Pastor på inspirationsdagar

Jag vill bara meddela läsarna av bloggen, att jag inte glömt bort den, men att jag har haft lite annat att pyssla med. Just nu befinner jag mig på föreståndardagar i Uppsala.

Dessa dagar innebär att vi som är föreståndare för en pingstförsamling samlas och för samtal i olika frågor. Intensivt, späckat och många trevliga kollegor. Jag återkommer snart med spännande teologiska inlägg, inte nödvändigtvis kopplat till dessa dagar, utan sånt som jag funderat på ändå. Väl mött på nätet!

43 reaktioner till “Pastor på inspirationsdagar”

  1. Intressant avslutande frågeställning med Ulf Ekman !

    Det var intressant att höra Ekmans svar under era dagars utfrågningsstund som man kunde göra via tidn. Dagens videolänk.

    Ulf Ekmans livsgärning behöver knappast kommenteras (det har gjorts fylligt av både han själv & andra), men det andra är pingströrelsens förkunnar-representanters reaktion & uppträdanden inför & efter Ekmans delgivande.

    Själv gladde jag mig åt att höra & se Ekmans breddning – inte breddning till samhällstillvändhet utan breddning av att visligt möta delar av övriga kristenheten.
    Hans utläggning & svar var mer kärnfulla & innehållsrika än på länge. Hans hänvisning till att lyfta tilltron till Ordet & att vi bör än mer ha det som riktlikare.

    Detta föranledde ett mycket visligt svar till predikanten med den ”jämlikhetsivrande” predikanten som ”led” med kvinnor som inte erhåller jämlik föreståndarrrepresentation…

    Ekmans svar utifrån bibelkunskap (som borde finnas hos predikanter med kännedom om pingsts rötter), skar som ett tveeggat svärd rakt igenom.

    Det har snabbt gett lite svallvågor där Gävle-pastorn Hultman under debatt-mappen på pingst.se sett sig nödsakad att försvara de nya landvinningarna…

    Samma andas barn som påvisar bojkott mot biskop Gärtners begravning & samma andas barn som inte påvisar något nytt ljus över skriften.

    Visserligen har Livets Ord en annan syn på kollektivt ledarskap där de är mer influerad av amerikansk ministry-kultur, där pastorsansvaret är det uttalade & äldstefunktion som brödraskap inte belyst.

    Själv har jag inga förhoppningar om rättelse i denna teologiska fråga, där de stora pingstförsamlingarna gått före med förändrad ledarskapssyn…
    Konsekvensen är också att med de ”nya” moderna läsglasögonen som företrädare för pingst numera anger, så har de tappat mitt och andras öra när det gäller andra teologiska frågor.

    För vad ska dessa som negligerar Pauli undervisning ha att säga om homosexualitet & samkönade vigslar, när även dess försvarar använder samma typ av ”sociala” försvar ?

    1. Intressant och svårt, Nils! Jag ska försöka göra rättvisa åt din kommentar… någon gång. Det är förvisso sant, att det finns många som förespråkar en förändrad ledarskapssyn av fel anledning. Dock finns det dem som gör det av exegetiska skäl. Jag får återkomma när jag får tid.

  2. Jo visst är den svår, men inte svår för de som en gång erhöll ljus över hur grundstenar i församlingsbyggandet ska ske med episkopos/presbyterios.
    Det mest anmärkningsvärda är hur de församlingar som ändrat sin ledarskapssyn motiverar ändringarna – inkl. Gävle pingstf.
    Några vägledande bibelord har inte använts – har några använts, så är det med felaktig syftning, som t.ex. ordet ”här är icke jude eller grek… alla är ett i kristus” – som inte åsyftar äldstefunktionen, men som användes t.ex. av Gävle pingstf. inför deras stadgeändringar, då de skyulle bana väg för kvinnliga äldste.

    Filadelfia sthlm tog bort att man officiellt kallades äldste & kalllade ledarskapet församlingstjänare med respekt för de äldre kvarvarande apologeterna.
    Sedan gav man passusen: ”så får det visa sig vilka som äldste alt. diakoner”
    Så kringgick man den Bibliska uppmaningen, men på ett sätt visade man dock respekt för de äldre och Ordet.

    Smyrna Gbg hade en process också som utmynnade i att ”föreståndaren” inför församlingen statuerade:
    – Hädanefter avskiljer Smyrna även kvinnor som äldste, och nu blir de som varit diakoner med automatik äldste !

    Processen har fortlöpt med att ungkarlar & ungmöer avskilts som ”äldste”.
    Vidare har exempelvis kvinnan avskilts & inte mannen som äldste bland gifta.
    Men några bibliska ”nyupptäckta” bibelord har inte presenterats.

    Generellt är den genomgående motiveringen för jämlikhetsförändringen att:
    – Pauli ord och dåtidens samhälle var en annan tid med helt andra samhälleliga förutsättningar.
    – Kvinnans ställning var annorlunda då & därför inte tillämplig i dagens samhälle, därför måste skriften läsas med ny social anpassning. Kvinnan har en helt annan ställning i dagens samhälle.

    Med dessa förklaringar som är synonyma till de glasögon som läser skriften pss som de som vill att äktenskapsbegreppet också ska läsas med samhällets förändring & anpassning av tidsanda.

    * Med dessa hörnpelare som samtliga stadgeändrade församlingar påvisat så nedgraderar man Pauli apostlaauktoritet i NT:s undervisning.
    * Skapelseordningen som härrör & NT också refererar till devalveras också, med alla sina konsekvenser.
    * Helighetsbegrepp & bönens makt reduceras, då de också är kopplade map. uppträdande i församlingen – inklusive ”makt inför änglarna”

    —-
    Förändrad ledarskapssyn är i linje med: ”Först ska avfallet ske…” – Avfall kan endast ske bland de troende.

    —-
    När en avlönad pastor kvider över att han inte erhåller kvinnliga predikantkollegor i nden omfattning han önskar:
    Finns det några från estraderna som kvider över oss som klivit ned från estraderna & upplever ”främmande” med dessa nyordningar då vi bla. undandrar oss nattvardsfirande, går inte fram till nya ”bönestationer” som assisteras av experimentell nyordning ?

