Äktenskap och samboförhållande

Jag ser att Stefan Swärd för en intressant diskussion på sin blogg om äktenskap, samboskap och sex. Det är bra, det behövs verkligen att vi kristna samtalar om dessa frågor. Inga gamla sanningar är någonsin så självklara och skrivna i sten att de inte ständigt måste beröras igen. Jag tänker inte skriva något längre inlägg just nu, men bara ge några kommentarer.

När Bibeln skriver om äktenskap, så syftar den faktiskt på en juridisk handling (minst). Det är inte som vissa personer idag tycks tro, att man bara låg med varann och så var man gift. Utan det var faktiskt alltid frågan om någon form av juridisk handling, på något sätt inför samhället. Det finns flera bibelsammanhang man skulle kunna anföra, men jag tänker i denna stund på dessa:

”Om någon förför en flicka som inte är trolovad och ligger med henne, skall han betala brudpriset och ta henne till hustru. Om hennes far vägrar att ge henne åt honom, skall han betala en summa som motsvarar brudpriset för en orörd flicka” (2 Mos 22:16-17)

”Om en man har tagit sig en hustru och varit tillsammans med henne och sedan finner något motbjudande hos henne och inte vill ha henne, skriver ett skilsmässobrev, överlämnar det och låter henne gå…” (5 Mos 24:1)

”Den gifta kvinnan är genom lagen bunden vid sin man så länge han lever…” (Rom 7:2)

Man skulle kunna citera många fler texter, men dessa räcker för att visa att äktenskap är något juridiskt. Om vi bortser från alla eventuellla patriarkaliska mönster i dessa texter som eventuellt kan reta någon läsare och bara tänker på vår aktuella situation där man diskuterar huruvida samboskap borde anses som lika acceptabelt inom frikyrkan idag som äktenskapet… så kan man i dessa texter helt klart se, att äktenskap har med lagen att göra. Att ingå äktenskap är en juridisk handling och därför är också dess upplösning en juridisk handling. Det räcker inte med att bara ligga med varandra för att anses som gifta. Den som har förfört en flicka, måste ta de juridiska konsekvenserna av det och gifta sig med flickan, enligt Mose lag. Alltså är inte samlaget tillräckligt för att de skulle räknas som gifta, utan den juridiska handlingen är nödvändig.

Så än så länge, i vår situation, så gäller de gamla definitionerna. Äktenskap är när en man och en kvinna har ingått i något som kallas äktenskap i lagens mening (jag bortser just nu från det nya med homovigslar, vilket i Bibeln aldrig skulle accepterats). Samboskap, att en man och en kvinna lever ihop och har sexuellt samliv precis som om de var gifta, räknas inte som ett äktenskap enligt denna bibliska definition, eftersom det inte är ingånget som äktenskap i lagens mening.

Självklart kan sätten på vilka äktenskap ingås variera från kultur till kultur osv, men det är inte det viktiga, utan poängen är att det är en juridisk handling i lagens mening.

Utifrån detta perspektiv så är det inte OK om kristna människor lever ihop och har ett sexuellt samliv som om de var gifta, om de alltså inte är gifta med varandra. Men om man får utgå från 2 Mos, så är synden inte allvarligare än att man lätt kan råda bot på situationen genom att gifta sig. Alltså bör samboskap inte accepteras som likvärdigt med äktenskap inom kristna församlingar. De kristna som lever sambo bör alltså uppmanas/undervisas att gifta sig.

Det är här heller inte så viktigt om det sker i kyrkan eller bara genom en s k borgerlig vigsel. Själva poängen i bibeltexterna är att äktenskapet är en juridisk handling, att man blir gifta enligt lagen, inte att det är präster/pastorer eller andra andliga ledare närvarande. Det är ett äktenskap i Guds ögon och därmed välsignat av Gud om det är enligt lagen. Därför är det egentligen inte så avgörande om vi som är kyrkor har vigselrätt eller inte. Om en man och en kvinna gifter sig enligt lagen (och den lagen inte strider mot Guds ord och t.ex. tillåter syskon att gifta sig), så är de välsignade av Gud i detta.

