Slaget om muslimerna och andra nyhetsnotiser

Rubriken här ovan är delvis hämtad från SVT:s program ”Slaget om muslimerna”, som ingår i serien Dokument Inifrån. Jag såg det häromkvällen och drabbades av kluvna känslor.

Programmet handlar om att flera (fyra, om jag minns rätt) organisationer som i officiella sammanhang säger sig företräda muslimerna i Sverige i själva verket är islamistiska. Man räknar med att det finns upp till 400.000 människor i Sverige som kallar sig muslimer. Dessa organisationer får alltså i officiella sammanhang, när media vill göra reportage, när regeringen vill ha dialogpartners, när riksdagen vill det, osv, företräda och tala för dessa muslimer. Problemet med detta, enligt SVT-programmet, är att dessa organisationer företräder en tolkning av islam som kallas islamistisk. Det betyder att de anser att islam och den islamiska lagen, sharia, gäller och borde gälla hela livet, inlusive det politiska och offentliga. De är inte på något sätt anklagade för att vara terrorister eller att stödja sådana, utan bara för att vara islamistiska.

Jag är kluven inför detta TV-program. Självklart är jag som kristen pastor inte en vän av att samhället ska styras av islam eller sharia. Så långt är jag negativ. Men, jag måste säga att jag sympatiserade ändå rätt mycket med de representanter från organisationerna som kom till tals i programmet, och inte med de s k avhopparna från dessa organisationer. (Det var ingen representant från den muslimska organisationen som är verksam i Danmark som kom till tals, och med dem hade jag förmodligen inte haft några varmare känslor för.) Mina sympatier gäller inte vad de sade, utan för att de blev så genuint misstolkade eller kanske snarare att de framställdes som att man skulle bli chockad av det de sade.

De svarade snällt på alla de frågor de fick av den som jag förmodar rätt så sekulariserade journalisten (om hon har muslimsk eller annan bakgrund vet jag inte). De verkade inte vilja dölja något av det budskap de står för – och jag sympatiserar inte med budskapet. Men, journalisten ställde alla frågor utifrån ett sekularistiskt perspektiv som utgår från ett antal ”självklarheter”, premisser som man inte kan diskutera utan bara måste acceptera, att religionen är en privatsak och ska så vara, att religion är ett smörgåsbord där varje individ har rätt att plocka vilka delar han vill, och att detta (underförstått och helt omedvetet) är den egentligen ”rätta” och  ”sanna” tolkningen av religion. Därför ”hör” man i bakgrunden journalistens ”upprördhet” och/eller ”förvåning” över de svar hon får. Att dessa muslimska representanter anser sig stå för den rätta tolkningen av islam. De  s k avhoppare från dessa organisationer som också intervjuades framstår som oskyldiga offer för något ont de lurats in i. Fast i mina ögon framstår avhopparna som antingen olovligt naiva, alternativt bedrägliga så här i efterhand. Programmet går ut på att ”avslöja” att dessa organisationer vill främja en muslimsk samhällsordning eller liknande, att dessa organisationer inte anser att religionen är en privatsak! Jag tar mig för pannan! Vem blir chockad? Är detta något nytt?

Sen slår det mig, detta kanske är nytt, chockande, och oerhört förvånande för sekulariserade svenskar, för sekulariserade svenska politiker, som tolkar sin omvärld ur sitt sekularistiska, postmodernistiska perspektiv. De kanske faktiskt tar det som självklart att alla människor i hela världen tänker som dem när det gäller religion! De tar det som självklart att alla religioner går ut på samma sak – kärlek och tolerans! – och blir superförvånade och chockade om någon religiös människa ger uttryck för något som inte passar in i bilden. Och att det faktiskt är så, att vi som är kristna och tror på Bibeln som Guds ofelbara ord, som auktoritet för vår tro och liv, att vi faktiskt står inför samma sekularistiska världsbild när vi ska förklara vår tro. Vi står inför samma problem när vi möter denna sekularistiska världsbild med dess ”självklarheter”, med de premisser som den utgår ifrån. Om man ska tala evangelium idag, måste man verkligen gå på djupet med vilka premisser vi människor utgår ifrån, våra ”presuppositions” som det heter på engelska. Vi behöver m a o mer av ”presuppositional apologetics”.

Annars sympatiserar jag för övrigt mer med Stefan Attefall när det gäller uttrycket ”kristen höger”, det är ett missvisande begrepp som mest fungerar som skrämselpropaganda i munnen på dem som inte begriper det här med kristen tro och politik. Men en kristen vänster av det slag han skriver mot, tillhör också dem som har för mycket skygglappar och smutsiga glasögon att de knappast skulle begripa det här med islam och politiken heller.

Att den lilla missionskyrkan i Kölingared firat sin sista gudstjänst är kanske inte så konstigt med tanke på migrationsmönstren i vårt samhälle. Men låt oss se till att det inte är ett mönster i de städer som ökar sin befolkning. Det är av yttersta vikt att vi satsar extra mycket på kristen verksamhet i de städer och regioner som är mest expansiva ur befolkningsmässig synpunkt. Detta är något att återkomma till.

2 reaktioner till “Slaget om muslimerna och andra nyhetsnotiser”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.