Konstantin och historien

Mitt inlägg om Konstantin har fått en del olika reaktioner och jag vill gärna spinna vidare på det.

Mitt inlägg handlade om den romerske kejsaren Konstantin och hur vi ska förstå honom och hans politik. Det handlade inte om den romerskt-katolska kyrkan. Och jag har inte gjort en plötslig tvärvändning i min syn på Konstantin eller den kristna historien. Däremot har jag successivt kommit att ändra min inställning till Konstantin och hans politik, alltifrån min på 90-talet starkt negativa hållning till en numera övervägande positiv hållning. Och eftersom det skett successivt, så beror det inte på en bok från 2010. Det beror snarare på reflektioner över ett flertal historiska fakta och teologiska funderingar under lång tid. Leitharts bok om Konstantin hade för mig snarast effekten av att förstärka det jag redan kommit fram till på annat sätt. Han bidrog med några för mig nya upplysningar (dock ej nya för  300-talshistoriker) och med några intressanta tankegångar.

Några fakta:

Peter Leitharts bok Defending Constantine bygger på historisk forskning. Han använder sig av och refererar till de senaste decenniernas historieforskning. Därför kan han t.ex.konstatera att det är få experter på 300-talet som idag ifrågasätter äktheten i Konstantins kristna tro. Diskussionen handlar snarare om han blev kristen redan i barnaår eller i vuxen ålder, inte om äktheten.

När Leithart skriver det han gör om Konstantin, så är det alltså inte ett löst tyckande, utan en tolkning av historien som bygger på den historiska forskning som finns.

Åren strax innan Konstantin utfärdade sina toleransedikt av den kristna kyrkan och sedan började gynna den kristna kyrkan, så hade de kristna varit utsatta för stark förföljelse. Samma kristna människor som först var förföljda för sin tro, blev inte plötsligt över en natt förvandlade till en avfallen ”Katolsk kyrka”.

Konstantin gynnade kyrkan bl.a. genom att som personlig kristen skänka pengar till byggande av kyrkor och på annat sätt främja den kristna trons utbredning. Men, han införde aldrig något tvång att hedningar skulle bli kristna eller liknande. Och de kristna som skrev om detta på den tiden, önskade inget annat än religionsfrihet.

Eftersom rätt gudstillbedjan allmänt ansågs vara väldigt viktigt för ett gott och fredligt samhälles fortbestånd, var det viktigt för Konstantin att den kristna kyrkan inte blev alltför splittrad och stred alltför mycket inbördes. Då skulle ju gudstillbedjan inte kunna ske på rätt sätt. Därför var han angelägen om att samla till allmänt kyrkomöte för att reda ut frågan om hur man skulle tala och tänka om Gud och Jesus Kristus. Han lade sig däremot inte i vad biskoparna skulle komma fram till. Han ansåg sig inte själv vara teolog och expert. Han var bara mån om att man kom fram till enighet.

De kristna som på 300-400-talen kämpade för de rätta formuleringarna av treenighetsläran, gjorde inte det för att hålla sig väl med den ene eller den andra kejsaren eller för att vinna politiska fördelar. De kämpade sin kamp därför att de hade övertygelser om vad som var sanningen och inte. En konsekvens av att kejsarna från och med Konstantin (med ett undantag) var personligt kristna, var att de nu kunde utöva olika former av påtryckningar på kyrkomän som inte rättade in sig i ledet. Det ledde till att en del kyrkomän helt enkelt kunde bli landsförvisade. Ett exempel på det är Athanasios från Alexandria. Han fick gå i exil fem gånger för sina övertygelsers skull. Under olika kejsares regeringstid. Men, min poäng med detta är, att det til syvende og sidst inte var kejsaren som bestämde den kristna läran, utan det var kyrkomän som drevs av en inre övertygelse om vad som var bibliskt rätt och sant, personer som villigt gick i landsflykt eller i döden för sin övertygelse om sanningen.

Samma sak gäller frågan om Nya testamentets kanon. Vad som var kanon fattades som slutgiltigt beslut vid ett kyrkomöte i slutet på 300-talet, men – och det är ett viktigt men – det bygger på vad man redan från 100-talet och framåt kan finna vara vedertagen praxis i de flesta kristna församlingar överallt runt Medelhavet. Det är med andra ord inget plötsligt beslut, utan endast en kodifiering av praxis.

