Svar till Joakim Lundqvist om Maria och helgon

Livets ords pastor Joakim Lundqvist har skrivit ett blogginlägg som svar på mitt tidigare inlägg ” 8 bibliska punkter som stödjer den katolska tron på helgon och Maria”. Det är bra formulerat och i en god ton. Vi har naturligtvis olika uppfattningar i sakfrågan och ingen av oss räknar väl med att det blir annorlunda av en debatt av detta slaget. Men jag vill ändå passa på att förtydliga några saker om det vi samtalar om.

Bön till Maria och helgon, och en tro på att Guds kraft kan förmedlas via reliker, hör utan tvekan till de saker som protestanter har allra svårast med vad gäller katolsk tro. Det tillhör inte de första frågorna man bearbetar eller de främsta punkterna som attraherar en protestant till katolsk tro. Det är snarare något man bearbetar mot slutet av den ofta väldigt långa process som i slutändan leder till att man blir katolik. Så är det för de flesta, även om det naturligtvis finns undantag. Vi är alla olika.

Fortsätt läsa ”Svar till Joakim Lundqvist om Maria och helgon”

8 bibliska punkter som stödjer den katolska tron på helgon och Maria

Jag blev katolik i juni förra året. Som en följd av det har min bibelläsning ökat. Och många gånger slås jag av saker som jag förut läst många gånger, men inte reflekterat särskilt mycket över. Det finns flera bibeltexter som jag i och för sig alltid trott på, men som jag förut inte egentligen har begripit vad jag ska ”göra” med. När jag läste dem förut, tyckte jag de var intressanta men tämligen udda, och därför lade jag dem bara åt sidan. Men nu när jag är katolik så faller plötsligt flera av dessa texter på plats. Jag kan nu läsa dem och förstå dem utifrån ett nytt sammanhang.

De flesta protestanter och särskilt de frikyrkliga har svårt med den katolska tron på helgon och särskilt på Maria, och att vi ber dem om förbön. Protestanten utgår ifrån att det enbart är Bibeln som är källan till kristen tro och att man i den inte kan hitta någon bön till helgon eller någon särskild utvecklad lära om Maria. Därför avfärdar protestanten den katolska tron om detta som en vidskepelse eller övertro.

Fortsätt läsa ”8 bibliska punkter som stödjer den katolska tron på helgon och Maria”

Är kristna för fina och heliga för att vara soldater?

Jag har en debattartikel i Dagen i dag som svar på pastor Christian Mölks artikel om att kristna bör satsa på pacifism. Den är på sidan 3 i tidningen. Jag skriver bland annat:

”Blir inte konsekvensen av Mölks resonemang en form av hyckleri? Kristna ska enligt honom åtnjuta lag och ordning genom överhetens försorg – genom våld som är nödvändigt för att inte anarki ska råda – men får inte själva ta del av det som i hans resonemang framstår som ”det smutsiga arbetet”, som ju dock är nödvändigt? Har Gud då verkligen instiftat en sådan ”dirty business”, och bestämt att de icke-kristna ska utföra det, men inte de kristna?

Fortsätt läsa ”Är kristna för fina och heliga för att vara soldater?”

Bör kristna satsa på pacifism?

Pingstpastor Christian Mölk skriver en debattartikel i tidningen Dagen i dag med rubriken Kristna bör satsa på pacifism, i vilken han argumenterar för att kristna ska vara pacifister. Jag menar dock att hans resonemang är mycket tunna ur flera synvinklar. Som pingstpastor vill han bygga sin tro och etik på bibeltexterna, men det är just hans utläggningar av dessa som inte håller. Risken är att han målar upp vad som kan uppfattas som ett hyckleri, att kristna gladeligen ska åtnjuta fördelarna av att andra, polis och försvarsmakt, använder våld mot våldsverkare, medan man själv är för fin för att göra det smutsiga jobbet.

Fortsätt läsa ”Bör kristna satsa på pacifism?”

Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens? – Del 2

Som jag tidigare har skrivit, så har jag läst boken The Myth of the Andalusian Paradise – Muslims, Christians, and Jews under Islamic Rule in Medieval Spain, utgiven 2016, av den amerikanske forskaren Darío Fernández-Morera.

Det är en bok vars huvudsyfte är att slå hål på vad som enligt författaren är en traditionell historisk myt, nämligen att det medeltida muslimska Spanien var ett strålande exempel på ett gott mångkulturellt samhälle där muslimer, judar och kristna levde sida vid sida i ömsesidig harmoni och samverkan och där kulturen just därför blomstrade. Darío Fernández-Morera gör detta genom att gå tillbaka till de gamla källorna från denna tid, från 700-talet till 1400-talet, både muslimska och kristna källor.

När han gör detta framstår inte det muslimska Spanien som ett tolerant samhälle med god samexistens. Inte när man läser vad dåtidens muslimer och kristna faktiskt skriver. Och boken är full av citat från dessa texter som belägger detta, både i huvudtexten och i fotnoterna.

Fortsätt läsa ”Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens? – Del 2”

Varför borde du uppskatta kejsar Konstantin den store?

År 306 blev en man vid namn Konstantin kejsare i en del av det Romerska riket. Från 312 härskade han över hela den västliga delen av riket och han hade strax innan blivit kristen! Därför genomförde han att kristendomen från och med 313 blev en tillåten/laglig religion i hela det Romerska riket. Samma kyrka som bara ett par år innan, i början på 300-talet, hade fått utstå sin kanske allra värsta förföljelse, den så kallade diocletianska förföljelsen. Nu blev samma personer som förut blev fängslade för sin tro i stället gynnade och hedrade av kejsarmakten. På den tiden sågs detta självklart som ett mirakel från himmelen.

