkar de dessa ord  som myter och poesi. Dvs, de menar  inte att det som sägs med orden uttrycker sanningar om verkligheten. De menar att dessa ord uttrycker något annat än sanningar om verkligheten, som till exempel vår känsla av att Jesus är speciell och viktig för oss.

Den traditionella och klassiska kristna trons förkunnare står dock stadigt fast och predikar samma gamla budskap oavsett om det uppfattas som en dårskap (som för grekerna) eller som en stötesten (som av judarna). Evangelium måste predikas oavsett tidsandans nycker. Om detta och liknande saker återkommer jag.

24 reaktioner till “Skrivbord, kyrkohistoria och liberalteologer”

  1. Mikael!

    Det mesta du skriver ovan är ”på spiken”, men en formulering är onödigt svepande och därigenom inte helt sann: ” Biskopar och präster läser samma trosbekännelse som alltid, den apostoliska, men de menar inte vad de säger.” Det finns förvisso präster som faktiskt tror på den apostoliska trosbekännelsen, även om det hade varit ännu bättre om alla gjort det.

    Björn

    1. Björn, jag tror att jag i meningen före och i en mening längre ner i samma stycke förklarar att jag inte menar ”alla”, utan ”många.

  2. Det är väl lite dubbelt det där också tycker jag Mikael. Upplysningstiden gjorde ju samtidigt Sverige mer öppet. Att man inte hade religionsfrihet i Sverige ansågs ju som efterblivet av te x Amerika och England. Så ”tidsandan” hade ju i detta fall märkligt nog inte en negativ effekt, snarare tvärtom – till en början.
    Upplysningstiden gjorde människor mer nyfikna på litteratur. Jag tycker mig kunna skymta orsaken till väckelsegenombrottet att det var en kombination, av bön, traktatspridning men faktiskt också den öppenhet som upplysningstiden gav.

    I detta skeende är det väl också ganska typiskt att när förståelsen av evangeliet växer till i makalös kraft under senare del av 1800 talet så kommer också det klassiska ”skulle Gud ha sagt” men i förklädd form.
    Både Waldenström och Lewi Phetrus varnade ju tydligt för nyteologin.

    Den har ju sedan dess sipprat in i de flesta samfund utom möjligen pingströrelsen,
    och alla de samfundet har ju tappat helt otroliga antal medlemmar. Missionsförbundet har väl nåt slags rekord med över 50 000 medlemmar i tapp under 79 år. Allt sedan nyteologin sipprat in och försvagat teologiutbildningen.

    Min amatörbedömning är att pingst är ganska redo också för en teologiförändring, nödvändigtvis inte till en början liberalt men det kan likväl sluta där.
    Pingst har redan tappat otroliga 20 000 medlemmar sedan mitten av 80 talet.
    Så vi har ganska precis följt en slags naturligt utveckling att genombrottgenerationen bygger upp, nästa förvaltar och tredje generationen bryter ned.

    1. Upplysningstiden i sig innebar säkert både positiva och negativa saker beroende på vad man talar om. Men när det gäller teologin och den kristna troslärans förkunnelse, så kan jag inte se något positivt, och då syftar jag på just liberalteologin. Sedan finns det en sorts koppling mellan en del av pietismen och tidsandan som inte heller är så bra, men det får jag ta en annan gång. Hinner inte just idag.

        1. Det finns säkert bra saker även med upplysningstiden. Men visst kan det vara bra att inte bara stämma in i hyllningskören!

          1. Håller med! Men det här ”det finns säkert bra saker” är det nåt i mitt resonemang du kan hålla med om? Dvs att upplysningstiden gav vidgade vyer även för den lilla människan ute i socknen som fick bland annat pietisten i ”brevlådan”?

      1. Det är kanske en lite väl restriktiv syn på upplysningen. Jag skulle i alla fall inte vilja vara utan bibelforskningen, även om man som troende självfallet måste styra rätt mellan skären. Det finns dessutom en tydlig länk mellan renässansens nyupptäckt av de antika källorna, språkförståelsens framväxt, den historisk-grammatiska metoden och de metodiska redskap som blir en följd av upplysningen. Men du menar alltså att det inte finns något positivt för teologin som följa av upplysningen och den vetenskapliga revolutionen?