Om vi ska undvika att läsa in vår egen tids samfundsväsende i 300-talets historia, så finner vi alltså att det inte var frågan om någon plötslig förändring av den rena urförsamlingen till en avfallen ”Katolsk kyrka”, utan det är historien om en kristen församling som i början av århundradet får utstå hårda förföljelser till att först bli lagligt tillåten, sedan mer och mer gynnad, för att successivt vara den av staten påbjudna religionen. De människor som var kristna under förföljelsen och sedan blev tillåtna och tolererade och till och med fick pengar till kyrkobyggnader, de var fortfarande samma kristna församling, fast under andra yttre omständigheter.

Olika läromässiga konstigheter och fel som successivt kröp in i kyrkan, som helgonen och det som hör därtill, reliker, biskopens i Rom (påvens) roll, avlater, skärseld, Mariadyrkan med mera, de kröp inte in för att Konstantin gjorde något felaktigt, utan de kröp in av samma skäl som felaktigheter alltid krupit in eller kryper in i den kristna församlingen, vare sig det var på apostlarnas tid eller på 1300-talet eller på 1900-talet eller rent av 2011. De villolärare som Paulus bekämpade i Galaterbrevet eller i Kolosserbrevet eller som Petrus talar om i 2 Petrusbrevet hade ju krupit in i kyrkan utan inblandning från kejsaren. Det har att göra med helt andra saker, som att vi människor har en fallen natur, att det finns även en ond andlig värld, osv. Den kristna kyrkan på 300-talet eller 400-talet ska därför inte dömas med andra måttstockar än vad man dömer den kristna kyrkan på 1900-talet eller 2000-talet.

Vi lever nu i en efterkonstantinsk tid. Den kristna kyrkan är inte gynnad av statsmakten i våra länder. Statsmakten är inte intresserad av rätt gudsdyrkan överhuvud taget. Den är bara intresserad av lugn och ro. Vi lever i en ny tid med ny problematik. Men, det betyder inte att vi som är kristna idag eller vi som kristen kyrka idag, vare sig vi kallar oss pingstvänner eller svenskyrkliga eller något annat, att vi inte låter oss påverkas av vår egen samtid. Vi är inte mindre barn av vår tid än vad 300-talets kristna var. Vi är inte mer kristna än vad de var. Men, vi lever under något annorlunda omständigheter.

Har det någon betydelse idag hur vi ser på Konstantin? Ja, jag tror att det har stor betydelse för vår egen självbild, hur vi tolkar och uppfattar oss själva. Vi kan t.ex. antingen se på oss själva som en äkta kristen och ren församling som existerade en stund under det första århundradet och sedan blev sämre och sämre och sedan avföll helt på 300-talet, för att sedan uppstå från de döda på 1900-talet. Eller också kan vi t.ex. se på oss själva som en kristen kyrka som funnits i alla århundraden, men som ibland innehållit en hel del teologiskt och annat avfall, som ibland har stått i osunda relationer till den politiska makten, osv. En kyrka som aldrig någonsin har varit helt ren och fullkomlig, men som som vi ändå kan älska och tillhöra och kämpa för dess reformering utifrån Skrifterna. Hur vi ser på olika historiska skeende eller förändringar, på personer eller processer, har betydelse på många olika sätt.

Jag kanske ska tillägga att Peter J Leithart som skrivit just denna bok, är en reformert teolog. Det ingår nämligen inte i evangelikalt och reformatoriskt tänkande, att man ska anse allt som varit mellan 300-talet (eller 400- eller 500- eller 600-talet) och fram till 1500-talet (eller 1600-talet eller 1700- eller 1800-talen) som en annan religion eller rent avfall. Mycken bloggdebatt idag bygger på tämligen svart-vita föreställningar om historien. Vi ska, menar jag, med andra ord inte ha på oss de glasögon som vår tids samfundskarta ger, när vi läser t.ex. 300-talets historia. Biskoparna på 300-talet som diskuterade treenighetsläran, var lika mycket vi pingstvänners kyrkohistoria, eller vi EFK:ares historia som vi romersk-katolikers historia. Att läsa in vår tids samfunds karta då är anakronistiskt och fel.