Omvänt, så finns det inget i Bibeln som hindrar att kyrkor och samfund kan ha vigselrätt enligt lagen och fullmakt att genomföra denna typ av handlingar. Utifrån Bibeln är det också självklart att kristna pastorer/präster i så fall inte har rätt att viga/välsigna sådana förhållanden som Gud inte välsignar eller godkänner, som t.ex. homosexuella parförhållanden, incestuösa sådana osv. Skulle lagen tvinga vigselförrättare att utföra även sådana vigslar, så vore det självklart att kristna pastorer/präster/församlingar måste avstå från vigselrätten.

Det här var bara några lösa tankar i sammanhanget och absolut inte allt som finns att säga om äktenskap – för det finns mycket som borde sägas. Om hur vi borde ha mer äktenskapsundervisning, om hur man vårdar ett äktenskap, hur man upplivar ett äktenskap som är på väg att spricka osv. Hur man ser på singlar och vilka attityder man har till dessa (här finns det mycket att kritisera i våra frikyrkosammanhang). Men i detta inlägg ville jag bara ta frågan om samboskap är samma sak som äktenskap.

Övriga länkar:

http://erevna.nu/?p=1529

http://aletheia.se/2010/04/18/veckans-bibelstudium-2010-04-18-2930a/

25 reaktioner till “Äktenskap och samboförhållande”

  1. Tack Mikael för ännu en saklig artikel.
    Då vill jag visa er som kan grundtexten på vad Bibel 2000 ändrat på.
    I Ruts bok står i grundtexten upprepade gånger att Rut låg vid fötterna under Boas matel. Detta tydliga upprepade uttryck är ändrat till förmån för dagaen inställning och upplösning av den juridiska aspekten, när ett äktenskap börjar.
    Dom äldste var samlade senare och avgjorde/bekräftade innan de hade sex som gifta. Det är den bibliska ordningen.
    (Jag kan inte hebreiska men väl snacket i vår tid att det kvittar vad det står i bibeln.)

  2. Måste säga att det är intressant. Får eventuellt återkomma med lite senare med mer tankar. Jag är personligen är osäker om ett äktenskap måste (inte om det bör) vara juridiskt för att det skall vara giltigt. Enligt Rom 13 bör vi följa vårt landsmyndigheter och därför borde vi låta det ske på en juridisk nivå om det är vad samhället kräver, men jag tror även att det kan även ske ”privat” även om det kanske inte är att föredra. Nu menar jag inte att om någon har sex med någon så är man per automatik gift (det gör det ganska svårt att ha sex utanför äktenskapet. Jfr Joh 4), men att två individer kan ingå i förbundet utan den juridiska aspekten (förutsatt att vi inte lever under en teokrati som på Moshes tid). Men i ljuset av Rom 13 bör det ske juridiskt (jag är Gift med stort G så titta inte på mig) men jag skulle kunna erkänna att två är gifta utan den aspekten. Får kanske återkomma lite senare 😀 Mycket intressant ämne Michael. Ps. en fråga: Är mannens handling i 5 Mos 22 gjort en synd om han gifter sig med kvinnan?

  3. Jag tycker hela frågeställningen måste backas ett steg till. Varför vill folk leva sambo istället för att gifta sej? Det handlar om den bortspolade gamla bibelsanningen om att underordna sej varandra, att ge upp en del av sin ”frihet”, att ge sej själv hän åt en annan människa. Det passar förstås inte alls in i vår individualistiska värld där det är jaget som är främst. Det kan ju bara finnas två orsaker till samboförhållandet: vi vet inte om vi passar, vi testar ”ett tag” resp vi vill inte binda oss vid en annan människa så helt som ett äktenskap innebär, det är läskigt och då försvinner ju min så omhuldade frihet, whatever that is.