    Vad vi upptäcker är andra kristna kyrkor med andra traditioner som är trogna det ljus de en gång erhöll… där delar vi mer och mer vår tid.

    Varför speglar de nytillfrågna ”äldstekandidaterna” sig så dåligt utifrån Guds Ord då de tillfrågas om tjänst ?

    Hur kan de äldre äldste som en gång hade sin klassiska ledarskapssyn så göra lappkast gentemot sin egen övertygelse och släppa fram detta – vad var deras mentorskap värt ?

    Nej – år har lagts till år med denna pingströrelsens nyordning map. dessa grundfundament i församlingsbyggande.
    Det imponerar inte !
    Tyvärr måste man fortsätta att konstatera vägdelarna:
    Gävle pingstförsamling: Före & efter Josef Östby
    Filadelfia Stockholm: Före & efter Lewi Pethrus
    Smyrnaförsamlingen Göteborg: Före och efter Helge Lundberg/Bertil Olingdahl

    Dessa är de som profilerat sig mest map dessa frågeställningar och får finna sig i jämförelsen.

  3. Detta med kvinnor som församlinsföreståndare och äldste är en svår fråga tycker jag.

    Jag vill ställa en fråga till er utifrån in situation som utspelar sig runt om i världen idag: En ung tjej predikar Kristus i en by och människor blir frälsta och det bildas en församling. Vem ska ta rollen som pastor?

    I Ryssland under Sovjet tiden fanns det församlingar som inte hade predikan och undervisning på mötena eftersom de enda församlingsmedlemmar var kvinnor och enligt baptistiska och pentecostala föreskrifter var det bara en man som kunde inneha rollen som pastor och predika. Ibland var det faktiskt så att man tog en nyomvänd man och tillsatte honom som pastor.

    Kyrkohistorian berättar för oss att det oftast är kvinnor som tar till sig evangelium och är lydiga Jesu befallning om att gå och göra lärjungar.

    I Kina är detta också fallet och det finns idag många hundratals församlingar som har en kvinnlig pastor eftersom det inte finns någon annan som är villig. Vad ska man säga till dessa kvinnor? Att de inte får fortsätta…att de måste tillsätta någon man som pastor… Detta är svåra frågor som behöver få svar.

  4. Patrick & andra intresserade !

    ”Den som vill vara störst vare den andres tjänare…”
    borde vara tillämpligt i många sammanhang.

    Per definition, så bör man som bibliskt troende sätta ordet högt !

    Tilltror vi att Gud genom Jesus förvandlar människoliv till frälsning, så har väl Gud den omsorgen att han ombesörjer det andra underordnade också dvs. herdeansvar etc…
    Kvinnor (och andra) som hävdar ämbetstjänst som inte finns ska nog inte räkna med att ordet kan bekräfta gärningarna.

    Den visliga vägen är nog att uttrycka det som många tidigare gjort inklusive apostlar: ”Jag ringa tjänare…”

    Cathryn Culman som hade en stor plattform som helandeförkunnare, torkade av sig sminket i planet till Sverige när Lewi Pethrus påpekade att det är nog inte passande.
    Den inställningen skulle nog göra att fler kom i verklig välsignad tjänst – för det är väl välsignad Guds-tjänst som eftersträvas ?
    Att döma av Hultmans propå i debatt pingst ffs (och frågeställaren på ledarskapsdagen), så kan man uttolka något helt annat.

    Jag vill vända på din Ryssland -analys.
    Det Rysska församlingar generellt har problem med är västerländska församlingars sekulära uppträdanden vid utbyteskontakter. T.ex. bibehåller många karismatiska Rysska pingstförsamlingar sin respekt för ordet av att kvinnor uppträder med höljt huvud som skriften påpekar ”en makt inför änglarna”.
    Västvärldens kristna sedvänjor är sällan efterföljansvärda – för att inte tala om hur de upplever ”västerländska s.k. kristna rockmusiker”.
    Förutom denna lilla utvikning så har predikanter i Ryssland & Kina en betydligt djupare respekt & inlevelse i vad Ordet anger som livslikare, och borde inta en större läroposition i förhållande till vad som importeras från USA exempelvis.

    Ett utav de tidiga främsta argumenten för kvinnliga äldste/föreståndare är hur kvinnliga missionärer ska agera map församlingsbyggande. Det var också ett huvudskäl när missionär & teol.dr Nils-Olof Nilsson förordade kvinnor i äldstetjänst under session på Nyhemsveckan… – sedan ett par år har han efter utvärdering omprövat sitt ställningstagande & förordar inte kvinnliga äldste.

    Dilemmat i dag (pingst) är att man placerat ”grundstenar” i församlingsbyggandet som inte skulle vara där, med problemet av att rennovera med återställande som påverkar relationer & vänskapsband där kärlekens murbruk sätts på prov.

  5. Ursäkta jag återkommer, men såg artikeln:
    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=189831

    Egentligen, så kan man mynta likt Dag Sandahl: Vilket trams från Pelle Hörnmark & Co.

    Här anför han argument som att ”vi brottats med frågan” & ”upprättelse med Jesu försoningsverk”.

    Man kan ta sig för pannan för mindre !

    EKHO har säkert också brottats med sina HBT-frågor tidigare också och tycker sig kunna spegla frågeställningen på exakt likadant sätt !

    Nej, nej Pelle nu visar du vad vi befarat – någon teologisk hållbar ledarskapssyn har du inte.

    Visst kan kvinnor behöva kvinnliga förebilder – det finns gott om sådana. Men verkliga förebilder pekar inte dit ni vill att de ska peka !

    Tack Ulf Ekman !

    Hjärtligt tack – predikanterna har inte insett att ”apatin råder fortfarande”, sedan må man brösta upp sig bäst man vill eller tycka att det är värre att ”upplevelsen att man står i ett kylskåp”.

    Summa sumarum: Återigen bevisar predikantkollektivet att man fjärmat sig från devisen: ”Så står det skrivet” !

