Livsåskådningarnas kamp

Tidningen Dagen skriver idag om en diskussion som säger att man inte bör köpa de religiösa extremisternas budskap. Artikeln refererar bl a vad den socialdemokratiska riksdagsledamoten Nalin Pekgul skriver i DN och vad skolminister Jan Björklund sagt. Även följande artikeln om att religion inte är farlig är relevant i sammanhanget. Världen Idag har också några relevanta artiklar, en nyhetsartikel, och en som vanligt orädd ledare av Mats Tunehag. Även Bitte Assarmos artikel i Dagen är intressant. Jag vill här ge några osystematiska reflektioner med anledning av detta mycket stora och intressanta ämne.

Nalin Pekgul menar att många debattörer inte vågar kritisera de islamiska religiösa extremisterna på grund av rädsla att bli stämplade som islamofober, vilket även Bitte Assarmo är inne på. Och liknande tankegångar har hörts vid ett flertal tillfällen och många känner nog igen sig i detta och kan nicka instämmande. Det sekulariserade svenska debattklimatet tillåter just nu ingen saklig kritik av andra religioner än den kristna, eftersom allt sådant tolkas som främlingsfientlighet och intolerans. Det kan ju tyckas väldigt märkligt i sig, eftersom en motsvarande kritik av samtliga politiska ideologier och partier är tillåten och vållar ingen som helst motsvarande upprördhet och ropande av ”x-fober”. Frågan är dock vad detta beror på.

Jag tror personligen att det kan ha mycket att göra med den sekulariserade livsåskådningen. Denna utgör nämligen det svenska samhällets inofficiella statsbärande religion och ledande livsåskådningsideologi och tolkningsnyckel, och detta på ett för de allra flesta människor nästintill helt omedvetet sätt. Denna livskådning är det perspektiv utifrån vilket den stora majoriteten människor i Sverige ser och tolkar sin omvärld. Den utgör de glasögon genom vilka man ser sin omgivning. Allt man ser och upplever tolkas och förklaras utifrån denna tolkningsram. Och, som de flesta glasögon, så tänker man inte på att man bär dem på näsan när man gör det. De allra flesta sekulariserade tror att de ser på religion ur ett ”neutralt” perspektiv, vilket för de flesta människor i världen naturligtvis skulle betraktas som väldigt naivt.

Problemet med detta är, att den sekulariserade livsåskådningen faktiskt är en av världshistoriens sämsta tolkningsnycklar när det gäller att förstå religion. Därför har de sekulariserade så oerhört svårt att förstå religionens roll för människor (för majoriteten av världens befolkning) och hur viktigt Gud eller det gudomliga är för människor i allmänhet. De sekulariserade försöker nämligen passa in allt och alla i sin livsåskådning och blir därför väldigt konfunderad när saker och ting inte vill passa in så lätt.

Detta kan få både konsekvensen att man är naiv och rosenskimrande och blåögd i sin syn på ”exotiska” religioner och kulturer, och tror att allt är jättebra och jättefint. Det kan också få motsatt effekt, att man är livrädd för ”religiösa extremister” och alla religiösa människor som har en bestämd uppfattning som de uttrycker och som de anser borde ha inverkan på samhället. Jag tror, att det utifrån en sund kristen tro (eller möjligen annan dito sund religös tro) är betydligt lättare att både förstå andra religiösa uppfattningar, och att kritisera dessa. Utifrån ett religiöst perspektiv kan man inse att alla religioner inte leder till samma mål, inte vill samma saker, inte vill skapa likartade samhällen, inte säger samma saker