    Jag ska dessutom bli ytterligt politiskt inkorrekt och hävda att den s k feminismen är en bidragande orsak, där kvinnan nu ska bli lik mannen på alla områden. Precis alla fel som mannen gjort i alla år ifråga om att sätta sej själv först i en relation och ha sin fru i ”släptåg”, detta ska nu även kvinnan ägna sej åt. Om det nu var fel av mannen att göra som han gjort i århundraden så blir det nu dubbelfel när båda ska göra samma sak. Hur ska en relation kunna bestå med två som säger att får jag inte som jag vill eller tycker jag min partner är tråkig så går jag. Då är äktenskapet bara en trasslig juridisk instans, då är samboskapet perfekt, bara dra. Den undervisningen i kyrkan har jag hört ännu mindre av än sex o samlevnad (vilken jag inte hört många minuter av under mitt liv).

  4. Äktenskapet symboliserar relationen mellan Kristus och Hans brud, församlingen (Jfr Ef 5:22-33) det fullbordas när vi slutgiltigt flyttar in och förenas med Honom i Himlen, EFTER bröllopet! (Upp 19:7ff). Jesus använde bilder från bröllopet och pratade om bröllopet (Matt 22, Mark 2:19/Luk 5:34, Luk 12:36) och var på bröllop (Joh 2).

    Jesus profeterade emot kvinnan i Joh 4:18 att hon hade en man som inte var hennes man. ”Genom ett så tydligt uttalande förkastade vår Herre uppfattningen att att två personer lever tillsammans konstituerar ett äktenskap. Äktenskap är bibliskt alltid begränsat till ett offentligt, formellt, officiellt och erkänt förbund.” – Dr John MacArthur

    Min hållning har varit tidigare att äktenskap skulle kunna vara så enkelt att man flyttar ihop, och man vet att livslång trohet gäller, och gör ”det” (1 mos 2:24) men att det i vårt land ska vara lagligt på papper vilket vi ska underordna oss (Rom 13). Har senare funnit att nån sorts fest också verkar behöva vara inblandad med tanke på de bibelord som jag gav i översta stycket.

  5. Mikael skriver:
    ”Den som har förfört en flicka, måste ta de juridiska konsekvenserna av det och gifta sig med flickan, enligt Mose lag”

    Precis! Om jag ligger med en kvinna så är jag gift med henne i Guds ögon, och bunden till henne hela livet eftersom Gud hatar skilsmässa. Därför skall man då offentliggöra att man är gift med henne och binda sig även lagligt.

    Man får alltså absolut inte ligga med en kvinna och sedan ligga med en annan, utan den man först ligger med skall man gifta sig med och hålla ihop med livet ut.
    Det är den attityd vi bör lära ut i våra församlingar.
    Dagens samhälle och särskilt ungdomarna har sjunkit till samma nivå som djuren, och det är förstås helt naturligt om man inte är kristen eller förbjuden eftersom vi då följer våra instinkter och köttets begär.

    Jag håller med Wildwest om att det är en skam att till och med kristna vill testa om de passar ihop först.
    Jag trodde och hoppades att feminismen skulle leda till att männen fick lika hög moral som kvinnorna och slutade se kvinnor som objekt, men tyvärr blev det som Wildwest säger så att kvinnorna sjönk till männens nivå i stället.

    1. Jag vill gärna tillägga att jag inte är för ett bokstavligt tillämpande av Mose lag, utan med mitt citerande av Mose lag ville jag endast påvisa att äktenskap är något som också är juridiskt, att det inte bara är att ligga med någon och sedan ska man räknas som gift. Den bibliska vägen är att först gifta sig enligt lagen, sedan kan man ligga med varann. Jag anser inte att det är självklart att man måste gifta sig med första bästa man haft sex med, om man så att säga börjat i den andra ändan. Man är nämligen inte ”gift med” denna person.