För övrigt anar jag aprilskämt här, en viss koppling till inläggets ämne här, som jag dock lämnar till läsarna att utreda. Någon som fått utstå mina i yngre dagar mer svartvita historieförkunnelse finns här. Övriga som kan behöva få fler perspektiv finns här och här.

44 reaktioner på ”Konstantin och historien”

  1. Patrik O

    Ja sluta skriva illa om/förtala KK, så lägger jag med glädje ner min röst! Vem har bestämmt att man bara får klanka på KK och att ingen ska få ge svar på tal?

    Allt Gott

  2. Christian, vi vet att Gunnarsson är bara ute efter att bråka. Ju mer du skriver, desto mer kött får han på benen att köra sitt race. Sluta upp att debattera med honom så kanske han tröttnar.

  3. Christian

    Jag tycker biblen är så viktig att jag inte låter vem som helst tolka den, för då kan den också betyda vad som helst!

    Dina tolkningar grundas på premiser som utgår från okunnighet, skräck och lättvindighet! Då får man okunniga, rädslofyllda och lättvindiga tolkningar. Sånt orkar ingen bygga sitt eviga väl på!

    Allt Gott

  4. Anders G
    Tja, det räcker att nämna när dogmen om Marias himmelsfärd proklamerades 1950(!) utan skriftstöd.

    Eftersom du inte verkar gilla att få bibelord, ska du även få Rom 1:16-17 som anger Romarbrevets tema.

    Det var f ö vers 17 som var nyckeln, som låste upp evangeliet för Luther, när han genom Guds uppenbarelse (eller illumination om du föredrar det) såg att Justitia Dei, Guds rättfärdighet, betecknar den rättfärdighet, som Gud ger oss genom tron och som gäller inför Gud och inte en rättfärdighet som Gud skulle kräva av oss, och som han tidigare läst med sin katolska ögon.

    16 Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först juden och sedan greken. 17 Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro

  5. Christian

    Jag vet att det 1:a var citat…, men frågan var när Traditionen – d v s KK:s uppfattning – skulle väga mycket tyngre? Bok, kapitel och vers ur Skriften, katekesen eller bulla…

    F ö är du duktig på att rycka bibelord ur dess sammanhang och stapla dem på varandra för att få dem att stödja en ultraevangelikal lära. Sånt pågick redan i Eden och i Matt 4! Metoden blir inte bättre för att du använder den anti-katolskt, ty ändamålet helgar inte medlen (vilket ingen jesuit någonsin trott); inte ens när man försöker få sin bibeltolkningsmodell att bli den enda saliggörande!

    Allt Gott

  6. samt, citat:
    räknar jag din ståndpunkt som irrelevant… men dock helt enkelt oviktig!

    Ovanstående citat var alltså ditt svar på min kommentar där du fick ett dussin bibelord.

  7. Christian

    C: ”…katoliker endast betraktar bibelcitat som kuriosa och ståndpunkter baserade på dessa som helt enkelt oviktiga. Traditionen, d v s KK:s uppfattning väger naturligtvis mycket tyngre…”

    AG: Nej det var en fullständig nyhet. Vem har sagt det? När och varför?

    Allt Gott

  8. Ulf
    US: ”Den sentida katolska föreställningen att hon fortfarande var oskuld då och för all tid är märklig.”
    AG: Den är lika tidig som det mesta annat katolskt; se Origenes ”Predikan (hom) över Luk 7 och i en skrift över Joh 1:4! Eller jämför med Luther/Zwingli och Calvin!

    US: ”Varför skulle hon inte få ha ett normalt samliv med sin trofaste man. … Han verkar dessutom ha haft halvsyskon.”
    AG: Ingen har trott så före 1700-talet! Är du bättre teolog än de?