    Det efterlysta behovet av tydlighet blir allt annat än tydligt när argumentationen saknar bibeltrohet, och försöker förfäkta ”tolkning”.

  6. Jag vet inte hur mycket och hur nära kontakt du, Nils har haft med ryska församlingar men jag har arbetat i Ryssland 1994-1997 och 2003-2009.

    För det första måste jag påpeka att det är främst i de oregistrerade baptist- och pingstförsamlingarna som kvinnorna har håret i knut och dolt. Sedan måste jag säga att jag trodde att denna felaktiga tolkning numer inte fanns i Sverige. Jag har inte tid att gå igenom detta här på denna blogg men Paulus talade inte om alla kvinnor när han sade att de måste ha en makt inför änglarna.

    Det var ju kvinnor som pastorer och predikanter vi talade om. Kan du vara snäll och svara mig vad du tycker om kvinnor som leder och startar församlingar, eftersom de känner Guds kall och för att det finns inga män som är tillräckligt mogna att leda.

    Vad tror du Gud säger om dem? Ska de istället sitta hemma och göra ingenting? Eller ska det i de nystartade församlingarna tillsättas äldste och pastorer som är nyomvända män?

  7. Patrick !

    För det första ber jag om ursäkt om min inlaga uppfattas som arrogant eller personligt nedvärderande.
    Syftet är dock strikt teologiskt.
    Min erfarenhet av mission är att jag under flera år varit aktivt verksam i missionsråd & erhållit en god inblick i hur svensk pingstmission bedrivs.
    Däremot har jag den djupaste respekt för de som vigt sina liv i självuppoffrande tjänst ute på fälten, vartän det är.
    Mina åsikter med avseende på Ryssland & kransstater från forna Sovjet är mestadels baserat på mångårigt humanitärt arbete som kanaliserats via ”vänortsförsamlingar”. Gång på gång har de svenska kontaktpersonerna som agerar som vänortslänk påtalat fenomenet med ”kulturkrock”. Vi västerländska kristna upplevs som klart sekulära i deras ögon. Det må vara respekt för klädsel ”sjalett” för kvinnor, hur man uppträder på estrad & andra kulturyttringar där t.o.m. fotatvagning kan vara inslag.

    Att vi då ska pracka på de som har sönderlästa biblar som de vårdar som deras dyraste ägodel med våra jämlikhetskrav i Gudstjänstordning & församlingsliv låter sig inte göras.

    Än så länge har jag inte erhållit ett enda vittnesbörd att en österländsk kristen som pingst har vänskapsrelation med har påtalat behovet av kvinnliga äldste, snarare det motsatta dvs. den bibelsyn som Lewi Pethrus & dåtidens pingstföreträdare företrädde är mer synonym.

    Till sist vill jag påpeka att jag inte vill förstöra Karlendals kommentatorssträng med åsikter om kulturella sedvänjor, utan framförallt var mitt syfte att påvisa hur det ”ljus över skriften” som en gång pingst generellt helt omfattade, snabbt har förändrats utan att påvisa ”nytt ljus över skriften”.
    Detta ”lappkast” skedde under c.a. ett årtionde med de största pingstförsamlingarna som tongivande.

    Jag befarar att dagens förkunnare & ledarskap har mattats i läseriets uppenbarelsekunskap.
    I annat fall skulle det återspeglas mer markant i kommentarer & reflektioner vid sessioner & bibelsamtal.

  8. Det är verkligen glädjande, att ämbetsfrågan kommer fram inom frikyrkan, där liberalteologin har påverkat mer än i Svenska Kyrkan angående dessa frågor. Jag menar, att det INTE existerar större motstånd inom frikyrkligheten vad som gäller den liberala synen på ämbetsfrågan. Det är bara beklagligt. Nu är det dock så, att många kristna kyrkor är tydliga och håller sej till NTs undervisning. Det sorgliga är att pingströrelsen, som en gång i tiden var tydligt konservativ, har blivit så liberal.

    En aspekt är naturligtvis det, som Patrick har lyft fram, men det verkar vara mer undantagsfall och att kvinnorna har fått ta ledaransvar, där det inte har funnits manliga ledare. Men det viktigaste är dock se på vad Skriften säger om detta och Kyrkans hela historia är samstämmig i denna fråga ända till våra dagar. Var har de frikyrkliga fått ”det nya ljuset”? Det, som ligger närmast till hands att tro, är det omgivande samhället och man tror, att man kan förena den kristna tron med det moderna samhällets syn på människan.

    Frikyrkorna har varit dåliga att göra bra teologi om bibelns människosyn, och skapelsetanken. Det var något naturligt, som man bejakade utan större reflexion. Förkunnelsen riktade sej mer på anden och själen och frälsningen. Jag själv förstod inte heller tidigare vikten av kvinnligt och manligt i ämbetsfrågan, men tack vare mina lutherska vänner, öppnades mina ögon.

    Samhällets syn på människan är lite förenklat att människan är en individ, könsskillnaderna är inte alls viktiga. Man förklarar dem som kulturellt betingade och så verkar frikyrkligheten också tro mer och mer. Att viga samkönade par i frikyrkorna är helt konsekvent med synen på ämbetsfrågan. Denna individualistiska människosyn har negativ påverkan på hela samhället, skilsmässor, identifikationsproblem.

    Ulf Ekman är ingalunda min favorit, men i denna fråga verkar han följa någorlunda den klassiska kristna tron, där de flesta frikyrkliga har övergett densamma.

  9. Det är faktiskt inte ett undantagsfall att i många länder är det faktiskt kvinnan som har fått ta ledarrollen eftersom det inte finns några män att tillgå eller de män som finns inte är andligt mogna att ta ett ledaransvar.

    Min fråga är fortfarande till er: Vad tror ni om det? Tror ni att kvinnan ska bära ”huckla” och tiga i församlingen?

    Jag har också den uppfattningen att det är ”bättre” om en man innehar pastorsrollen men ändå kan jag inte blunda för att Gud har smort många kvinnor till att kunna leda församlingar.

    Kathryn Kuhlman sa ju att hon frågade Gud varför Han använde henne som Han gjorde varmed Gud hade svarat henne ungefär så här, ”Jag frågade många men det var ingen som svarade ja på kallelsen.” När Kathryn sade ja till att gå, smorde Gud henne för den uppgiften.