  6. Jo det är självklart att man ska gifta sig med den första man ligger med, om man vill att det ska gå till såsom Gud vill.
    Du (Mikael) säger att den bibliska vägen är att först gifta sig enligt lagen och att sedan ligga med varandra. Den ordningen tycker jag också är bra, men den behövs bara för de som inte har lagen skriven i sina hjärtan, och så var det inte från början.
    Adam kände sin hustru, när gifte sig de?
    Kain kände sin hustru, när gifte sig de?
    Det fanns inte ens ett samhälle med lagar och regler.

  7. Jesus sade: ”Gå och hämta din man och kom hit!”Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man” Jesus sade: ”Du har rätt när du säger att du inte har någon man. Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du sade är sant. Så… leta nu rätt på den förste du hade sex med och gift dig med honom”.

    😉

  8. Nej, nej Pär.
    När synden är gjord så är den gjord, och går inte att göra ogjord.
    Om man felaktigt har legat med flera stycken, så ska man gifta sig med den man sist låg med, om man vill vända om och göra det rätta inför Herrens ögon. De andra har man redan både gift sig med och skilt sig ifrån enligt mitt synsätt.

  9. En kommentar till en bra artikel. Vad anser du om omgifte? Om äktenskapet är något mer än ett kontrakt, kan du lämna ett äktenskap och fly in i ett nytt? Jesus verkade ju vara extremt hård här! ”Vad Gud har sammanfogat kan INGEN människa skilja åt”…

  10. ”Jesus verkade ju vara extremt hård här!”

    Det här är knepigt att få till bra. (OBS ingen kritik till dig Anders!)

    Å ena sidan så verkar dörren stängd för omgifte (med undantag för ev. otrohet) men å andra sidan föder detta en teologi som i vissa, sjuka fall leder till att MORD är enkelt att förlåta om man ångrar sig, medan skilsmässa inte kan förlåtas med annat än att den personen går tillbaka…

    Denna teologi har i vissa fall skapat knutby osv då mordet på ens hustru är lättare att förlåta en skilsmässa.

    Några problem:

    Den stränga skolan säger väl att man ska gå tillbaka till sin första partner och tillåter i värsta fall inte ens skillmässa i otrohetsfall. Den som personen skilt sig ifrån. Men de som säger så gör oftast undantag om detta skedde innan personerna var kristna. Detta är HYCKLERI naturligtvis. Det blir ju inte mindre ett äktenskap för att personerna inte var kristna. Om företrädarna för den stränga skolan var konsekventa så skulle de kräva detta inte bara av ”ljumma” församlingsmedlemmar utan också av nyfrälsta….

    Men det sker aldrig (och jag stöder det inte heller tog det som ett exempel…)

    Den ”mjuka” skolan tillåter omgifte av vilka skäl som helst. den går naturligtvis för långt åt andra hållet. Tack vare den har vi kristna som skiljer sig 3-6 gånger under en livstid (finns i en kompis missionsförsamling te x). Den ”mjuka” skolan brukar också tillåta samboskap.

    Finns det en ”tredje” väg där man håller fast vid den bibliska linjen OCH går efter Jesu hjärta?

    Jag tycker personligen att just otrohet måste (speciellt upprepad sådan) måste betraktas som skäll till att en skilsmässa godkänns.

    Varför? Jo man bryter medvetet förbundet. Men kan man lämna ett förbund kanske du säger?

    Se på förbundet mellan Israel och Gud. Israel som folk var kvar i förbundet även om de flesta kanske gick fel, men INDIVIDER kunde bli ”utesluten ur sitt folk”

    !Och om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, skall jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet och utrota honom ur hans folk… Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er skall förtära blod. Främlingen som bor ibland er skall inte heller förtära blod. (3 Mos 17:10, 12 SFB)”

    Alltså man kunde ”straffa” ut sig från folket, det betyder inte att folket i sig lämnade förbundet men enskilda individer kunde göra detta.

