Slå an den rätta tonen…

Predikantveckan i år handlar om ”Ditt bästa för din nästa”, och på tisdagen lades särskild vikt vid temat: Med de rätta orden. Därför talade riksevangelist C-O Hultby utifrån Ef 6:19-20, där Paulus skriver:

”Be också för mig att orden läggs i min mun och att jag talar frimodigt när jag bär fram hemligheten i evangeliet, vars sändebud jag är i min fångenskap. Be att jag förkunnar det så frimodigt som jag bör.”

Han hade fyra punkter: Vi vet Ordet som vi ska predika (Jesus), vi ber Gud om de rätta orden, vi ber om modet att göra det, vi ber om nåden att få slå an den rätta tonen (Gal 4:20).Det var tydligt att det var en evangelist som talade, en man med ett hjärta för att nå ut med evangeliet. Det blev en mycket uppskattad undervisning av alla. En reflektion jag gjorde var, att jag själv behöver mer av den helige Andes kraft över mitt liv för att göra detta, för att slå an den rätta tonen i allt jag säger – i predikan och i skrift. En annan reflektion är, att när Paulus skriver de orden i Gal 4:20, att han önskade vara hos församlingen (och inte bara skriva till den) så att han hade kunnat slå an den rätta tonen, så skriver han det i ett sammanhang som minsann inte är mjäkigt! I Gal 1:8-9 nedkallar han förbannelse över alla som predikar ett annat evangelium än han själv; i Gal 2:4 kallar han dem som vill tvinga galaterna till omskärelse för ”falska bröder”; i Gal 3:1 kallar han medlemmarna i galaterförsamlingen för ”dårar” då de så lätt låter sig förledas; i Gal 5:12 säger han att de som predikar omskärelse borde skära av sig alltihop! Dvs, för en man som vill slå an den rätta tonen handlar det uppenbarligen inte om att bli luddig i kanten vad gäller läran/budskapet eller allmänt mesig!

Och då anknyter det till vad uppsalapastorn Dan Salomonsson talade om i nästa anförande, som utgick från samma bibelord, Ef 6:19-20. Denne uppehöll sig en del vid att vi lever i en s k postmodern tid, där den stora synden är om man säger något för bestämt, om man är alltför övertygad om att man har rätt. DS menade att den rätta tonen kanske i vår tid är ha det rätta modet att våga stå för sanningen, att våga stå på den övertygelsen att Bibeln är Guds ord och att vi ska stå för allt vad Bibeln säger, även när det inte är politiskt korrekt. Vår övertygelse om att Bibeln är Guds ord, är avgörande för om vi kan predika i Andens kraft. Detta anknyter också till det Niklas Piensoho sade under måndagen, att det är bara om vi predikar Bibelns Jesus, som den helige Ande strömmar ur vårt inre som levande vatten.

Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till tanken att predikantveckan ska göra uppehåll i två år, men troligtvis kan jag överleva med den tanken. Det här med pastorsakademi kan ju bli en bra grej. Kan bli. Jag väljer att vara försiktigt positiv. Dock hoppas jag att samlingarna ändå blir hyfsat stora. Det finns ett värde i att träffa en stor mängd kollegor, också.

C-H Jaktlund har bloggat en hel del om detta, här, här, här. När det gäller Marie Söderqvists anförande, hon är VD för United Minds, som var mycket intressant, så gjorde jag och en kollega den noteringen, att det skulle vara bättre för oss kristna att prata mer om Jesus än att prata om Gud! Hennes konsultföretag har nämligen gjort en marknadsundersökning om svenskars attityder i olika frågor åt Svenska kyrkan. Enligt denna undersökning är det här med att tala om Gud ett stort problem. Däremot är betydligt bättre att tala om Jesus, för han kan tolkas på många olika sätt, går att relatera till, bar en bra människa, var cool, intressant, spännande osv. Kanske tvärtom mot vad många av oss som varit kristna länge har trott.

3 reaktioner till “Slå an den rätta tonen…”

  1. Denna rapport får mig nästan att känna doften av pingstmöten. ”Fyra punkter”, ”nå ut”, ”postmodern”, ”Guds ord”, ”Andens kraft”.
    Härlig retrokänsla!

    Hoppas att den nya pastorsakademin blir bra. Lycka till!

  2. Att ställa en nationell konferens för pingstpastorer mot en regionalt uppdelad pingstpastorsakademi verkar inte särskilt smart. De olika pastorsforumen borde rimligen komplettera varandra. Pingst borde väl kunna arrangera fortbildningskurser för verksamma pastorer inom ramen för PTS och låta det mer informella kollegiala tankeutbytet fortsätta i Filadelfiakyrkans årliga event Predikantveckan.

  3. Uppgiften måste vara att förkunna Ordet med de (för varje tid och varje åhörare) rätta orden. Och alltså inte att försöka konstruera fram en ny mening hos Ordet. Ett problem är att språkliga förenklingara alltid leder till att en del av innebörden går förlorad. Det är inte lätt att vara förkunnare idag, när olika kategorier åhörare har så helt olika förutsättningar för att förstå vad som sägs.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.