    Jag tror att detta gäller som regel överallt i världen. Kvinnor är mycker mer överlåten och modig än männen och eftersom Gud vill att ”alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen” så använder Han den som villigt överlåter sina liv till Honom, vare síg det är en kvinna eller man.

  10. Håller dessa tankar teologiskt tycker ni?

    *Det är bibels syn att församlingsföreståndaren bör vara en man. Där ingen villig man finns som ställer sig i tjänst får vi tacka Gud förje kvinna som gjort det istället.

    *Om män är mer lämpliga måste det vara svårare för kvinnor. Därför borde vi stötta dom än mer.

    Den första har jag inte kommit på själv. Det var min pastor som sa så en gång när jag frågade. För övrigt är min pastor också innom LO…

    Jag upplevde det som vist i alla fall. Varför skulle Gud annars verka på det sätt han gör med kvinnorna som Patrik exemplifierar? Om Han har nåd för detta borde vi också ha det även om inriktningen borde vara helt klar.

  11. Jag är dock av den uppfattningen i ämbetsfrågan, detta manligt och kvinnligt, att det viktigaste är vad bibeln säger om frågan samt hur kristenheten före oss har sett på den.

    Den kristna tron grundar sej inte på andliga upplevelser. Det är inte min sak bedöma Kathryn Kuhlman och andra karismatiker, MEN om deras erfarenheter blir så viktiga, att det skymmer Guds Ord och den samlade kristenhetens vittnesbörd, då är det helt fel. Att man blir helbrägdagjord på Kathryn Kuhlmans möte säger INGENTING, det viktigaste är vad man FÖRKUNNAR och det är det, som avgör. Kristenheten, särskilt på den pentekostalistiska sidan, har lagt alldeles för stor betoning på erfarenheten i lärofrågor. Hur mäter vi ”smörjelsen”?

    Det är helt sant, att Gud använder kvinnor och män i sitt Rike, de, som är villiga att tjäna Honom. Nu är det dock så, att vi bekänner att alla 27 böcker i NT tillhör kanon och Paulus har gett mycket anvisningar hur det ska vara i olika sammanhang, i hemmet, på jobbet och i församlingen. Det kan man inte bortse ifrån.

    Jag skulle önska, att vi finge seriösa samtal om dessa frågor på bibelns grund, inte erfarenheten och upplevelsen från pentekostalismen. Under och tecken är inte det högsta beviset i ett seriöst teologiskt samtal. När karismatin får vara hjälp i den sunda tron, är det till välsignelse, men om det blir det grundläggande, då blir det spiritualism och fel.

    Vad som gäller missionen, jag tror, att det viktigaste är evangeliet och förkunnelse, som bygger på den sunda läran. Och att detta leder till att man bildar församlingar och tillsätter pastorer/präster och församlingsledningar. Idag hör man ibland om mission som en kampanj, typ mirakelpredikant som samlar stora skaror och sedan försvinner han. Det är inte alls frågan om att etablera kristen församling, som ska verka på sin ort. Den andra varianten är socialhjälp eller materiell hjälp och det drivs på lösa boliner utanför den etablerade församlingen.

    Det vildvuxna, som inte passar in i någon bekännelse, skapar endast problem i längden, hur spirituellt och karismatiskt det får vara.

  12. Om Jesus skulle ha följt dagens jämnlikhetsideal så borde rimligtvis det varit sex kvinnliga apostlar och sex manliga apostlar.

  13. Rune, bra skrivet! Lite allvarligt menat, det måste vara märkligt, att alla 12 apostlar, som Jesus valde, var män, fast det fanns många kvinnor nära Jesus. Det är tydligt, att den urkristna församlingen INTE kände kvinnligt ledarskap. Så länge vi tror på bibeln som allmän giltig Guds uppenbarelse för alla och även kommande tider. Varför tar inte de frikyrkliga debattörer upp detta?

  14. Hej!

    Jag är en fd. Pingstvän som ibland följer debatterna inom frikyrkan. Jag förundras över de teologiska invecklingar som sker där ni försöker ge er på varandra. Visst är vi människor tävlingsinriktade så även jag och man vill vinna sina debatter men iblande blir det löjligt.

    Skulle vilja veta mer om Pingströrelsens syn på homosexualitet idag. Såg intervjun med Ulf Ekman och han är tydlig och såg även Dan Salomonsson hålla med Ulf i denna fråga även om det var en ”smygis” och åhörarna, dvs pastorerna från Pingst applåderade. Är det så att de flesta av er pastorer ser homosex som synd? Tacksam för rakt svar och inget teologisk invecklat /Pontus

    1. Pontus, ja, jag tror som Ulf Ekman i frågan om homosexuellt beteende. Det är den traditionella kristna synen och den syn som entydigt har stöd av Bibeln.

  15. Pontus,

    Vet detta inte hör till ämnet. Men hoppas Mikael har lite överseende.
    Först, Ulf Ekman är inte pingstvän, kanske en pentacostal kristen men han tillhör ju inte pingströrelsen som sådan.
    Sen ifråga om homosexualitet så skiljer det ju sig från församling till församling inom pingst. Sverige’s största pingstförsamling, filadelfia stockholm har t.ex inga problem med homosexualitet (u-officiellt).