    Likadant är det med de som biliv frälsta och senare lämnar Gud för att te x bli muslimer, inte gäller frälsningens förbund fortfarande? (Alltså om de inte kommer tillbaka till Herren).

    Så om man medvetet bryter förbundet, lämnar sin make/maka för att ingå förbund med en annan, ska den trogne andre maken/makan förväntas vara ogift?

    Sprida tankar, jag är långt ifrån färdig med dessa tankar. Respons uppskattar jag.

    1. Jag hinner inte just nu svara så utförligt, men det finns en bok som kan vara värd att köpa som tar upp ämnet skilsmässa och omgifte, av David Instone-Brewer som heter ”Divorce and remarriage in the church. Boken handlar om detta, enligt Google books:

      Divorce and remarriage are major pastoral issues facing every church. Yet when we turn to Scripture for guidance, we often hear conflicting messages about its teachings. Some say divorce is never allowed. Others say it is permitted under certain circumstances. Some say remarriage is never allowed, while others teach that it is permitted under certain circumstances. If divorce is only allowed for adultery and if remarriage is forbidden, then many believers are placed in a desperate situation. But what does the Bible really teach? Making use of new research into the background literature of the Bible, David Instone-Brewer shows that biblical teaching is actually consistent and not subject to conflicting interpretations. A consistent and informed interpretation of the relevant texts shows that the original hearers of these teachings would understand that: Jesus and Paul emphasized that divorce should be avoided if at all possible. First-century Jewish men and women could get divorced for neglect or abuse as well as for adultery. Jesus did not reject these grounds and Paul specifically affirmed them. In the first century, remarriage was the right of every divorcee, and neither Jesus nor Paul taught otherwise. David Instone-Brewer shows how, when properly understood, the New Testament provides faithful, realistic and wise guidance of crucial importance and practical help for the church today. Features and Benefits Draws on new biblical research to reveal consistency in biblical teaching on divorce and remarriage.

  11. Om jag förstår Jesus rätt så får man skilja sig om partnern har varit otrogen. I så fall så har ju partnern brutit äktenskapet, och då är vi inte längre gifta i Guds ögon. Sedan måste förstås den juridiska skilsmässan ske (pappersexercis) innan vi är skilda enligt lagen. Och är man skild enligt dessa premisser så är man singel och har naturligtvis rätt att gifta sig med någon annan.

  12. Till Mikael Karlendal: Beror det på dina inställningar som mina uppgifter (namn, epost, hemsida) inte stannar kvar när jag uppdaterar sidan?
    Jag vore i så fall tacksam om du kunde fixa det.
    MVH P-O

  13. Då är det Matt 5:32 som ni menar har öppningen för omgifte;
    ”…den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt (porneias)… Knappast troligt att detta stället kan tolkas så, men Instone-Brewer; ”In the first century, remarriage was the right of every divorcee, and neither Jesus nor Paul taught otherwise.” har nog problem med HERMAS HERDEN, 29:6; ”…om han efter skilsmässan gifter om sig begår han äktenskapsbrott.” eller se St JUSTINUS Martyren, Apologia Prima 15:7 eller Elvirakonciliet, kanones 8f (SPB I)…

    Det verkar knappast troligt, jag håller mig nog till den strängaste (och urkyrkligaste) skolan som läser Paulus och Jesus som det står; alltså att omgifte är totalt omöjligt.

  14. ”Det verkar knappast troligt, jag håller mig nog till den strängaste (och urkyrkligaste) skolan som läser Paulus och Jesus som det står; alltså att omgifte är totalt omöjligt.”

    Då menar jag att du får oerhörda problem. Menar du att man inte kan lämna ett förbund överhuvudtaget? Inte av några skäl alls? Gäller det också det förbund som finns iom frälsningen? Anser du att man inte kan lämna den heller?