    US: ”Naturligtvis kan man påstå att Petrus var den ursprungliga påven eftersom han blev församlingsföreståndare i Rom.” … ”Dessutom var han definitivt inte ofelbar, inte ens i lärofrågor. Broder Paulus tillrättavisade som bekant Petrus för hans misstag.”
    AG: Han blev Kepha:n utnämnd av Jesus och HERDEN i Joh 21:15ff! Att Paulus tillrättavisar Petrus visar möjligen att han inte var perfekt i sitt uppträdande, vilket ingen är undantaget Kristus och Maria. Inte ens påvar är syndfria eller helt igenom perfekta, vilket jag hoppas att ingen blir förvånad över! Nej Gal 2:11 bevisar inte att St Petrus dogmatiskt var fel ute. St Paulus påminner St Petrus om att vara den fasta klippan, genom sitt ämbete, mot de mäktiga judekristna fanatikerna vilka vägrade att dela bord. Detta handlar inte om ”ex Cathedra” – alltså en dogm i tro eller moral – utan om praxis, vilket redan t.ex. Tertullianus insåg år 200 i ”De Praescriptione haereticum” 23:10 eller se Eusebios i Kyrkohistoria 1:12. Dessutom var kanske inte St Petrus handlande så fegt, utan ett uttryck för pastoral omtanke och kärlek (Se vidare i ROMERO, Unabridged Christianity, s235f; GIBBONS, The faith of our fathers, s85 och MADRID, Pope fiction, kap 4.). Faktum är också att det är vanligt att personer (t.ex. St Birgitta) tillrättavisar påvarnas handlande?

    US: ”Undervisning, vuxendop och andedop låter mer som ett pingstmöte än en katolsk mässa.”
    AG: Apg 2 kan jag inte få till ett pingstmöte, hur gärna jag än skulle vilja, kan du? Vilket pingstmöte tänker du då på?

    US: ”Problemet med kyrkor som lär ut att man ska be via döda ombud är att detta skymmer att vägen till frälsning går via Jesus och bara via den.”
    AG: KK har aldrig lärt som du menar, vart har du fått det ifrån?!? Visa gärna vart i katekesen.se jag kan hitta det du hävdar…

    Allt Gott

  9. Anders G
    Ja, jag är väl medveten om att ni katoliker endast betraktar bibelcitat som kuriosa och ståndpunkter baserade på dessa som helt enkelt oviktiga. Traditionen, d v s KK:s uppfattning väger naturligtvis mycket tyngre… 😉

    Matt 15:6b Ni upphäver Guds ord för era traditioners skull.

  10. Christian

    Eftersom du varken satt dig in i rättfärdigörelse-striden eller förstått KK:s uppfattning, räknar jag din ståndpunkt som irrelevant! I o f s en tragikomisk irrelevans, men dock helt enkelt oviktig! Den dagen du kan redovisa en katolsk förståelse, kan det vara intressant att diskutera med dig! Innan dess är dina bibelcitat bara en kuriosa, från ännu en anti-katolik!

    Allt Gott

  11. Anders G
    Sammanfattningsvis:
    Men vad kan vi då berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken regel? Genom gärningarnas? Nej, genom trons regel. Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.

    D v s som Luther förtydligade: genom tro allena (sola fide), d v s utan laggärningar eller några gärningar ö h t. Om inte laggärningar rättfärdiggör kan inga andra gärningar heller göra det.

    Lagen sammanfattas och uppfylls ju enligt Gal 5:14, Du skall älska din nästa som dig själv. Inte ens att göra detta kan rättfärdiggöra alltså.

  12. Anders G
    Tack för att du visar på att ni inte tror på evangeliet…

    Håll dig du till dina egna gärningar och förträfflighet så håller jag mig med apostlarna till tron på Kristus och hans nåd, d v s evangelium. Låter ordet tala för sig själv…

    Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

    en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad. 23 Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, 24 och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.

    Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. 5 Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. 6 Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: 7 Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda. 8 Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.

    Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet.

    när vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.

    Men om det var av nåd, så var det inte på grund av gärningar, annars vore nåden inte längre nåd.

    Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen (eller några andra gärningar för den delen…). Ni har fallit ur nåden. Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp.

    Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig.

    Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5 frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet,…
    för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet

    Detta skriver jag till er för att ni skall veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn.

    Lycka till…!