    När man hör att homosexualitet är synd, och kanske själv är homosexuell så går tankarna snabbt dit än att man tänker ”jag kan inte bli en kristen, Bibelns Gud accepterar inte mig”, och kanske även snabbt till amerikanska fundamentalister såsom Westerbo Baptist Church som har sina världsberömda ”God hate fags” kampanjer.
    Gud hatar homosexuella förvisso i enlighet med lagens krav, för i enlighet med lagen hatar Gud inte bara våra synder utan också dem som utövar dem, men i enlighet med evangeliet älskar och förlåter han homosexuella helt och fullt genom sin Son, som offrat sig för alla.
    Utlevd homosexualitet är inte den enda synden. Samma människor som säger ”God hates fags” borde också gå med plakat där det står ”God hates greed!”, ”God hates unjustice!” eller ”God hates me, for i am a poor sinner”, för om vi bara skall använda oss av lagen så måste vi alla säga ”Gud hatar oss”. Gud kan inte älska synden eller syndare, i enlighet med lagen, men älskar alla människor oberoende av sexuell läggning, kultur, religion, hudfärg, politiska åsikter och annat enligt evangelium.
    Ta gärna en titt på: http://jdfk-kefas.blogspot.com/2009/04/hbtq-och-kristendom-favoritt-i-repris.html

    Gud välsigna dig

  16. Märkligt nog, poppade även upp frågan om homosex. Och detta tillhör också samma kategori, Skapelsen och människosynen. Som jag ser, man vill ”spränga” de gränser och avsikter, som Gud har skapat. Man vill testa och pröva sej fram till områden, som inte är Guds tanke och mening.

    Homosexualitet och andra perversiteter har alltid funnits, men situationen idag är så, att man vill förneka KÖNET på flera sätt, dvs ren gnostisism, som fanns redan på NTs tid. Homosexualitet är inte längre ett sexuellt fenomen, utan det grundar sej på den könslösa människosynen. Det finns ett bibelord, som könslöshetens representanter flitigt citerar, Gal 3:28, ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, MAN eller KVINNA. Alla är ni ett i Kristus.” Galaterbrevet handlar om frälsningen och inte skapelsen. Paulus hävdar tydligt skillnaden mellan könen i skapelsesammanhangen.

  17. Hannu !

    Nej det är inte märkligt att ”frågan om homosex” dyker upp i teologiska spörsmål om kvinnliga föreståndare/äldste.

    De som förespråkar samkönade förbindelser, partnerskap & bejakande av homosexuella förkunnare stöder sin ”tolkning av skriften” med samma argumentation som de som förespråkar kvinnliga äldste:

    * Pauli undervisning måste ses utifrån dåtidens sociala samhälle & de förutsättningar som rådde då med den tidens vedertagna sociala struktur
    * Jämlikhetsaspekt & allas lika värde

    Dessa grundpelare används av båda lägren för att motivera avvikelse från att läsa skriften som det står.

  18. Nils, jag håller med dej. Jag hade formulerat mej klumpigt. Jag menar som du, att frågorna tillhör ihop, alltså skapelsen och människosynen. Den moderna homosexualiteten är inte endast uttryck för sexuell avvikelse, utan i högsta grad grundar sej på det gnostiska tänkandet, att könet är ovidkommande. När man lyssnar på förespråkarnas argumentation, det är INTE att förespråka specifikt homosexualitet, utan att jämställa alla slags relationer. Och denna könslöshet är den bärande idé för att försvara kvinnliga pastorer/förkunnare/äldstor.

    I SvK är det tydligt att de flesta kvinnliga präster bejakar homosexualitet. Detta borde vara också en varningssignal för den liberaliserade pingströrelsen. Vi kommer se samma utveckling inom PR, de kvinnliga pastorerna vill nu tysta ner denna ”besvärliga” fråga, man säger lite eller ingenting. Efter att tiden har gått, då kan mer öppet bejaka homosex, när PR har ”mognat”. Det låter lite hemskt, men jag tror, att utvecklingen går åt det hållet. Först kvinnliga äldstor, sedan föreståndare.

    Det grundläggande problemet är människans uppror mot Guds goda skapelseordning. PR bör inte tro, att vårt ssamhälles liberala syn på människan kan kopieras utan vidare.

  19. Men Hannu, jag är helt ense om att det är Bibeln som måste bestämma hur vi ska se på det här med ämbetsfrågan. Men, min fråga till dig och till andra är fortfarande: Varför tror ni att Gud använder de kvinnor som idag är pastorer?

    Jag träffade en kinesisk ung tjej (18 år) som arbetar som pastor för den församling som hon själv startat. Har hon gjort fel som startat en församling? Tror ni att hon syndar i det att hon har gjort det eller vad tror ni?

    Min fru arbetade som församlingsledare i över 1 år eftersom det inte fanns en man som kunde göra det.

  20. Patrick !

    Jag tror att det ligger en välsignelse i att vara ”trogen det ljus man fick sig uppenbarat”.
    Avsteg från det som var givet medför en ständig brottningskamp mot det uppnebarade ordet.
    Det fick den en utav Göteborgs pingstförsamlingar uppleva under en epok då man tog strid för kvinnligt föreståndarskap –
    Många vittnesbörd ger vid handen att välsignelse i kallelse var mer påtaglig & bekräftad före denna epok & efter, då tjänsten inte var ett hävdande av ”föreståndarskap” utan tjänst.

    Häri ligger en viktig nyckel till ”välsignad tjänst”.
    Att hävda något som strider mot det uppenbarade ordet kan aldrig räkna med ”välsignad tjänst”.

    När det gäller missionsbyggande & med dess utsatta församlingsbyggande, så är ändå respekt för Ordet än mer nödvändigt för att församlingsbyggandet ska kunna ske med ”rätt grund” som är hållbar att bygga vidare på enl. NT:s mönsterbilder för bestående församlingsbyggande.

    Låt mig ställa motfrågor:
    Tror du att det varit nödvändigt för de kvinnliga exempel du vill framhäva att de deklararar ett ”äldstekall (som saknar bibelstöd)” visavi en Herrens tjänarinna (som har flera bibliska förebilder)” ?

    Utifrån vilken biblisk spegelbild utförs den kvinnliga tjänsten ?