        1. Jag vill inte gärna just nu låta mig lockas in i en allmän diskussion om upplysningstiden. Det var inte min intention med inlägget. Men jag gjorde en generalisering i texten som jag ändå tycker är välbehövlig i sammanhanget. För det mesta ses ju upplysningstiden enbart som en rent god tidsperiod av ljus i kontrast med det mörker som sägs ha varit innan. Självklart är jag inte motståndare till att man studerar källorna och använder sig av t.ex. den historiskt-grammatiska metoden. Men det är när den systematiska teologin ska anpassas till och formas i enlighet med upplysningstidens filosofi jag reagerar. T.ex. Kant.

          1. Jo! Jag tycker det här är en intressant diskussion om upplysningstiden även om jag inte talar om liberalteologins antågande.
            Här har du ju chansen Mikael att få till bra diskussioner i ett ämne flera vill tala om. Ta chansen! På så sätt blir ju ditt forum intressantare också!

            P.s du får gärna öka antalet trådar till inlägg också, det är för få och man kan inte svara färdigt i en diskussionstråd.

            1. Jag tar gärna chanser, men dessvärre har jag inte alltid tid till alla intressanta frågor som dyker upp. Glöm inte att det går åt en del tid ibland till självaste inläggen 😉

              1. Ok! Tack för att du svarar och engagerar dig i kommunikation med de som kommenterar. Eftersom jag debatterat på nätet sedan slutet av 90 talet ( exempelvis kp mediadebatt) men med vissa år av uppehåll så är jag van att framförallt journalister och pastorer har näsan i vädret, förmodligen för att de inte är vana att bli emotsagda och ovana att framföra argument.

  3. Läser nu ”Total Truth” av Nancy Pearcey, en bok som handlar om kristenhetens relation till omvärlden, främst genom en analys av världsbilden man tror sig ha versus den världsbild man i verkligheten lever efter. Hon menar att kyrkans acceptans, mer eller mindre fullt ut, av dikotomin ”fakta-värderingar” (eller som det numera ofta sägs ”vetenskapen-den religiösa tron” och liknande) är ett av kyrkans största och mest fatala misstag. En enligt Nancy P helt felaktig dikotomi, som kyrkan ännu inte har hämtat sig från att ha accepterat och därmed gjort sig själv till en mycket sårbar del av den sk ”övre våningen”: den subjektiva, ”värderingsbaserade” delen av verkligheten, medan hon låtit den nedre våningen, ”vetenskapen”, den påstått enbart faktabaserade verklighetssynen, styra och ställa alldeles för mycket.
    Oerhört intressant, hon menar bla ”väckelsens folk” lång mer än man skulle tro har tagit in och fångats/färgats av den världsbild som i respektive tidsperiod rådde i omvärlden.

    Svårt för mig att beskriva kort,´ men hennes bok är bland det mest intressanta jag läst på länge (nu är jag ingen enorm bokläsare så det kanske inte säger så mkt, inte heller är jag bildad teologiskt, men har intresse av sånt som tex Mikeel tar upp i sin bloggpost).

    Iaf 400 sidor som jags kulle rekommendera alla att läsa, i synnerhet om man är intresserad av detta med världsbilden och hur den faktiskt avgör i stort sett allt(!) man tänker, och sen lever efter…

      1. Tack Mikael för den länken!

        Bra artikel, och många upplysande kommentarer, skönt att det verkar finnas många sunda personer i eller i närheten av SvK, men tyvärr lär dessa inte klara att få fram en biskop och högsta ledare vilken faktiskt tror på evangeliernas grundläggande innehåll och budskap.

  4. Vill påstå att nästintill allt man hör/läser i media angående relationen kristen tro versus ”det fina sekulära samhället” är totalt styrt av att de som för ordet oftast har ett mycket högt tonläge i sin övertygelse att ”det sekulära” kan ses som det normala, och som ALLA ska hålla sig till, även de som av någon anledning ”vill” eller ”är trygga med” tex sin kristna tro.
    Uppfattningen att kristen tro enbart är tro, medan den sekulära världen grundas på, just det, FAKTA, utan någon styrning av en tro, är både så inåt felaktig, och har helt impregnerat samhället, och i samhället färgat in sig även på oss som ju oftast tror att vi har en egen, kristen, världsbild.
    Så till den grad styr oss detta förment objektiva sekulära tänkande, att vi som kristna helt eller nästan helt har tagit till oss den tanken, och på något sättt tröstar oss med ”men vi har ju i alla fall ”värderingarna” och svaret på frågan ”varför”, så vi ska väl vara nöjda med det(?)
    Nej, vi ska inte alls vara nöjda med det!