  13. Christian
    Vi är överens om att Jesus hade halvsyskon. Att jag skrev som jag skrev är för att jag har hört någon annan tolkning av förhållandet Jesus och dessa bröder. Jag kände inte för att argumentera mot den tolkningen, som jag ju inte minns i detalj. Det viktiga för mig var att framhålla det orimliga i att Josef och Maria inte skulle få ha ett sexuellt samliv efter att de gift sig. Jungfrufödseln handlar om att Jesus var avlad av Helig Ande och inte att inomäktenskaplig sexualitet skulle vara syndig.

    Att jag skiljer på evangelisk tro och Jesustro bottnar helt enkelt i att jag faktiskt tror att fler än de som tror på ett visst formulerat sätt kommer till himlen. Jag tror att vi kommer att dela himlen med frälsta romerska katoliker, ortodoxa, reformerta, lutheraner osv. dessutom kommer rövaren på korset att vara där trots att han bara bad Jesus tänka på honom när Jesus kom till sitt rike. Inte många formella rätt där inte. Just nu verkar det som majoriteten av de nyfrälsta runt om i världen är karismatiker av olika schatteringar. Tron på Jesus Kristus, som allena rättfärdiggör, är den gemensamma nämnaren för den som når himlen.

  14. Christian

    Du läser skriften, som fan själv (Matt 4) och tror därmed att KK är obiblisk!

    Med andra lite sundare tolkningsglasögon, blir t o m Jak (halmepisteln, som Fr Martin sa) begriplig. Ditt antikatolska paradigm är helt ”out of date” (se rättfärdiggörelsedokumentet)! I Jak 2:24 nämns och fördöms ”tron allena”!

    Matt 5:20, 48; 7:20-24; Gal 5:6 visar att ”tron allena” inte går att tillämpa. ”Tron Allena” blir otillämpbar, se även Rom 1:5; 2:6-13; 5:19; 6:13; 8:1; 16:26; 1 Kor 9:24-27; 13:13; 2 Kor 5:17f; 9:6; 2 Tess 2:13; Tit 3:5; Ef 4:23; Hebr 1:3; 12:14; Jak 1:4; 2:18-26 och 1 Joh 1:7-9. osv

    Ofta använder protestAndar verser rykta ur sitt sammanhang. Se:
    A) Rom 3:21-28 (kap 3 och 4 handlar om judiska ritualer och judiska lagens krav. St Paulus poäng i denna text och i andra, t.ex. Gal; är att den judiska lagen (ex. omskärelse) inte kan frälsa i sig själv (men dock nyttig för judar, se Apg 16:3f). Det är när judar säger att den judiska lagen och offren är nödvändiga för frälsningen som St Paulus polemiserar mot dem. Kristus är nödvändig. St Paulus menar alltså också i dessa brev att tron är en levande aktiv kristen tro verksam i kärlek, se t.ex. 1 Kor 13:7; Gal 5:6; 6:15.);
    B) Rom 10:9-13 (se 10:10, 14-17);
    C) Gal 2:16 (se att det rör judisk lag i 2:12-15)
    och även Ef 2:8f (2:10) alltså att det som menas med att gärningar inte behövs i Ef 2:8, är att här behövs inte gärningar för det begynnande frälsningsskeendet. Våra gärningar har inte något med människans första steg att göra.

    Vi tolkar inte som Fr Martin eller hans antikatolska efterföljare. Är vi då obibliska?!? 😀 , lol!

    Allt Gott

  15. Anders G
    Förnekar du att Rom hävdar att gärningar är nödvändiga för rättfärdigörelsen, vilket fastslogs redan i Trient och fortfarande gäller:

    Justification was declared to be offered upon the basis of faith and good works as opposed to the Protestant doctrine of faith alone, and faith was treated as a progressive work.

    Det är lätt att konstatera att ovanstående inte stämmer med det evangelium som t ex Paulus undervisade om m an läser hans brev.

    Över dem som i likhet med Paulus och reformatorerna säger att vi rättfärdiggöres genom tro allena uttalade Rom där t ex följande förbannelser i sjätte sessionen och de har ännu inte tagits tillbaka.