  21. Patrick! Jag förutsätter, att en församling, som startas, är inte en isolerad ö i kristenheten, utan församlingen har någon tillhörighet i större sammanhang, man har någon tro och bekännelse, som man följer. När man läser din kommentar, får man uppfattningen, att det är bara starta församling och kanske just den, som startar verksamheten, blir också dess föreståndare. Även om PR har förnekat till det yttre samfundsbildning, nu menar jag tidigare tider, ändå följde man viss ordning och det var inte bara starta sin egen verksamhet och kalla det för pingstförsamling. Församlingsbildandet bör ske i samförstånd med andra församlingar, som tillhör samfundet/bekännelsen. Då blir det inte på detta vis, att varför ”fungerar” det här, fast det inte egentligen stämmer med den klassiska tron. Patrick, jag tror, att det finns skriande behov av teologisk utbildning just i missionsländer. Är inte just dina exempel ett bevis på brist på kunskap i Guds Ord. Jag vill inte alls belasta de nykristna i missionsländerna, när de saknar kunskap i Guds Ord. Det ser jag mer som en utmaning för oss, att ge teologisk utbildning och hjälpa de nykristna att bygga upp fungerande församlingsorganisation. I längden går det inte bara köra på lösa boliner.

    Jag menar, att missionen har två viktiga funktioner, 1) att evangelisera och 2) att ordna församlingar med alla sina funktioner.

    Allt, som ”fungerar” är inte rätt och man bör återspegla sin verksamhet mot Guds Ord. Frågan blir, vad som väger tyngst, bibelordet eller det, som ”fungerar”. Alla vi är bristfälliga människor och vi bör kunna samtala, så att det, som Gud har sagt i sitt Ord, får vara det, som leder oss att förstå bättre Guds goda vilja med oss.

  22. Så ni Hannu och Nils menar faktiskt att det är bättre att dessa kvinnor stannar hemma och ”passar barnen” än att vara ute och predika evangelium? Har jag förstått er rätt?

    Jag menar att Gud använder dessa kvinnor i deras iver att betjäna människor eftersom männen sitter hemma och gör ingenting. Jag menar även att Gud bekräftar Hans välsignelse över dessa kvinnor i det att de ser att församlingarna överlever.

    Ja, de exempel som jag har talat om är inte ensamma öar utan är med i ett sammanhang av församlingar.

    Oftast vill kvinnor i dessa länder att en man tar över men vad ska de göra när dessa män inte finns att uppbringa? Är det då bättre att man låter människor gå till helvetet än att predika evangelium för dem? Det låter så på er kära vänner.

  23. Patrick,

    i denna fråga håller jag med dig fullständigt.

    Vi har en kvinnlig huvudpastor i vår församling, och jag är helt säker på att hon är kallad av Gud till denna tjänst. Om ni, herrar, som är motståndare till kvinnliga församlingsledare, skulle ha en aning om min pastors passion och hur hon brinner för människors frälsning och vår församling, så tror jag att ni skulle skämmas. Vad gör ni själva egentligen? Du, Nils, sitter och kritiserar folk på olika bloggar. Vad gör du själv? Fattar ni inte att vi behöver ALLA som är villiga att arbeta för Gud. Även kvinnor!

  24. Oj då -… David & Patrick !

    – Och de vederlade med stöd av skriften… !
    Var då någonstans ???

    Allt intill Pauli undervisning, har skriftens uppenbarelse varit den sunda lärans signum.

    I allt annat skådas andra kryckor !

    Jag skriverendast utifrån den svenska pingströrelsens tidiga uppenbarelse & tolkning av Ordet.

    Dess tidigare årgångar var en dynamisk rörelse med kvinnor & män som tjänade utifrån vad dåtidens erkända förkunnare och apologeter endräktigt vederlade utifrån skriftord som bekräftades med andra skriftord.

    De nya ordningarna som förändrades under mindre än ett sekel har inte presterat ett enda bibelord till stöd för de nya ordningarna.

    Jag är själv en föreståndare som valt att gå åt sidan och eftersträvar inte position i den andemening som förfäktas – inte heller min hustru som är uppvuxen i ett äldstehem.

    Jag har också den ålder som gör att jag kan vittna om Lewi Pethrus predikande, så jag har på nära håll följt en rörelse som gjort lappkast i lära och övergivit det ljus man än gång sa sig ha uppenbarat.

    Om ni lyssnar på hela videosekvensen med Ekman, så redogör han tydligt trohet mot Guds Ord & respekt för manligt, kvinnligt tjänande.

  25. Är det inte som så att det som har fött fram kvinnligt föreståndareskap kommer från den sekulariserade världen?

    För innan kvinnorörelsen fanns det väl inte ens en tanke på att en kvinna skulle vara föreståndare/älste/pastor osv… Med dagens mått så var det diskriminerande o allt vad det kan heta.

    Ska det då vara det sekulariserade samhället som präglar församlingens funktion eller Bibelordet?

    Jag tror det är många som inte ”orkar” bry sig eller stå upp för denna fråga då det finns så mycket annat som tar kraft/energi.
    Och visst, denna fråga är långt ifrån lika allvarlig , som t.ex samkönade äktenskap.

    Men de som vill följa Bibeln utan kompromissande måste väl redogöra tydligt om man kan förstå de verser där Paulus skriver om kvinna&man på ett annat sätt. Istället brukar människor visa ett visst mått av aggression/irritation när detta kommer på tal.

  26. Kanske ska tillägga:

    Jag tror inte vi behöver förbjuda/bannlysa kvinnliga pastorer.
    Men jag tycker inte vi ska uppmana eller uppmuntra kvinnor att bli pastorer, det är efterföljelse av Bibelordet(Jesus) som vi behöver leda människor till. Det förstnämnda handlar väl om att ställa sig in hos en grupp.

    Tidningen Dagen hade en artikel för någon dag sedan. Det var en undersökning om just kvinnor i ledarskap. Artikeln förmedlar budskapet att pastorer (manliga) arbetar just för ökad jämställdhet i ledarskapet.
    Igen, ska vi hämta kunskap ur samhället för att klara av att styra en kyrka? Räcker inte Guds instruktioner i NT’s mönsterbild?

  27. Jag skulle gärna vilja veta vad mina herrar säger till de kvinnor som känner att de har en kallelse från Gud att bli föreståndare/pastorer? Hör de fel kanske? Är det djävulen som talar till dem?

  28. David m.fl.

    Åter igen… (om ni läst vad jag skrivit ?)

    Vilka bibelord tar du för intäkt att spegla föreståndarskapet genom ?
    En äldste ska avlämna församlingen – med vilket bibelstöd ska hon avlämna församlingen när det inte finns stöd för tjänsten i bibeln ?