Om det svenska samhället hade varit mer genomsyrat av genuint kristna och bibliska värderingar, hade förmodligen relationen mellan det svenska samhället och t ex islam och muslimska invandrare varit bättre. De muslimska invandrarna hade haft lättare för att ha respekt för ett samhälle som följt en kristen etik och moral, än det samhälle vi har idag, även om vi inte haft någon motsvarande religiös lagstiftning som muslimerna har i sharia. Samtidigt, hade vi kunna ge ett utrymme för muslimerna att vara muslimer, men ändå satt gränser för vad somvar acceptabelt och tillåtet i det svenska samhället. Vi hade inte behövt följa någon påstått neutral linje som säger att alla religioner är lika mycket värda. Vi hade kunnat säga att den kristna tron är sanningen, det bästa för alla, men att det även finns bra inslag i andra religioner. Men eftersom den kristna tron är bäst, så är det vi som sätter gränserna. De sekulariserade svenska samhället och dess banérförare och debattörer gör exakt detta (de anser sig vara bättre och bäst och ha den ultimata korrekta förståelsen), men de inser det bara inte själva, utan tror sig vara neutrala och opartiska.

Jag tror att både kristna och muslimer och andra hade funnit detta vara ett mer angenämt samhälle. Som kristen och utifrån ett bibliskt perspektiv anser jag att religionsfriheten och tanke- och yttrandefriheten är oerhört viktig. I ett samhälle utifrån mina värderingar skulle det slås fast ordentligt. Men samtidigt skulle gränser sättas. Det är ingen anarki vi eftersträvar. Gränser skulle t ex vara grundläggande mänskliga rättigheter, vilka egentligen inte kan förespråkas på ett intellektuellt hållbart sätt utan den kristna tron som grund, i synnerhet de som jag nu nämnt. Det skulle t ex innebära att det ska vara tillåtet att som individ fritt få välja religion. Ingen ska tvingas till att följa en viss religion, ingen ska hotas för att han/hon lämnar en religion och övergår till en annan, oavsett åt vilket håll. Det sistnämnda skulle innebära att en gräns sätts mot islams tämligen snäva uppfattning i denna fråga. Enligt islam är det nämligen inte tillåtet att lämna islam. I många muslimska länder kan man råka väldigt illa ut om man gör det (dödstraff, fängelse eller annat hot om våld). Det skulle innebära, att man från regeringshåll mycket gärna skulle kunna sätta press på muslimska länder att luckra upp sin snäva hållning gentemot kristna och gentemot att muslimer i de egna länderna skulle omvända sig till t ex kristen tro, och att de skulle skydda dessa från hot från släkt och andra som vill hindra religionsbyte.  Precis som vi skulle tillåta att människor blir muslimer i vårt land och att de får bygga sina egna gudstjänstlokaler, så bör vi på officiell och politisk nivå ställa samma krav på de muslimska länderna. Den omfattande förföljelsen av kristna i muslimska länder bör uppmärksammas.

Religion i sig är inte farligt, det är vad människor gör med religionen och hur man använder den som är farligt. Men alla religioner vill inte heller samma saker och har inte samma mål och metoder. Olika religoner skapar olika samhällen. All religion skapar inte en grundval för mänskliga rättigheter och frihet. Den som bemödar sig om att göra en jämförelse mellan Jesus och den första kristna kyrkan å ena sidan, och Muhammed och den första islamiska församlingen å den andra, kan nog förstå vad jag talar om. Mats Tunehags artiklar i Världen Idag kan här anbefallas som läsning!

Till sist, är det väl bäst att tillägga, att jag tror att den stora majoriteten av muslimer i vårt land, inte vill något annat än att leva i en demokrati. De vill nog ha religionsfrihet. För den del av dem, kanske just själva tanken att man skulle kunna lämna islam fortfarande känns oerhört utmanande. Men det är på just punkter som dessa, som vi andra behöver vara tydliga. Förmodligen skulle grogrunden för islamisk extremism minska betydligt, om ett samhälle som det svenska blev mer genomsyrat av kristna värderingar och om kristen etik blev mer respekterat och efterlevt. Alla skulle tjäna på det, muslimer, kristna, sekulariserade och andra. Frihet, demokrati och mänskliga rättigheter värt namnet, vilar på kristen grund.

12 reaktioner till “Livsåskådningarnas kamp”

  1. Tja, var och en är säkert övertygad om att den egna tolkningsnyckeln är den bästa. De sekulariserade förespråkar sin, och du förespråkar din.