    XI. Whosoever shall say that men are justified by the mere imputation of Christ’s righteousness,… or also, that the grace by which we are justified is only the favor of God, let him be anathema

    XII. Whosoever shall say that justifying faith is nothing else than trust in the Divine mercy forgiving sins by Christ, or that this trust is the only thing by which we are justified, let him be anathema.

    Med samma argumentering som du ägnar dig åt kan man konstatera att påvekyrkan inte kunde visa att Luther hade fel v g rättfärdiggörelsen.

    F ö pratar vi inte om Kristi kropp, de sanna troende, utan om den avfallna påvekyrkan som sådan och dess lära. Hur man kan hävda att den senare med dess ogudaktiga ledare, vilket inte minst exemplifierats i vår tid, skulle utgöra denna kropp säger väl det mesta. Hur kan du påstå att människor som inte ens är födda på nytt tillhör Kristi kropp?

  16. Christian

    C: ”Tänk om ditt avfall från evangelisk tro även är ett verkligt avfall.”

    AG: Om det skett ett fullständigt katolskt avfall, kan du ha rätt! Då behöver jag förstå vad som är avfallet i KK! Har efter 15 års studerande och umgänge aldrig hittat det! Att dina missuppfattningar om vår tro kan upprätthållas, beror ju på att du inte känner KK eller ens vet vad vi står för (du har ju till skillnad mot mig – som också kan din argumentation sen barnsben – inte ens läst katekesen eller vår hemsida). Du gör halmlika antikyrktuppar av upphittade nerskitade fågeldun (från A&O, tidens tecken och James G. McCarthy)! Kreativt, men knappast sanningssökande!

    Så din tolkning av skriften är motsatt KK! Det behöver ju knappast innebära att KK är i direkt strid med Skriften! Det är ett så tragikomiskt felslut att jag bara kan beklaga din otro-liga (otro-lighta) oförmåga och din o-roliga okunskap!

    Det är m a o lätt att förkasta något som man inte vet ett skvatt om, utan bara tror sig tro vad vi tror (vilket katoliker ideligen upplyst dig om att vi inte tror)!

    Högmod går före fall och avfall luktar illa och ser smutsigt ut redan på avstånd, men blir värre när man rotar i det!

    Ingen protestAnde har hittils kunna visat var och när och hur KK:s avfall kunde ske. Tills motsatsen är bevisad, litar jag på Skriften – se t.ex. Matt 7:24; 16:15ff; 18:17ff; 28:19f; Joh 14:16, 26; 16:13; Ef 1:22f; 3:10; 3:20f och 2 Petr 2:1 – och Kyrkan! För alltid, alla tider, hela sanningen är katolska begrepp. Om ni tror att Kristus grundat en gudomlig kropp som sedan fullständigt förfallit och sedan återställts på 1500-talet, varför har i så fall inte Gud tillräklig makt att förhindra ondskan från att överta Guds heligaste skapelse från början?

    Allt Gott

  17. Anders G
    Vänd på frågeställningen, varför skulle den avfallna påvekyrkan som har så många dogmer och praxis, som står i direkt strid med Skriften ö h t ha rätt i någonting?

    Tänk om ditt avfall från evangelisk tro även är ett verkligt avfall. Hemska tanke!

  18. Christian

    Du och Fr Martin har en åsikt gemensam! Grattis!

    Men Martin kanske också hade fel här, såsom han hade fel om barndop/eukaristi/mässoffer(dock ej som återrepresentation, vilket inte är KK:s tro)/bikt/mariologi osv! Hur kan du vara säker på att er tolkning av Skriften – just här – är den enda rätta? Tänk om ert högmod går före fall/avfall! Hemska tanke!

    Allt Gott

  19. Anders G
    Frågan gällde inte Luther ö h t ännu mindre om han hade alla rätt vilket han dock inte hade.

    Han hade dock minst ett rätt: återupptäckten att människan rättfärdiggörs genom tro allena, d v s utan gärningar.

    Här går skiljelinjen mellan evangelium och alla andra religioner, inkl katolicism, som samtliga hävdar att vi ska prestera något och göra oss förtjänta av Guds nåd etc.

    Evangelium däremot säger att vi rättfärdiggörs gratis, utan egen förtjänst, av hans nåd genom tro.