    Det är näst intill lika befängt som om någon skulle hävda att Jesus utsåg 24 lärjungar med att hävda kvinnligt bibliskt föreståndarskap.
    … – men det är i den andan försvaret hos dagens frikyrkor bedrivs för kvinnliga äldste.

  29. Patrick! Du måste svara på de frågor och resonemang, som jag har skrivit. Du resonerar bara så, att det kvinnliga ledarskapet fungerar och då måste man acceptera det. Frågan är INTE om det fungerar eller inte fungerar, utan vad Guds Ord säger om könet, manligt och kvinnligt. Vi vill få fram det, som grundar sej på Guds Ord eller hur? Det har gått ca 2000 år sedan urkyrkan och under tiden har de kristna funderat och tänkt på vad den kristna tron är för något. Vi får inte bli panikslagna med evangelisation. Det blev inte Paulus, inte heller de andra apostlarna, utan man hade tid för reflexion och undervisning.

    Du måste svara på frågan om teologi och bristen på teologisk undervisning! Som jag uppfattar, att du är i ett expansivt skede i Kina, och det viktigaste är att ”evangelisera”. Jag vill poängtera, att en sann kristen tro är Guds verk, ”Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten!” Det finns alltid risker med fanatism i evangelisation, att det blir MÄNNISKANs verk och för mycket beroende på vad JAG uträttar. Därför är det mer än välkommet att Mikael plockar upp den reformerta teologin, där man lägger mer betoning på Guds handlande.

    Som jag uppfattar, det råder sneda förhållanden i de församlingarna, där männen inte tar sitt ansvar och låter kvinnorna agera pastor. Det är mot Guds tydliga Ord, Titus 2:1 – 10, i synnerhet 1Tim 2:8 – 15, handlar om män och kvinnor i församling. Min mening är INTE att fördöma de nykristna, men ser du inte de stora bristerna i det här?? Ser du inte behovet att undervisa om hur man ska leva och vara i hemmet och i församlingen? Det är lika allvarligt, om de kristna männen inte tar sitt ansvar i hemmen och i församlingarna.

    Jag menar, att din argumentering för kvinnopastorer/äldstor är förrädisk i den mening, att du inte presenterar inget bibelstöd för din ståndpunkt, utan bara säger att det ”fungerar”. En sådan kristendom byggs mer på upplevelser och erfarenheter än Guds Ord. Vi bör stanna upp, så att vi inte bara rycks med i allt, som verkar ”fungera” och lägga rejäl grund i tro, som byggs först på Guds Ord och dess sunda tolkning.

  30. David! Kvinnor, som känner för pastorskallet, kan studera vad bibeln säger om den saken. Sedan får man känna för och höra röster hur man vill. David, det blir bara trams om vi börjar samtala på den här nivån, hur man upplever och känner och hör röster. Samtalet här ska föras på ett sakligt sätt, om det är mening att samtala, annars är det bara människors känslor och inre röster och viskningar, som är helt irrelevanta i seriöst teologiskt samtal!

  31. Hannu,

    så du menar att hellre ska människor gå evigt förlorade än att kvinnor ska få bli pastorer?

    Btw så har vi fått den Helige Ande, som ska leda oss fram till hela sanningen. Tror du på det?

  32. David! Din kommentar visar hur irrelevant du reagerar. Att människor ska gå evigt förlorade pga att man vill stå för den klassiska synen i ämbetsfrågan! Jag förstår inte alls sådant resonemang. Om evangelisation är DITT verk och tron är DITT påfund, då kan vi samtala i all evighet om våra tyckanden. Som jag skrev innan, den kristna tron är annat än mina och dina upplevelser och tyckanden.

    Det går inte samtala om frågan med dej på ett seriöst sätt, därför att du INTE tror och inte vill tro på det som den klassiska kristenheten har trott ända till våra dagar. Och du motiverar inte ditt avståndstagande från den klassiska synen. Hur kan du påstå sådant, att människor går förlorade på grund av att vi vill tro på det, som kristenheten har uppfattat hela tiden som riktigt. Jag begriper inte hur du får ihop sådant.

  33. Hannu, om vi inte predikar evangelium går folk förlorade, eller hur? Visst är vi överens om det? Du verkar ha gått över till kalvinistisk teologi som säger att Gud kommer att göra det i alla fall utan vår inverkan.

    Om du har läst mina kommentarer längre upp så ser du att jag tycker att det är bättre med en manlig pastor.

    Jag har inte lagt till några bibelverser till vad jag skrivit eftersom under biblisk tid var det omöjligt för en kvinna pga kulturen de levde i att vara en ledare och därför finns det inga bibelverser förutom kanske det Apostlagärningarna skriver om Priscilla som verkar ha varit församlingsledare tillsammans med sin man.

  34. Patrick !

    Din slutsats ”…om Priscilla som verkar ha varit församlingsledare”.
    Det är ju ungefär samma logik som Brown använder vid skrivandet av ”Da vinci koden” om Maria Magdalena…

    Bibeln är UPPREPAD tydlig ang. presbyterios/episkopos som omnämns 13 ggr i NT som manligt ämbete.

    Det finns inte någonstans en antydan som behöver antydningsformuleringen ”verkar ha varit…”

  35. Patrick! Tack för ditt svar! Det verkar att vi är mer överens än det verkade från början, men jag kan inte begripa din liberalteologiska argument, att frågan om manligt och kvinnligt var endast kulturella företelser, och att bibelordet inte gäller här och nu, eftersom vi lever i en annan kultur. Med samma argumentering kan du förespråka de homosexuellas äktenskap. Och de, som gör det, argumenterar lik dej! Förstår du inte, att det är en farlig väg gå? Hur vet du, vad som gäller här och nu och vad som är tidsbundet?

    Varför har du inte kommenterat det, som jag skrev om teologisk utbildning? Eftersom det verkar vara uppenbara brister och behov, skulle det engagera dej eller hur?