    Men det är svårt att se utifrån ditt resonemang vad det är som gör din till den bästa. Om vi ser till förhållandet till islam: Vad konkret skulle ditt idealsamhälle tillåta, som det sekulariserade samhället inte tillåter? Och omvänt, vad skulle du inte tillåta, som det sekulariserade tillåter?

    Frågan om religionsfrihet är inget vidare bra exempel. Både du och den sekuläre håller med om den. Det är inte tydligt varför kristendomen är den bästa tolkningsnyckeln i den frågan. Om du ifrågasätter att någon extrem muslim påstår att någon hadith säger att man ska döda avhoppare, så skulle ju han kunna säga:

    Men ni har ju likadana regler i er heliga skrift! ”Den som överger Moses lag måste utan förskoning dö, om två eller tre vittnar mot honom.” (Heb 10:28)

    Vad säger du då? Du kan försöka dig på olika tolkningar av Hebreerbrevet, men han kan på detta svara bara: Jaha, men det står ju så. Kan ni så kan väl vi. Och kom ihåg spanska inkvistitionen. Och dessutom var det före 1951 förbjudet att gå ur Svenska Kyrkan om man inte gick in i ett annat av staten godkänt samfund. Så vilka är ni kristna, eller ni svenskar, att tala med oss om religionsfrihet?

    Jag tycker alltså att du behöver ett bättre exempel på varför din tolkningsnyckel skulle vara bättre.

    1. Kristian, det var inte min avsikt att i detta inlägg förklara varför jag anser att den kristna tron är den bästa tolkningsnyckeln. Då hade inlägget varit betydligt längre. Men, jag lovar att återkomma till det ämnet framöver.

      Vad skulle jag tillåta, osv…? Jag skrev inte riktigt i de banorna och tänkte inte riktigt i de banorna, utan jag menar att om samhället var mer genomsyrat av kristna värdering, dvs om fler individer i vårt samhälle delade de kristna värderingarna och ville leva efter dem, så skulle samhället se annorlunda ut och muslimer överlag skulle förmodligen uppfatta det som bättre än vad det är nu. Ett område som skulle se annorlunda ut vore hela området som gäller äktenskap och sexualitet. En kristen syn skulle förespråka trohet i äktenskapet mellan man och kvinna, och att man bör vänta med sex till dess att man är gift.

      När det gäller den muslimska synen på dem som avfaller från islam, så är det knappast ”någon hadith” det handlar om, utan djupt grundade uppfattningar och sharia som talar sitt tydliga språk. Jag hänvisar till litteraturen i ämnet. Det är alltså inte någon ytlig ”kristen” tolkning av lösryckta citat från någon hadith det handlar om. Inte lösryckt och ytligt fundamentalistiskt som ditt citat från Hebreerbrevet, som ingen bibeltroende kristen ens skulle drömma om att tolka på ditt sätt.

      Spanska inkvisitionen var lika dåligt grundad i Bibeln och den kristna tron som sekularismen är i Bibeln. När vi talar om kristen tro respektive islamisk tro, så kan man å ena sidan studera alla olika typer av religiösa grupper som finns, men man kan också studera vad religionens heliga skrifter säger och vad religionens grundläggare säger, vad som är rötterna till respektive religion. Gör man det, så kommer man att se att det finns vissa skillnader.

      Den svenska lagstiftningen fram till 1951 har inget med denna diskussion att göra. Som framgår av mitt inlägg, så är mina uppfattningar inte förenliga med den gamla lagen.

  2. Man kan väl enkelt säga att det finns inget enkelt svar. Mikael gör halsbrytande kullerbyttor i sitt inlägg, utan att ens reflektera över att man faktiskt inte kan skriva ”jag har, jag vet sanningen”. Man kan TRO att man har det. Men aldrig veta.
    Och efter att ha deltagit i en mängd debatter om samkönat äktenskap, Vatikanen, katolska pedofiler kan jag bara säga: det är inget fel på religionerna. Däremot finns det fundamentalister inom alla religioner. De kristna fundamentalisterna (de s k klassiskt kristna, dvs högerkristna) är lika farliga som alla andra fundamentalister.