    Dessutom är jag djupt skeptisk till de sk. ”kyrkofäderna”. Bibeln är det som gäller för oss kristna. Katoliker kan ju dock ta till kyrkofäder och påvar där det passar och då får vi på köpet skärseld, avgudadyrkan av Maria, avlat osv…. och de villolärorna är betydligt värre än omgifte.

    ”Inga andra Gudar jämte mig” du vet….

  15. Suck!

    Jesu ord; ”det som Gud samanfogat kan människan inte skilja åt”, och om Kyrkan har förstått det på något annat sätt, så borde väl de vara uppenbart innan 1900-talet i Sverige och finnas omvittnat i källorna (kyrkofäderna är källorna till den tidiga Kyrkan).

    En parantes; Ingen, (läs INGEN) katolik/ortodos/oriental hoppas på skärselden eller dyrkar Maria.

  16. Jag har ingen klarhet i det här med omgifte. Men antag att Din fru plötsligt drar ifrån Dej, Du fattar inte alls varför, hon begär skilsmässa, Du kan av olika skäl komma undan och Du är kanske i 28årsåldern. Inte Ditt fel alls, alltså, och så ska jag hela livet leva ensam och inte få gifta mej, dvs inte heller bedriva otukt (såklart) med nåt tillfälligt ragg – det är brutalt så det räcker och blir över. Jag känner ett antal mej närstående fall där kvinnan dragit på detta vis, detta är inte alls ovanligt. Att man sen idag troligtvis har svårare än nånsin att förstå sej på varann, man och kvinna, är säkert också sant. Sammanfattningsvis: utan min förskyllan skilsmässa, resultat för evigt förbannad som singel. Om reglerna är såna skulle jag aldrig våga gifta mej!

  17. Men vad är det Jesus säger och vad säger du själv i vigselakten; tills Döden skiljer oss åt.

    Om du inte accepterar det är irrelevant. Tyvärr! T.ex. katolsk tro har i 2000 år haft samma inställning; två döpta som offentligt förklarat sig gifta; gifta tills döden skiljer oss åt; utifrån ”Jesu ord”; ”vad Gud sammanfogat…”

    Jag vill gärna se en annan tolkning som är rimlig, men vad sätter du högst; din vilja eller Guds. Ska vi följa Jesus eller omformulera så att vi trivs i soffan?

    Frågan är högst ärligt ställd, och jag vet att min fru kan dra och gifta om sig med vem hon vill (tar två dagar så sitter jag här ensam, för hon är svensk kyrklig/pingstvän)!!!

  18. Nu säger ju iof Jesus själv att otrohet är skäll till skilsmässa… Vad sätter du högst, påvar och kyrkosystem eller den levande Guden?

    ”men vad sätter du högst; din vilja eller Guds”

    Tänker man så kan man ju inte välja att vara katolik. Det systemet är alldeles för obibliskt…. väldigt enkelt tycker jag.

    ”En parantes; Ingen, (läs INGEN) katolik/ortodos/oriental hoppas på skärselden eller dyrkar Maria.”

    Nu sa jag inte att de hoppas på skärselden… men de tror att den finns ja.

    Visst dyrkar man Maria, läs te x katolska böner om Maria… ”Jag överlämnar mig till dig…” ”vi tillber dig du heliga” osv, osv…

  19. Anders Gunnarsson: jag är inte gift och lär heller aldrig bli det. Men tänk själv vilket trauma! Jag hade för många år sen en pingstvänskompis som råkade ut för detta, han hade gift sej i ett sånt där typiskt pingstäktenskap, före dom båda ens hade gått ur gymnasiet. Sen drog frun när han var 25-26 nånting. Jag vet att vi resonerade om detta bud då, sen tappade jag kontakten. Man är inte direkt gammal med 25-26. Man ser inte vad man kunde gjort annorlunda för att frun skulle stannat kvar. Då ska man leva hela livet ensam bara för att nån annan gjorde en illa. Det låter så omänskligt, då finns bara klostret kvar som utväg och det finns inte många att välja på.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.