    Vad som gäller Guds suveränitet och människans vilja, det är en stor diskussion, som har pågått i denna blogg. Lite kortfattat, jag tror på aktiv evangelisation och mission. Vi har ju missionsbefallningen eller hur? Men det gör inte till intet Guds suveränitet och makt. Evangelisation och mission är att presentera evangeliet för människor och där ska vi vara frimodiga, och låta den Helige Ande verka i människors liv. Men det andra diket är att man tror, att människors frälsning är beroende mestadels av ens aktivitet. Jag tror på mission och evangelisation samtidigt som jag tror på Guds suveräna nåd och utkorelse.

    Personligen har jag varit i det semi-pelagianska diket, där man betonade på människan och människans aktivitet. Frälsningen ÄR till 100% Guds verk och det enda som ska ske, är att ta emot budskapet.

  36. Patrick:

    Varför måste det ena utesluta det andra? Församlingens kallelse är att samla denna församling, dvs ”församlingens av förstfödda söner” (Hebr 12:23). Vi har fått i kallelse att predika Kristus, och honom som korsfäst, det är på sådan sätt vi kan göra ”hans kunskaps vällukt” känd ( 2 Kor 2:14). Gud är Fadern (Rom 8:15, Gal 4:6, Joh 20:17), vi som är frälsta är hans hus-folk (Ef 2:19), och vi är kallade till att bli Hans slavar (1 Petr 2:16), vi är genom Kristi blod köpt och betalad av Gud själv (Upp 5:9), priset för våran liv var Herrens eget (1 Kor 7:23), vi är alltså inte kallade att leva för oss själva, utan att vara Kristi slavar (Rom 1:1, Ef 6:6). Och eftersom vi är Guds egendoms folk, så är våran gärningar, våran evangeliations strategier, våran ord av ytterst viktig, till trotts för att vi tror på nåden allena.

    Det är viktigt att förstå att evangelium är inte ett budskap om Guds godhet, utan evangeliet är ett budskap om hur Guds Son som har blivit människa för våran skuld, blev utgjuten för våran synder, uppstånden från de döda för våran rättfärdiggörelse. Där detta inte blir predikat, finns häller inte evangeliet, och där evangeliet inte finns, finns häller inte Guds församling, därför står det skrevet: ”Men alla ville inte lyda evangeliet. Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan? Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord. (Rom 10:16f)”

  37. Hannu, jag öppnar inte upp mig för en liberal tolkning av Bibeln. Jag tror att det är bättre och bibliskt att det är män som innehar ämbetena i församlingen.

    Jag tog upp det med Priscilla eftersom det är ett faktiskt exempel på när det verkar som en kvinna ”tillsammans” med sin man ledde en husförsamling.

    Jag tror att Gud använder kvinnor som ställer sig till Hans förfogande till att resa upp församlingar runt om i världen. Med det tycker jag mig se att Han bekräftar deras tjänst. Även om de inte kallar sig själva pastorer så tjänar de i det ämbetet.

    Jag TROR på att resa upp teologiska skolor för att pastorer ska bättre kunna utföra sin tjänst att uppbygga Kristi kropp.

  38. Michael, Gud har valt att använda människor till att predika evangelium om det vore annat skulle Han kunna sända änglar för att slutföra uppdraget.

    Gud vill att ALLA människor skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen (1Tim 2:4). Om detta bibelord stämmer, som jag tror att det gör, så kan inte Gud vilja något och sedan bestämma någon att gå till en evighet skild ifrån Honom. Eller hur?

    Rom 10:13 säger att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

    Rom 10:14-15 hur ska de kunna åkalla den de inte har hört? Hur ska de kunna höra ifall inte någon går och predikar?

    Det är flera saker som tvingar dig och mig att gå och predika:

    1. Matt 28:18-19; Mark 16:15-16 Det är Jesu befallning att gå. Dvs vi går därför att Jesus befallt att gå.

    2. Kristi kärlek tvingar oss att gå (2Kor 5:14). Jesus dog för alla människor. Därför tvingar Kristi kärlek oss att gå till dessa människor för att predika evangelium.

    3. Jesus är ENDA vägen till Gud (Joh 14:6; Apg 4:12). Det finns ingen annan väg till Gud och evigt liv än genom namnet Jesus. Därför måste vi gå och berätta för de som ännu inte hört om Honom. (Varje sekund går en människa i Asien förlorad utan att ens ha hört om Namnet Jesus.)

    4. Människan är skild från Gud genom sin synd och behöver HÖRA om Jesus FÖR ATT KUNNA MOTTA Hans nåd (Rom 10:14-15).

    5. Det finns ett helvete dit människor går som inte tar emot Jesus under sin livstid (Upp 20; Mark 16:15-16; Joh 3:16).

    Gud är suverän och gör precis vad Han vill. Men Gud är kärlek och Han kommer inte att KALLA någon att gå till helvetet medans andra kallas till himlen. Jag ser i Ef 1:4 att Gud har kallat oss i Kristus Jesus. Det är där utkorelsen ligger. Gud ger oss fritt och för intet möjligheten att ta emot Jesus utav tro och ifall vi gör det blir vi kallade och är på väg mot ”himlens land.” Ifall vi väljer att inte ta emot Jesus eller inte har möjlighet att ta emot Jesus så står vi kvar i vår synd och blir skild från Gud i evighet.

    Michael, ifall du tror på de 2 kallelserna som vissa säger Calvin trodde på, tror du inte heller på att vi kan förlora vår frälsning. Alltså, ”en gång frälst, alltid frälst.” Vad säger du då om alla bibelställen i Hebreerbrevet till exempel som säger att ”de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande, och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom (Heb 6:4-6).

  39. Patrick:

    Återkommer till dessa Bibel citat, men de är inte så omöjliga som man först kan tro- snarare tvärt om- de bekräftar nåden allena.
    Men håller just nu på att skriva världens längsta blogg inlägg- en genomgång om ”skriften allena” (vilket verkligen behövs, då alla från liberal teologer, till postmoderna, till livets ordare och pingstvänner sågar ju Skriftens auktoritet för tiden)- så det är mitt fokus just nu, sen vill det bli just nåden allena- om ett par veckors tid (ska ha dator fri vecka nästa vecka).
    Så jag återkommer helt enkelt.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.