  3. Du skulle aldrig göra den tolkningen, nej.

    Men på sätt och vis är det ju just det. Den fundamentalistiske muslimen skulle inte göra samma tolkning av kristendomen som du. Det är klart att du gör en positivare tolkning. Men vad har du för nytta av den tolkningen i förhållande till den fundamentalistiske muslimen, när denne gör en helt annan tolkning, där bland annat treenigheten är avguderi?

    Det verkar som att du utgår från att fundamentalisten som vill döda avfällingar på något sätt skulle låta sig påverkas av vad din tolkning av kristendomen är. De chanserna är nog rätt små, om man säger så.

    Snarare är det troligt att han skulle peka på just sådana exempel som jag nämner.

    Och därför undrar jag alltså: Vad skulle din kristna grundsyn i det läget ge dig för en fördel jämfört med sekularisten? Du tycks ju påstå att du har en fördel, vad består den alltså i?

    Du vet att sharia förutom Koranen grundar sig på just hadither?

    1. Kristian, du argumenterar mot ett hjärnspöke! Min argumentation i detta inlägg går inte ut på det du argumenterar emot. Men, fördelen med att ha en religion när man samtidigt ska försöka förstå andra religioner borde väl inte vara så svårt att förstå, jämfört med den sekulariserade som saknar personlig inblick i hur det är att ha en religion.

      Anders, de halsbrytande kullerbyttorna är nog snarare något som du har i ditt eget huvud. Hur kan du vara så säker att du kan fälla ett så absolut omdöme att ingen kan säga sig veta sanningen? Är inte det uttalandet lika självsäkert eller absolut? Sedan så är din kålsuparteori lika naiv som när folk förr sade att USA och Sovjet var lika illa. Vidare kommentar till det är onödig.

  4. Rubriken till Nalin Pekguls debattartikel är typiskt PK-anpassad: ”Vi måste våga ifrågasätta den religiösa extremismen”. Den rubriken saknar täckning i artikeln. Den grundar sig nämligen helt på islamsk/muslimsk extremism, och det med rätta.

    Normalt sett ska rubriken ha täckning i texten. Så är alltså inte fallet här. Därför går det knappast undgå att den är ett resultat av redigerarens eller debattredaktionens tillämpning av den så kallade kålsuparteorin, alltså att alla relgioner är av samma skrot och korn, eller helt enkelt en följd av den religiösa analfabetismen som råder på DN och andra större medier i Sverige.

    I det här sammanhanget passar det bra att tipsa läsarna om en mer uppriktig tidning i frågor kring islam, extremism och terror. Det handlar om Världen idag. Häromdagen publicerade den politiske redaktören och juristen Mats Tunehag en mycket intressant och tankeväckande ledarartikel om psykiatern och tillika muslimen Nidal Malik Hasan som nyligen kallblodigt mördade 13 människor och skadade ett 50-tal andra vid den amerikanska militärbasen Fort Hood.

    Han ropade Allahu akbar – Allah är stor – när han sköt vilt omkring sig. Han trodde på jihad, och sökte aktivt kontakt med Al Qaida. Han hade inte sin lojalitet till USA eller dess medborgare – vilket borde vara självklart för en militär. Hasan menade att USA förde krig mot muslimer och han måste därför försvara dem och attackera amerikaner – trots att de var hans landsmän.

    Mats Tunehag beskriver den här händelsen bland annat så här:

    ”Allt eftersom mer blir känt framstår det med tragisk tydlighet att han var motiverad av sin islamska tro och handlade utifrån den. Det gör inte alla muslimer till potentiella terrorister och många muslimer tar avstånd från terrorism. Men i stort sett alla nutida terrordåd begås av muslimer som själva säger att Koranen påbjuder dem att utföra dessa vedervärdiga illdåd.