Senare i historien har man kommit att mer betona negativa aspekter av detta – att kyrkan från och med då mer och mer kom att hamna under olika furstars inflytande och med tiden blev en statskyrka. Katoliker och ortodoxa ser i detta i allmänhet en Guds goda hand i historien, som successivt låter sitt rike genomsyra de samhällen där kyrkan finns. Så tänker även många lutheraner och reformerta. Men det finns många röster – inte bara bland olika protestantiska grupper – som snarare ser 300-talet och den epok som inträdde i och med Konstantin som det stora avfallets tid i den kristna historien.

Fortsätt läsa ”Varför borde du uppskatta kejsar Konstantin den store?”

En av fyra präster i Svenska kyrkan tror inte på Jesu uppståndelse

Vad är Svenska kyrkans lära? Vad tror biskopar och präster i Svenska kyrkan? Svaret är att en av fyra präster inte tror att Jesus uppstått fysiskt ifrån de döda. Vad får det för betydelse för ekumeniken?

Det här framkommer av en artikel i Kyrkans tidning som publicerades på webben den 2 mars. I artikeln intervjuas biskopen i Västerås stift, Mikael Moberg, samt prästerna Johan Linnman, Katarina Frisk och Marit Norén.

Det sägs i artikeln att prästerna i just Västerås stift sticker ut framför dem i andra stift genom att de förhåller sig så fritt i förhållande till kyrkans lära. Men varför sticker då stiftet ut? Här följer ett längre citat, som jag sedan kommenterar. Markeringarna i med fet stil i texten är mina.

Fortsätt läsa ”En av fyra präster i Svenska kyrkan tror inte på Jesu uppståndelse”

Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens?

Det sägs ofta att islam är en fredens religion. Det sägs ofta att våld och islam inte hör ihop. Det sägs ofta att islam egentligen är en tolerant religion och att förtryck mot människor från andra religioner, mot kristna eller judar, egentligen är något oislamskt, som inte stämmer med Koranen eller andra islamiska religiösa skrifter. Intolerans och våld sägs ofta vara en misstolkning av islam. Som exempel på denna goda bild av islam anförs ofta det moriska Spanien. Spanien erövrades ju av muslimerna (som här också kallades morerna) år 711 och ingick till en början i det ummayadiska kalifatet. Muslimerna härskade över Spanien i stort sett oinskränkt fram till 1200-talet, då de kristna kungarikena i norr började bli mer framgångsrika i att återta landet. 1492 besegrades det sista muslimska riket i Spanien, Granada. Men detta moriska välde eller denna moriska tid i Spanien sägs ofta ha varit en tid av religiös tolerans och kulturell blomstring, då muslimer, kristna och judar levde sida vid sida i fredlig samexistens och gott samarbete.

Men var det verkligen så? Stämmer detta verkligen med dåtida historiska källor på den kristna och den muslimska sidan? Stämmer det med det arkeologiska materialet? Eller är detta något som bara upprepas av forskare efter forskare utan att någon egentligen brytt sig om att gå till källorna med ett öppet, kritisk sinnelag om just detta? Är talet om denna toleransens guldålder egentligen ett uttryck för något annat?

Fortsätt läsa ”Var verkligen det muslimska Spanien en tid av tolerans och fredlig samexistens?”

Nio viktiga fakta som kommer att förändra din syn på korstågen

Det är en allmän uppfattning idag att korstågen är någonting som vi i västvärlden behöver skämmas för, i synnerhet vi som kallar oss kristna och i allra högsta grad den Katolska kyrkan. De flesta tror antagligen att vi får skylla oss själva lite grann för all fiendskap som finns mellan västvärlden och stora delar av den muslimska världen, för vi har ju en gång varit imperialistiska och kolonialistiska och angripit de fredliga muslimerna i det heliga landet under korstågstiden. ”Det var ju vi som började”. Enligt allmän uppfattning var också korstågen ett försök att med våld försöka tvångsomvända muslimer till kristen tro.

Den uppfattningen delas också av förmodligen de flesta i den muslimska världen. Fortsätt läsa ”Nio viktiga fakta som kommer att förändra din syn på korstågen”

Verkligheten och juluppropet

Jacob Sidenvall har skrivit en ledare i Smålandsposten med rubriken Vårt dramatiska migrationspussel. Den borde alla läsa! Han skriver bland annat:

”Författaren och journalisten Gunnar Sandelin har sammanställt belysande statistik från Migrationsverket. Förra året fick nästan 72 000 personer sin asylansökan beviljad. Det innebär att vi förra året gav asyl till nästan tre gånger fler än nordens övriga länder tillsammans trots att vi har snarlika asyllagstiftningar.

Sammantaget med anhöriginvandring innebär det att drygt 150 000 personer fick uppehållstillstånd i Sverige under förra året. Sedan år 2000 har 1,5 miljoner uppehållstillstånd beviljats. Det visade sig också att Migrationsverkets bedömning förändrades under 2016. I januari var andelen som beviljades asyl 38 procent men under årets tre sista månader var det över 70 procent.”

Han skriver längre fram:

Fortsätt läsa ”Verkligheten och juluppropet”