  20. Christian

    Nä Luther hade alla rätt, utom när han uppenbarligen inte hade alla rätt (då han inte var Christianier)!

    Så är det. Basta!

    PS! Deformationen var rätt invecklad. KK hade mkt att brottas med på den tiden. Dock var Luther i nästan allt katolik! DS!

  21. Bäste Anders Gunnarsson
    Visst har du rätt i att kära syster Maria var med på första pingstdagen. Den sentida katolska föreställningen att hon fortfarande var oskuld då och för all tid är märklig. Varför skulle hon inte få ha ett normalt samliv med sin trofaste man. Att Josef inte var biologisk far till Jesus är vi förstås överens om eftersom Maria fortfarande var jungfru när Jesus föddes. Jesus växte upp i ett lyckligt hem med föräldrar som älskade honom och varandra. Han verkar dessutom ha haft halvsyskon.

    Naturligtvis kan man påstå att Petrus var den ursprungliga påven eftersom han blev församlingsföreståndare i Rom. Han strävade dock inte efter värdslig makt. Dessutom var han definitivt inte ofelbar, inte ens i lärofrågor. Broder Paulus tillrättavisade som bekant Petrus för hans misstag.

    Undervisning, vuxendop och andedop låter mer som ett pingstmöte än en katolsk mässa. Naturligtvis har du rätt i att det inte är den evangeliska tron som frälsar det är tron på Jesus som frälsar. Problemet med kyrkor som lär ut att man ska be via döda ombud är att detta skymmer att vägen till frälsning går via Jesus och bara via den.

  22. Anders G
    Martin Luther och övriga reformatorer förstod väl inte heller KK:s tro eller dess argument… 🙂

    Jag säger inget annat än vad de sade om påvekyrkan och dess bibelstridiga läror. Rom har inte ändrat sig på de väsentliga punkter som reformationen handlade om. Det handlar i första hand om evangeliets sanning, rättfärdigörelse genom tro allena till skillnad mot Rom som hävdar tro + gärningar som nödvändiga samt att det rör sig om en process. Man blandar alltså ihop rättfärdiigörelse och helgelse.

    Idag ska du vara med mig i paradiset sa Jesus till rövaren på korset.

  23. Att du (nog) anser bara den evangeliska tron frälsande och sann, har jag förstått.

    Att du inte förstått KK:s tro eller dess argument; har jag också förstått. Då blir liksom din åsikt rätt irrelevant, typ som min bror! Ni är ena sorgliga figurer. Ni hatar det ni tror är KK (halmgubbar/nidbilder) och vi älskar något annat! Den diskreptansen är mer än tragisk, dock vanlig!

    Allt Gott!

  24. Varje gång någon avfaller från den evangeliska och frälsande tron och konverterar till påvekyrkan, som har ett annat evangelium, är en gång för mycket och en stor tragedi, vilket nat.vis även gäller (i) ditt fall… 🙁

  25. C: ”Förra året konverterade ”hela” 122 st i Sverige…”
    AG: Amen, det var väl befästa människor! Revision är deformationens väsen! Jag har hittills inte sett några sakskäl för din position. Du bygger hela din världsbild på miss-förståelse och ger inte mkt argument för din position. It speaks volymes!

  26. Anders G
    Vem tror du att du lurar med din historierevision? Tja det finns uppenbarligen några obefästa människor som avfaller från den evangeliska tron. Förra året konverterade ”hela” 122 st i Sverige…

  27. Ulf S

    De 3000 katolikerna i Apg verkar vara fullblodskatoliker. De blir kristna pga Påvens tal och i Marie närvaro (kap 1 och 2) och hela proceduren är katekumenisk (2:38-46). Alltså först undervisning, sedan dop och konfirmation (dHA), sedan undervisning, diakoni, eukaristi (v42), tidebön, och sedan radikalt klosterliv (v45). Katolskare än så blir det inte…

    Vart skulle pingst-baptistpietisterna funnits i Apg menar ni?!? Jag hittar dem inte i Apg 19:2ff! Vart finns de? Det låter som ni anakroniskt hittepå pingstvännerna i Apg? Hemska tanke!