  5. Tack pastorn för denna artikel. Det är redan kört för SK med de biskopar som redan finns, även utan Jackelén.

    Vore intressant att här på bloggen få del av din forskning vad gäller treenighetslärans tillkomst.

  6. ”Vore intressant att här på bloggen få del av din forskning vad gäller treenighetslärans tillkomst.”

    Nämnde häromdagen för Daniel F att jag övergivit en-enighetsläran till förmån för två-enighetsläran. Anser fortfarande att tre-enighetsläran är en bra modell att förklara något oerhört komplicerat med… men bara en modell – inte den fulla Sanningen.

    När Guds Rike blir globalt under ”de tusen åren” kommer tre-enighetsläran att finnas kvar men den kommer att bli typ ”mamma-pappa-barn”. Något barnsligt enkelt – men ändå tillräckligt komplicerat för att de ”skriftlärde” inte kommer att förstå. För folk i gemen att förstå en sådan treenighetslära idag är omöjligt. Flertalet av dessa treenigheter lever åtskilda som ensam pappa/ensam mamma med barn o vice verca. Eller Ensam pappa med ny ”fru” och ”plastbarn” osv osv…

  7. Här passar det bra att flika in den stora principiella frågan som uppenbarligen alltid varit mer eller mindre aktuell i min familj o släkt: om en kyrka/församling leds av personer som man inte kan sympatisera med utifrån ett teologisk perspektiv – hur gör man då?

    Dragningen av frikyrkoprofiler till SvKyrkan får i och med en kyrkans ledning av kristendomsförnekare en mycket märklig slagsida. Varvid det i många frikyrkor inte är bättre förstås. Under folkväckelsetiden så var man ganska snabb från att avskilja sig från ett s k ”obibliskt” sammanhang, och ibland var det egentligen inte särskilt obibliskt, inte jämfört med idag. Alla försökt till att börja med reformera sin omgivning, men sedan tågade man ut – se t ex Stockholms 6e baptistförsamling som blev Filadelfia.

    Man kan ju å andra sidan inte uppfinna små husförsamlingar som består av en familj heller. Men att hänvisa till att jag är medlem av en kyrka som förnekar grundläggande fakta i kristendomen – det känns inte lockande alls.

  8. Har äntligen läst hela artikeln under begrundan… Vilken klarsyn, Karlendal.. Du borde heta Klaren-Dal… (som en motsats till den andra dalen i Ps 23…)

    1. Har besökt en ”kyrka” för första gången på ca 3 år. Vilken positiv överraskning 🙂 Guds Ande är med dem… Det var en Missionsförsamling… nästa gång blir det pingst.. Min bön till min Fader är att det blir minst lika underbart! (Arabisk sång och vittnesbörd bådar bara gott -älskar deras musik och kultur 🙂 )

  9. ”Man kan ju å andra sidan inte uppfinna små husförsamlingar som består av en familj heller.”

    Det kan man visst det … även enpersons… men det är ju betydligt roligare med enfamiljs 🙂

  10. ”I dessa new-age-rörelsens tidevarv kan kanske vissa tro på helande…”

    Har nyligen accepterat delar av New Age. Vi lämnar kristendomens tidsålder d v s fiskarna och går sakta men mycket säkert in i Vattumannens tidsålder. Varför tror jag det? Det stämmer så oerhört bra med profetian. Läs om Tempelkällan i Hesekiel och i Sakarja. Det verkar vara mycket koncentrerat kring vatten i det tusenåriga riket – det Messianska Riket – Guds Rike på denna Jord.

    (Kolla din stjärnbild och rannsaka dig själv – det har denna tvilling gjort och bara konstaterat faktum)

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.