    Men varför vågar inte större tv-kanaler och tidningar säga detta? När man tar del av CNN, Newsweek, New York times, Aftonbladet, DN och Svenska dagbladet så framställs massmördaren Hasan som ett offer och hans muslimska tro förringas eller negligeras. Även president Obama gick snabbt ut och menade att man inte kan härleda dådet till Hasans religiösa tro.

    Ovannämnda media med flera meddelade att det var synd om Hasan som i sitt jobb som psykiatriker fick höra så mycket hemskt från soldater som traumatiserats i krig. Det skulle lett Hasan till massmördande. En rubrik talade om att Hasan var livrädd för att behöva åka till Irak – trots att han inte skulle vara stridande soldat. Alltså, det var synd om Hasan, han var ett offer, han kunde inte rå för att han utstuderat och planerat utförde en stor massaker på oskyldiga soldater och civila.
    En amerikansk TV-station sa att det finns även kristna galningar och försökte därmed göra Hasan till en religiös galning likt andra religiösa galningar. Men var finns de kristna självmordsbombarna? Det finns en uppsjö av imamer och moskéer i USA, Sverige och Mellanöstern som ger sitt helhjärtade stöd – utifrån Koranen – till mord på icke-muslimer, uppmanar till jihad och mobiliserar självmordsbombare. Enligt FBI predikas jihad i tio procent av USA:s moskéer. Var fjärde ung amerikansk muslim anser att självmordsbombande är ok.

    Hela artikeln finns på den här länken: http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5917&Itemid=31

  5. Kring min egen bloggpost satte jag saken till sin spets- rakt av Bibelns (budskap) utan att nyansera- för att se vad slags reaktioner det kunde leda till- i en debatt var man ifrågasätter yttrandefriheten, självcensur, och om det är möjligt att kritisera Islam, samt de saker du tar upp här. Intressant nog censurerade/tog alla tidningar bort twingly länken till min blogg- förutom tidningen Dagen.

  6. Just detta att man eventuellt anser att man inte kan kritisera o kränka islam på samma vis som kristendomen eftersom man då är främlingsfientlig är ett rätt motsägelsefullt argument, när man nu kan kränka och kritisera kristendomen

    De flesta av våra invandrare är kristna, tillhörande olika kyrkor, företrädesvis, den romerskt katolska och de ortodoxa.

    De ortodoxa kritiseras inte lika mycket som katolikerna och olika svenska samfund. Men är detta inte också främlingsfientlighet.

    Eller är det så enkelt som att kristna inte hotar med fysisk vedergällning genom terrorattentat och bara Venezuela har olja av någon betydelse.

  7. ” utan att ens reflektera över att man faktiskt inte kan skriva “jag har, jag vet sanningen”. Man kan TRO att man har det. Men aldrig veta.”

    Jodå, det kan man visst det….. Det du skriver är rent struntprat, politiskt korrekt struntprat.

    ”De kristna fundamentalisterna (de s k klassiskt kristna, dvs högerkristna) är lika farliga som alla andra fundamentalister.”

    Ja de brukar ju syssla med självmordsbomber,flygplanskapningar osv….

    Ta och läs på lite innan du uttalar dig. de sk. ”högerkristna” må förolämpa en och annan,kränka skulle du kanske säga, men våld brukas sällan och om det gör det så brukar det fördömas av andra sk. ”högerkristna”.

    Kan du ge 10 st exempel på terrordåd begångna av sk. ”högerkristna”?

    Föresten: om man är sosse och kristen men ÄNDÅ har en klassisk kristen syn vilken benämning ger du en sådan människa? Konservativ vänster kristen?

  8. Det talas om kristna fundamentalister i tid och otid. Fundamentalism är ett begrepp som har urvattnats intill banalitet. Om man inte helt och hållet jamsar med t.ex. Svenska kyrkans utspädda liberalbudskap, ja, då är man automatiskt fundamentalist. Oerhört!

  9. Jag tycker utan att verka rasistisk att vi har sålt ut vårt land till Islam och dess ideologi.Vårt land står inte längre upp och försvarar den kristna tron utan man försvarar istället Islam i allehanda frågor och diskussioner.Sverige som ett kristet land är ett minne blott.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.