    Allt Gott

  28. Åjo Anders Gunnarsson
    Du hittar enkelt 3000 pingstvänner i urkyrkan. De döptes på första pingstdagen. Det är faktiskt underbart att man numera även hittar åtskilliga vänner till pingsten i ditt omhuldade katolska sammanhang.

  29. Anders Gunnarsson: ”De läromässiga konstigheter och fel som successivt kröp in i kyrkan, verkar ha funnits där från början…”

    – Ja, i kyrkan men inte från början. 🙂

    Fråga: Varför vill du inte ta in min kommentar på din blogg. Är mitt svar besvärande för er på Ave Maris Stella?

  30. De läromässiga konstigheter och fel som successivt kröp in i kyrkan, verkar ha funnits där från början…

    Helgonen, reliker, påvens roll, avlat, skärseld och Mariavördnad (dyrkan sysslar ingen kyrka med) är sådant som fanns långt innan Konstantin kom till makten…

    Dock hur jag än letat, så har jag inte hittat en enda pingstvän i urKyrkan, faktum är att de är svårfunna och anakroniska innan 1900-talet. 🙂

    Allt Gott

  31. Konstantin gjorde kristendomen rumsren och beredde vägen för att den blev statsreligion i Rom och kunde därmed breda ut sig via maktens kanaler.

    Detta var naturligtvis på gott och ont. Kyrkan fick en struktur, arbetsro, ekonomiska medel, inflytande.
    Å andra sidan så blev kyrkan ofta maktens gisslan. Furstarna tillsatte biskopar och abbotar. Ofta sina släktingar eller gunstlingar. Precis som de gjorde i domstolar… Å andra sidan fick kyrkan makt över staten och folket… Periodvis var det ju strid om vem som bestämde bäst…

    Än idag beskylls vi ju för vad skedde i dessa allianser…

  32. Tack för en mycket bra artikel.
    Och länken till Tim Stoner i en föregående artikel var mitt i prick.

    Kan inte förstå varför så många är negativa och misstror Konstantin och hans eventuella inflytande.
    Ska man misstro det som hände de första… ja, säg, 700-800 åren, då är risken stor att man hamnar i en helt annan religion i slutändan.

    Fred
    Tobias J.

  33. Konstantins insats är självklart positiv. Ännu bättre är förstås, om du har rätt, att Konstantis omvändelse var genuin. Trots allt det positiva är det ändå ett historiskt faktum att kyrkan från att ha bestått av i huvudsak brinnande och omvända kristna nu började få med även dem som följde med strömmen. Dessa såg kyrkan som ett medel för att nå personliga framgångar. Avfallet skedde inte över en natt, precis som du skriver, men det började när förföljelsen tog slut. Det fanns tidigare avfall men då var det i form av irrläror.

    En bestickande förändring jag hörde någon nämna var att tidigare förföljda kristna trodde att med Konstantin hade tusenårsriket kommit. Plågan var nu över men detta fick till följd att budskapet om att Jesus snart kommer tillbaka föll i glömska i vida kretsar.

  34. Pingback: Kan troende kristna avfalla? | Erevna - Blogg & Tankesmedja

  35. Jag är tacksam för den sunda bedömning du gör i denna artikel, det gör ju kyrkoshistioren mer begriplig och lätthanterlig , och samtids teologin med …

    Jag är dock ej för reformert telogi ,som ser bara vissa som utvalda, och inte alla till frälsningen…

    Dock tror jag det var uppenbart för Gud innan han skapade himel och jord ,i sitt förutvettande och allvetande , att veta vilka som skulle bli utvalda och frälsta ,alla de som ville det …Och inte de ,som inte ville det…

    Men det är uppenbart att skriften vill visa oss. Titus 2:11 Att Gud vill att all människor ska bli frälsta … 1 tim 2:1-6 … Jhon 3:16 -17 ,Det visar bara dessa bibel ställen klart och tydligt. Som bara är några ,av ett axplock i mängden av löften i Bibeln som vittnar om de samma …

    1 tim 2:3-4 Sådant är gott och välbehagligt inför Gud ,vår frälsare ,Som vill att alla människor skola bli frälsta och komma till kunskap om sanningen…. Gud välsigne dig ,frid Ronny

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.